vill bli bättre på att kopiera s/v

majchester · 13 Februari 2004

jag har kopierat svartvitt i tio år och färg i 4 år och jag tycker att jag har gått från klarhet till klarhet och blivit bättre på kopiering. men nu känner jag att det är dags för lite ny inspiration för att bli bättre framförallt på s/v kopiering. är det någon som vet någon bra litteratur att hämta kunskap och inspiration från eller ännu bättre finns det kanske någon kurs, typ en helg- eller vecko- kurs som främst inriktar sig på högklassig kopiering. det känns som man står i labbet dag ut och dag in och behöver lite extern kritik och synpunkter för att förbättra sig, så om någon har något tips på kurs eller litteratur skulle jag bli glad!

mipert · 13 Februari 2004

Vad vill du bli bättre på?

Att kunna få fram stämningen vid fotograferingstillfället via kopiornas gråtoner/kontrast?
Att helt enkelt bara få tekniskt bättre bilder med detaljer i skuggor och väl avvägd exponering mellan himmel/mark?

Drömkursen om du har lite pengar och tid är denna.

Annars finns det en del bra böcker. Klassikern är Ansel Adams ”The Print”.
Kan inte på rak arm komma på någon mer i huvudet.

Om du känner att du vill kan du skicka en bild till mig så kan jag kanske ge en del kommentarer om vad som är bra eller kan bli bättre.
Det kan låta övermaga från min sida men jag är inte helt oäven på att kopiera svartvitt och en del saker kan man alltid ge tips om.

Sumpen · 13 Februari 2004

Jag hakar på frågan och utvidgar den lite. Jag har märkt att kopisten får allt som oftast stå i bakgrunden fastän det är en av två parter (den andra är fotografen) som får en print att kommunicera - att "sjunga". Men kopisten nämns sällan i fotoböcker eller utställningar. Vore intressant att höra era reflektioner om detta.

För att fortsätta på Majas fråga undrar jag följande. Det borde finnas om inte en mängd så i alla fall en del utmärkta kopister i landet och de närmaste länderna. Vad dessa människor pysslar med för närvarande vet jag inte, men någon extremt driven kopist med ögon för bildens budskap och kommunikation som ger kurser inom sin proffesion borde finnas. Mitt problem är att jag inte har funnit dem... Jag var på en enveckas sommarkurs för Örjan Henriksson på Mullsjö Folkhögskola som hade dessa kvaliteter, men tillträde till dennes kompetens finns bara under en vecka under året, om man inte väljer att gå skolans längre utbildningar förstås.

Känner ni till några kopister/fotografer som håller kurser med tonvikt på kopieringen?

/Erik

mipert · 13 Februari 2004

Pär Lundqvist i Halmstad(?), han med böckerna, hade det förr i alla fall.

majchester · 15 Februari 2004

tack! ska defenitivt kolla upp "the print"!
det som jag känner om kopieringen är väl att kopieringen ibland känns lite väl "platt", att jag inte får fram bra gråtoner. behöver väl lite kommentarer från andra ögon efter att stirrat på printen länge...
kan ha perfekt exponerade neg och sedan faller bilden på att jag inte får fram bra gråskala ch tillräcklig kontrast. känns som att man får välja mellan det ena eller det andra, trots att jag kör split-kopiering (både 0 och 5 filter)
jag kanske skickar över lite kopior så kan du ge lite feedback vid tillfälle! tack.

den här kopieringskursen vid mullsjö folkhögskola, är den individuellt upplagd? Eftersom jag har hållit på ett bra tag så vill jag inte gärna gå en nybörjarkurs. Fick du lära dig mycket, tycker du att du förbättrade din kopieringsteknik?

Graal · 15 Februari 2004

majchester skrev:
kan ha perfekt exponerade neg och sedan faller bilden på att jag inte får fram bra gråskala ch tillräcklig kontrast. känns som att man får välja mellan det ena eller det andra, trots att jag kör split-kopiering (både 0 och 5 filter)

Hej! Vet inte om detta kan hjälpa dig.
Jag vet inte vilka typer av film och fotopapper du använder men ditt problem kan ha med detta att göra:

Papper och film har olika separationsegenskaper. Vissa separerar högdagrar bra, andra separerar lågdagrar bra och en del separerar bägge medelbra. Papper av variabel kontrast har dessutom olika separationsegenskaper beroende på om man använder filter för låg, medel eller hög kontrast.

När jag själv började kopiera på 70-talet förstod jag inte detta och när jag använde t.ex Tri-X som jag då kopierade på papper av skuggseparerande typ blev resultatet ibland inte alltid det man förväntat. Kontrasten i högdagrar blev kass och utslätad. SmåbildsTri-X separerar skuggor bra och med skuggseparerande papper blev separation och kontrast i dessa mycket bra medans mellan- och högdagertoner blev mera utplattade och kontrastlösa. Funkar till vissa bilder men inte till alla. Negativen kunde, som du säger, se bra ut med normal kontrast men kopiorna blev ibland kassa.

Hälsn, Nils.

Graal · 15 Februari 2004

Själv använder jag numera mest filmer av medelseparerande typ som Efke 25 och 50 samt T-max 100 och negativen från dem går i regel att kopiera på alla typer av papper utan att få extrema effekter åt något håll.
Ds.

Fredrikpersson · 15 Februari 2004

Boktips

Jag vill verkligen rekommendera den (nyliden avlidne) fotografen Baryy Thorntons bok "Edge of Darkness". Jag befann mig i samma läge som Maja och hade relativt lång erfrenhet av Sv/v kopiering men utvecklades inte i mörkrummet. Barrys bok hjälpte mig att snabbt ta mig framåt med handfasta och enkla tips. Dessutom är den underhållande att läsa. Boken kan beställas hos de flesta bokhandlare. den fanns också att köpa i Barry Thorntons egen webshop. Denna är dock stängd för tillfället. Men hemsidan är fortfarande full av bra tips + beskrivning av boken. Kolla på www.barrythornton.com.

Hälsn.

Fredrik

Fredrikpersson · 15 Februari 2004

Fel länk:

Skall vara:

http://www.barry-thornton.co.uk/

f

mipert · 15 Februari 2004

Sökandet efter en svartvit bild som ger den där Aahh-känslan känner jag igen.

Om man skall söka tekniska orsaker till att bilderna saknar den där grafiska pregnansen brukar jag föreslå en titt på mörkrumsljuset.
Om det lyser för starkt, med fel ljus eller att filtren börjar läcka så är det omöjligt att få den där disktinkta spetsen i gråskalan.

Belys ett fotopapper med vitt ljus så du får en svag gråton efter framkallning.
Ta ett sådant exponerat papper och låt det ligga framme i tre minuter.
Täck över en del av papperet i en minut och sedan en bit till i en minut.
Framkalla (inte för kort tid) och se om det finns fält med olika svärtning.
I de mörkrum jag jobbat i (ett tjugotal) har jag alltid gjort ett sådant test det första jag gör.
Jag tror inte jag minns fel om resultatet blev att 80% hade fel ljus. För mig är det att papperet slöjas efter tre minuter.

majchester · 15 Februari 2004

vad bra med alla svar, alltså så ska jag börja med att kolla ljuset i mörkrummet. har alltid tagit förgivet att det är som det ska...

jag kopierar nästan uteslutande på variable contrast fiberpapper, plåtar alltid mellanformat och när det är svarvitt så har det blivit tri-x 400. Men jag ska def prova de filmer du nämner Nils. jag gillar bilder med kontrast men vill ju självklart få fram bra gråtoner. jag är i startgroparna på ett stort projekt som jag ska jobba med i ett år nu och känner därför från början att jag vill veta säkert vilken film som jag ska köra på vilken framkallare, vilket papper etc som går ihop och som passar mig så jag antar att det bara är att prova...vilka är era erfarade favoritkombinationer när det gäller film/framkallare/papper? kentmere art classic fick mig nästan att gråta av lycka när jag provade det, mest för den kraftiga strukturen. precis som akvarell papper.

Graal · 15 Februari 2004

Tri-X i 120-format är inte samma film som småbilds Tri-X. De har motsatta separationsegenskaper, dvs mellanformat Tri-X separerar högdagrar bra medans skuggdetaljer separeras relativt sämre. Logiskt sett skulle alltså Tri-X för mellanformat passa bäst att kopieras på skuggseparerande papper typ Emaks K888, Ilford Multigrade (medel el. hård filtergrad) el Emaks Varycon (mjuk filtergrad). Men givetvis är det motivet som avgör och då kan det ju bli bra även med andra kombinationer.
Hälsn, Nils.

jimh · 15 Februari 2004

Graal skrev:
Tri-X i 120-format är inte samma film som småbilds Tri-X. De har motsatta separationsegenskaper

120-Tri-X finns som både vanlig och Pro-version, dvs TX och TXP. TX är samma som finns i 135.

mipert · 15 Februari 2004

Graal skrev:
Tri-X i 120-format är inte samma film som småbilds Tri-X...

Inte helt korrekt.
PROFESSIONAL TRI-X 400 finns både som småbild och 120 och har den klassiska goda detaljåtergivningen i skuggor.

PROFESSIONAL TRI-X 320 finns som 120 och blad och är mer som T-Max 400 det vill säga har god detaljåtergivning i ljusa partier medan skuggorna blir lite mer ”tråkiga”.

jpersson · 15 Februari 2004

Fredrikpersson skrev:
Jag vill verkligen rekommendera den (nyliden avlidne) fotografen Baryy Thorntons bok "Edge of Darkness".

Barry Thornton var en klippa. Annars finns det en uppsjö bra böcker. Tim Rudman har publicerat en del nyligen. Jag hittade Eddie Ephraums ''Creative Elements'' häromdagen och så vidare. Det hela beror också var man befinner sig och vad man vill utveckla sig inom. Jag har inte tillgång till någon ''mentor'' men jag får ut mycket av att läsa, titta på andras bilder och att använda vänner och bekanta som bollplank. En kurs är nog det bästa alternativet. Folkhögskolornas sommarkurser har just blivit presenterade.

Graal · 15 Februari 2004

Ursäkta, det var länge sedan jag fotade med Tri-X i 120-format.

jpersson · 16 Februari 2004

majchester skrev:
det som jag känner om kopieringen är väl att kopieringen ibland känns lite väl "platt", att jag inte får fram bra gråtoner.

Det kändes som en intressant diskussion så jag vill inte riktigt släppa den. Något som jag länge hade problem med (och som jag fortfarande jobbar med) är att inse att det ''raka'' negativet inte räcker; oavsett hur perfekt det än är. Jag har tidigare fotograferat en del dia. Man fångar verkligheten på bilden och gör en rak projicering. Något i mig säger att jag ska göra på samma sätt med svartvitt men det verkar inte vara så enkelt. För mig är det här snarare en attitydfråga än en teknisk fråga. Många av de lite mer rutinerade kopisterna talar till exempel ofta om allmän kontrast kontra lokal kontrast. För dem finns det inte en kontrast för hela bilden. De säger att det är ''omöjligt''. Kanske är det så och då räcker inte split filter. Själv har jag börjat träna mycket mer på efterbelysning, skuggning och blekning genom att arbeta med papper som har fast kontrast. När jag känner att jag kan de stegen så ska jag gå vidare och försöka att dra större nytta den variabla kontrasten.

mipert · 16 Februari 2004

Förr kopierade jag ibland med masker i mörkummet.
Jag kontaktkopierade negativet på lithfilm för att få ett tunt positiv som sedan lades i kontakt med negativet.
Sedan kopierade jag på ett hårdare papper vilket gjorde att briljansen ökade lokalt.
Masken såg till att kontrastskillnaden mellan ljust och mörkt dämpades.
Ungefär som att pjatta fast med perfekt kontroll.

Det finns en artikel om Avedons fototeknik i ett äldre nummer av Fotografisk tidskrift som jag kan rekommendera.
Där beskrivs hur Avedon klipper ur delar av olika exponeringar och klistrar ihop till en ny bild med de toner han vill ha. Sedan får kopisterna försöka skapa den bilden i labbet.
Han pratar om kopierna som arga, lugna och liknande.

jpersson · 16 Februari 2004

Jag fortsätter att tragla i tråden så att den rör på sig.

Sumpen skrev:
Jag har märkt att kopisten får allt som oftast stå i bakgrunden fastän det är en av två parter (den andra är fotografen) som får en print att kommunicera - att "sjunga". Men kopisten nämns sällan i fotoböcker eller utställningar. Vore intressant att höra era reflektioner om detta.

Jo... fotografen får en mer framskjuten plats men visst nämns kopisten på många utställningar. Tidning Black & White Photography har under lång tid kört en intressant serie om kopister. Det ger en helt annan syn på Fotografin än den man brukar få. På tal om det så hittade jag en bok på biblioteket där olika fotografer talade om mörkrumsarbetet. De flesta hade en skön attityd och jag drog på mungiporna vid mer än ett tillfälle. Boken hette Mörkrum 2 och Eleanor Lewis var huvudredaktör (jag söker fortfarande efter del 1).

mipert · 16 Februari 2004

jpersson skrev:
...Boken hette Mörkrum 2 och Eleanor Lewis var huvudredaktör (jag söker fortfarande efter del 1).

De finns i originalversion under namnet Darkroom här i Malmö. Jag har lånat de två böckerna säkert trettio gånger.
Dessa böcker gjorde att jag upptäckte Ralph Gibson och Judy dater.

Finns även en svensk variant i två delar med fotografer som John Webb, Hans Alenius, Anders Petersen, Kerstin Bernhard och andra.

Heter då I mörkrummet.

vill bli bättre på att kopiera s/v

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Avslutat medlemskap

Avslutat medlemskap

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Avslutat medlemskap

Kodsnickare

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Avslutat medlemskap

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Aktiv medlem

Similar threads