Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Sten-Åke,
Jag håller delvis med dig, just det du säger med "Högre värden ger bättre FÖRUTSÄTTNINGAR" är det många missar när det läser alla former av mätningar (DXO, MTF-diagram osv). Ett bättre mätvärde ger bättre förutsättningar till bättre bildkvalitet - att sedan verkligen få till bättre bilder, hjälpt eller stjälpt av förutsättningarna, är fortfarande mest upp till fotografen.
En för många känd debattör på Dpreview, John Sheeny, uttryckte det mycket bra i en diskussion kring för- och nackdelar med många megapixel ("MP") när han skrev: "MP imply a potential, not a gurantee"
Samma gäller mätvärden hos DXO.
Sedan har vi det här med subjektiva slutsatser i tester ...
Det du och många andra tycks missa att för oss (jo, jag är en av dessa föraktade tidningstestare som skriver i tidningar så ingår det faktiskt i jobbet just att dra slutsatser. Slutsatser som alltid kommer att vara subjektiva. Några objektiva slutsatser existerar inte (ett vanligt missförstånd, det finns faktiskt inga objektiva åsikter och slutsatser är alltid åsikter). Det enda som är objektivt är mätresultat och rena faktauppgifter.
Jag har arbetat med industriell systemtestning i flera år och sedan i ännu fler år med testning av konsumentprodukter. Som ingenjör är jag helt klar över vikten av noggrannhet, repterbarhet, precision och jämförbara urval när man testar. Men att enbart redogöra för mätfakta i tester av konsumentprodukter är ofta ganska meningslöst - en mycket stor del av läsarna kan (och vill) inte tolka resultaten. Tro mig, vi har provat det här med mer "objektiva" tester och det blev ett ramaskri bland läsarna. De ville ha slutsatser, bedömningar och att någon pekar med hela handen "pryl A är bättre än pryl B"
Sedan skall slutsatser och bedömningar givetvis vara välgrundade (på mätningar och på observationer) och inte rena gissningar.
Det jag tycker oftast saknas i tidningstester är att man otydlig med vilka bedömningsgrunder som använts (vem riktar sig testet till), ofta slarvas det med att berätta hur testet gått till och ofta redovisas bara delmängder av mätdata. Jag har själv skrivit tester som lidit av de här svagheterna, och orsakerna till att det blir så är nog likartade även för andra i samma bransch: det ges inte tid att göra de här sakerna noga och det ges inte utrymme för att publicera sådant i tidningarna. Ekonomin styr som så ofta.
Ett grundproblem är att när man skriver om ett test i en tidning så måste det testet ha en tydlig målgrupp - vem man testar för påverkar slutsatserna rejält. Det innebär att den som inte tillhör målgruppen ofta tycker att testresultatet är underligt och idiotförklarar testaren.
Ett annat stort grundproblem är vissa journalistiska fenomen som jag (som ingenjör) har svårt att förlika mig med: Det skall alltid utses en "vinnare". Det skall alltid sättas ett (skenbart) exakt sifferbetyg. Att sedan olika kameror är olika bra för olika människor i olika sammanhang är tyvärr en på tok för komplex verklighet för att den skall passa in i en sann journalistisk världsbild.
Sedan finns det förstås en del riktigt genuint dåliga tester, det kan jag hålla med om. Min favorit på det området är det här gamla guldkornet från Expressen (en känd källa för trovärdiga fakta
http://extra.expressen.se/pdf/kameratest.pdf
Jag vet inte vem du är och var du skriver men andra verkar ju känna igen dig och jag kan väl heller inte tycka annat än att det är utmärkt att du deltar i diskussionen. Välkommen! Vi är nog annars ganska överens om DxO:s förtjänster och begränsningar på det stora hela tror jag.
Nä, är det något som jag aldrig missat är det faktum att det är ert jobb att dra subjektiva slutsatser av era iakttagelser och kora testvinnare. Jag är smärtsamt medveten om detta och det är den solida grund min brist på respekt för fototidningarnas och dagstidningarnas s.k. tester vilar på. Jag har sett alldeles för mycket av detta för att överhuvudtaget köpa några fototidningar längre. Det finns bättre källor till kunskap. Tidningar är på sin höjd förströelse för mig och knappt det numera.
citat:"Ett grundproblem är att när man skriver om ett test i en tidning så måste det testet ha en tydlig målgrupp - vem man testar för påverkar slutsatserna rejält. Det innebär att den som inte tillhör målgruppen ofta tycker att testresultatet är underligt och idiotförklarar testaren."
Det här tycker jag är nästan det viktigaste i ditt inlägg. Tänk vilket jäkla liv det blev när Råd & Rön presenterade sin test av DSLR-kit i somras. Den stormen kan nog till stor del förklaras just av detta faktum att proffs och halvproffs som aldrig kommer köpa en instegsmodell "feltolkade" det testet. Tyvärr misslyckades tydligen DN (där testen publicerades) med att upplysa läsarna om vem testen riktade sig till och vilka val man gjort i metod och slutsatser och inte minst varför. Testaren blev verkligen mycket grundligt hudflängd här på FS med ordval som inte lämpar sig för tryck vare sig i din tidning eller här på FS heller egentligen. Det tog ganska lång tid innan poletten trillade ner hos de flesta och FS kom till sans igen. Det här är fortfarande minerad mark här och det är inte min avsikt att dra igång en ny omgång av denna förvirring.
Testarna är anställda på vissa villkor och det handlar om att sälja tidningar. Man tvingas anpassa sig på precis samma sätt som alla andra som vill sälja. ABBA Stickan Andersson uttryckte det ju en gång i klartext när han sade:"Vi ger folk vad folk vill ha". När du skrev att "det blev ett ramaskri" när ni försökte göra avsteg från den vägen, så blev du korrigerad av läsarna. Det är klart att det är ett dilemma. Man kan inte gå helt i otakt med sin läsekrets om man vill vara kvar på marknaden.
Senast ändrad: