Utan att förstå det, av alla utläggningar, har jag antagligen fått svar på min fråga (se två tidigare inlägg) även om det inte var riktat till mig.
Min fråga var helt enkelt: När jag använder auto-ISO på Nikon D90 och får ojämna ISO-tal, bli det därmed mer brus än om jag använder förinställda hela tal. Och i så fall; hur stor är skillnaden i praktiken?
Testa att ta några bilder med olika ISO. Motivet bör innehålla skuggor, eftersom att det är där som bruset brukar komma fram.
Min 40D fungerar som sagt så att jag får MINDRE brus på ISO1250 än på ISO1600.
5DmkI fungerade tydligen tvärt om.
D90 är ju nyast av de tre, och det skulle enligt mig vara konstigt om de använde sig utav samma princip som 5D.
Jag gissar således på att du kan köra på tex ISO640 och få MINDRE brus än på ISO800. Notera att jag gissar =)
Men för all del, testa. Det syns ganska bra faktiskt. Fotar du råformat, se till att läsaren inte har brusreducering påslagen när du tittar på resultatet.
När Auto-ISO är bra:
När du vill ha en viss slutartid. Du kanske fotar sport i dåligt ljus och vill ha 1/500s. Du tycker vidare att ISO400 ger bra resultat (inte för mycket brus), men över 400 vill du undvika. Nu är det så tokigt att ibland räcker ljuset till när du kör på 1/500 och ISO400, men helt plötsligt gör det inte det och bilden blir för mörk. Du hade behövt tex ISO800.
Då kan du välja på att ALLTID köra på antingen ISO400, eller att ALLTID köra på tex ISO800. Med andra ord kan du få:
1. En del rättexponerade bilder utan brus och en del underexponerade bilder utan brus.
2. Eller att ALLA bilder blir rättexponerade, men ALLA blir också brusiga.
Det tredje alternativet är att köra på Auto-ISO. Kameran kommer att använda ISO400 så länge ljuset räcker till 1/500s. Blir det mörkare ökar kameran ISO. Således blir ALLA bilder rättexponerade, och bruset hålls på så låg nivå som möjligt.