Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Vem äger Bolts bilder?

Produkter
(logga in för att koppla)
Nja, hen har i praktiken ingen rätt att göra något med bilden alls, t ex kopiera den. Rätten att framställa kopior för personligt bruk gäller bara offentliggjorda verk.

Jag tänkte då främst på vidarespridning av exemplar med stöd av 19 §:
När ett exemplar av ett verk med upphovsmannens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, får exemplaret spridas vidare.

"Skurkfotografen" som lämnar tillbaka kameran får nog per definition anses ha samtyckt till att han själv överlåter exemplaret i kameran till innehavaren i samband med att kameran lämnas tillbaka.

Sedan kan jag mycket väl tänka mig att verket är att betrakta som offentliggjort i och med att "skurkfotografen" lämnar tillbaka kameran. Jag luskade lite i gammal kurslitteratur men hittade inget definitivt svar. Begreppet offentliggörande är ju genom formuleringen i 8 § kopplat till kriterierna i 2 § för vad som som anses som "tillgängliggörande för allmänheten". I så fall skulle det vara i form av slasken under punkten 4: "När exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten." Men jag får foga en rejäl brasklapp vid detta. Någonstans måste det ju finnas en undre gräns för var som utgör ett offentliggörande och jag får erkänna att jag inte har lyckats reda ut exakt var den går.

Om vi jämför med det tidigare nämnda exemplet med porträttmålaren på gatan så tycker jag att det iaf. känns "ganska" rätt. :)

Sedan får man ju komma ihåg att en sån här situation inte nödvändigtvis behöver uppstå i en "ofredande"-aktig situation där någon "väskrycker" kameran av offret/ägaren och tar en bild bara för att jävlas och ställa till med huvudbry för oss jurister. Det kan ju lika gärna handla om den lokala fotoklubben som sitter på en uteservering och har trevligt varvid godtycklig politiker går förbi fyllehånglandes med en journalist och någon uppmärksam medlem av sällskapet rycker närmsta kamera och låter den smattra, i all "välmening" (sett ur fotografers kollektiva perspektiv) om att det hela i vart fall ska dokumenteras på något sätt... ;-)
 
Hela exemplet med "ryckaren" (någon som utan ditt tillstånd avänder din utrustning) är så otroligt speciellt (för att inte säga osannolikt) och innefattar vad som skulle kunna vara en brottslig handling (egenmäktigt förfarande) från "ryckarens" sida. Det gör det svårt och i mina ögon rätt ointressant att diskutera vad som gäller - scenariot är så osannolikt.
QUOTE]

Jamen herregud - byt ut "ryckaren" till:

"Får jag titta på din kamera"? "Får jag testa din kamera"? "Får jag se..."? "Får jag känna..."?
(INTE LÅNA - får då vränger Ni samtalet igen)

Ryckaren är väl inte osannolikt? Bildkåta fotografer, paparazzi utan kamera gör ju vad som helst för att få en bild vid ett "givet" tillfälle?

Hur många gånger har vi själva inte tagit en kamera på ett bord för att fånga en bild på ett event, en fest, en kick-off etcetera? Jag är upphovsman till många bilder runt om i Sverige. Jag har väl också upphovsrätten till dessa? Jag skulle dock aldrig börjar bråka om kameraägaren gör något med dem - fan, jag är ju en god vän som alltid vill alla gott för den goda sakens skull.

För övrigt tycker jag att "RYCKAREN" bör redas ut? Osannolikt kan vissa tycka - jag tycker det är intressant!


/Andreas
 
Jamen herregud - byt ut "ryckaren" till:

"Får jag titta på din kamera"? "Får jag testa din kamera"? "Får jag se..."? "Får jag känna..."?
(INTE LÅNA - får då vränger Ni samtalet igen)

Ryckaren är väl inte osannolikt? Bildkåta fotografer, paparazzi utan kamera gör ju vad som helst för att få en bild vid ett "givet" tillfälle?

Hur många gånger har vi själva inte tagit en kamera på ett bord för att fånga en bild på ett event, en fest, en kick-off etcetera? Jag är upphovsman till många bilder runt om i Sverige. Jag har väl också upphovsrätten till dessa? Jag skulle dock aldrig börjar bråka om kameraägaren gör något med dem - fan, jag är ju en god vän som alltid vill alla gott för den goda sakens skull.

För övrigt tycker jag att "RYCKAREN" bör redas ut? Osannolikt kan vissa tycka - jag tycker det är intressant!

/Andreas

Men som du först framställde det var det någon som ryckte din utrustning mot din uttryckliga vilja, dvs att du protesterar och inte medger lånet och den som använder grejerna inte gärna kan ha missat detta. Det är i mina ögon ett ovanligt, för att inte säga osannolikt scenario.

"Bildkåta fotografer, paparazzi" är nog väldigt sällan utan en kamera :)

I exemplet med flera fotografer runt ett bord där någon tar dina grejer och du inte säger något, det skulle jag se som ett vanligt lån bekanta emellan.

Tillägg i efterhand:

"Får jag titta på din kamera"? "Får jag testa din kamera"? "Får jag se..."? "Får jag känna..."?
(INTE LÅNA - får då vränger Ni samtalet igen)

Om du går med på att någon använder din kamera, då är det ett lån.
Om du inte gör det begår "ryckaren" egenmäktigt förfarande.

För mig är skillnaden självklar och tydlig.
 
[...]
Hur många gånger har vi själva inte tagit en kamera på ett bord för att fånga en bild på ett event, en fest, en kick-off etcetera? Jag är upphovsman till många bilder runt om i Sverige. Jag har väl också upphovsrätten till dessa? Jag skulle dock aldrig börjar bråka om kameraägaren gör något med dem - fan, jag är ju en god vän som alltid vill alla gott för den goda sakens skull.

[...]

Precis! Ryckaren är bara variant av detta.

Jag hålelr också med dig om kompissituationen du beskriver. Jösses vad många gånger man lånat eller lånat ut kameran på det viset.
Men du som är så god vän. Hur skulel du agera om någon av dina goda vänner lyckas sälja en av dina upphovsrättliga bilder för 2 millar. Och låter bli att ge dig en bit av kakan?
Hur stark är vänskapen?

PS
Numera sorterar jag bildfilerna på min server efter vem som har tagit bilderna.


Petter ...
 
Jag tänkte då främst på vidarespridning av exemplar med stöd av 19 §:

Med tanke på 19 § borde ju exemplaret vid återlämnandet av kameran tillfalla kamerans ägare?
(oavsett om "ryckaren" ryckt, bett att få titta på, bett om att få känna på, bett om att få prova...)

Inte nog med att utrustningens ägare äger exemplaret, utan "ryckaren" har även, genom 19 §, släppt upphovsrätten? ´Då är han "bara" upphovsman?

Förstår jag rätt?


/Andreas
 
Precis! Ryckaren är bara variant av detta.

Jag hålelr också med dig om kompissituationen du beskriver. Jösses vad många gånger man lånat eller lånat ut kameran på det viset.
Men du som är så god vän. Hur skulel du agera om någon av dina goda vänner lyckas sälja en av dina upphovsrättliga bilder för 2 millar. Och låter bli att ge dig en bit av kakan?
Hur stark är vänskapen?

PS
Numera sorterar jag bildfilerna på min server efter vem som har tagit bilderna.


Petter ...

Grevture skrev inte det du refererar till här ovan! Jag har upphovsrätten till den texten, eller?


/Andreas
 
Nej, ett verk som aldrig ens visats för någon är inte offentliggjort i lagens mening.

Det ligger något i det du säger men jag är inte helt övertygad. Antag att "efterhandsvisningen" på kameran fortfarande är aktiv när skurkfotografen lämnar tillbaka kameran genom att svepa med skärmen förbi övriga närvarande och räcker över den hållandes i objektivet så att ägaren får kamerahuset mot sig och ser bilden just i det ögonblicket. Nu jävlas jag, men bara för att visa att det (kanske) inte är helt solklart. ;-)

Svagheten är att jag inte har lyckats reda ut – och inte heller har lust att just nu gräva i – vad som krävs för att verket ska anses visat eller spritt till just allmänheten.

Sen kan vi ju alltid tänka oss följande scenario:

En känd (eller okänd, har ingen betydelse, men för exemplets trovärdighet) fotokonstnär lägger upp en site där man erbjuds att köpa antingen oframkallade filmrullar från konstnärens kommande produktion, eller digitala bilder direkt från minneskortet ("välj nummer, så kommer skivan med bilden på posten") som fotografen har tagit med kamerans bildvisning avslagen.

Jag har svårt att se att dessa verk inte skulle anses offentliggjorda i samband med överlåtelsen av de (tidigare obeskådade) exemplaren till köparna, vilka då får sedvanlig rätt att privatkopiera verken samt vidareöverlåta exemplaren.

Med tanke på 19 § borde ju exemplaret vid återlämnandet av kameran tillfalla kamerans ägare?
(oavsett om "ryckaren" ryckt, bett att få titta på, bett om att få känna på, bett om att få prova...)

Inte nog med att utrustningens ägare äger exemplaret, utan "ryckaren" har även, genom 19 §, släppt upphovsrätten? ´Då är han "bara" upphovsman?

Förstår jag rätt?

Nej, som Erland påpekade så får du lika lite någon upphovsrätt till verket i den här situationen, som du (inte) får upphovsrätt till bilden på Aftonbladets förstasida när du går och köper en tidning.
 
Det ligger något i det du säger men jag är inte helt övertygad. Antag att "efterhandsvisningen" på kameran fortfarande är aktiv när skurkfotografen lämnar tillbaka kameran genom att svepa med skärmen förbi övriga närvarande och räcker över den hållandes i objektivet så att ägaren får kamerahuset mot sig och ser bilden just i det ögonblicket. Nu jävlas jag, men bara för att visa att det (kanske) inte är helt solklart. ;-)

Jo, det är solklart. Hur ett verk offentliggörs (eller "görs tillgängligt för allmänheten" som det heter i lagen) framgår tydligt av 2 paragrafen i upphovsrättslagen.

Ett av de möjliga sätten är att verket saluförs till allmänheten, så ditt andra exempel är korrekt.
 
Med andra ord äger jag bilden (oavsett vad det kallas) och kan sälja bilden vidare för privat bruk och hova in en massa pengar?

Upphovsmannen och, om denne avyttrat upphovsrätten, upphovsrättsinnehavaren kan inte göra ett dyft åt det?

Förresten; kunde jag sälja bilden till pressen för att de skall kunna trycka den i nyhetsmedia? Eller kan jag bara sälja den till annan person för att användas privat?


/Andreas
 
Med andra ord äger jag bilden (oavsett vad det kallas) och kan sälja bilden vidare för privat bruk och hova in en massa pengar?

Du äger möjligen ett EXEMPLAR av bilden, men inget annat. Att sälja detta exemplar innebär (om jag inte tolkar lagen helt fel) att du gör bilden/verket "tillgängligt för allmänheten" och därmed bryter du mot upphovsrätten.
 
Med andra ord äger jag bilden (oavsett vad det kallas) och kan sälja bilden vidare för privat bruk och hova in en massa pengar?

Upphovsmannen och, om denne avyttrat upphovsrätten, upphovsrättsinnehavaren kan inte göra ett dyft åt det?

Förresten; kunde jag sälja bilden till pressen för att de skall kunna trycka den i nyhetsmedia? Eller kan jag bara sälja den till annan person för att användas privat?


/Andreas

Jag förstår inte din tolkning.

Är du inte upphovsman till bilden är det inte "din" bild. (detta gäller givetvis inte om upphovsmannen överlåtit upphovsrätten till dig och du kan bevisa det)

Men du kan - precis som jag skrivit tidigare - välja att uppträda som upphovsman. Då finns dock risken (om den är särskilt stor i ditt exempel har jag svårt att tro) att den faktiska upphovsmannen protesterar. Och - även det har jag skrivit tidigare - uppstår ett läge där upphovsmannen ska bevisas.
 
Det är den som trycker på avtryckaren som äger bilden.

Detta är intressant och jag minns en diskussion där en apa tagit ett självporträtt med en naturfotografs kamera som stod på stativ. Vem äger då bilden?

Hur blir det med bilder som tas med tidsfördröjning, med intervallfotografering eller med en triggertrap eller liknande sensorbaserad utlösare?
 
Jag lägger ner!

Alla säger olika/snarlikt och ingen kan med säkerhet svara!

Inte undra på att det är ett jävla jidder om upphovsrätter hit och upphovsrätter dit. Bildbyråer bråkar med fotgrafer, tidningar hotas och stäms, fotografer hotar och blir hotade.

Jag själv sitter med konst och fotgrafier jag köpt av konstnärer/fotografer/gallerier/privatpersoner och äger inte ens dessa - FÖR DET KAN KONSTNÄREN, FOTOGRAFEN eller NÅGON ANNAN göra. Jag har BARA kvitton på min konst - som vilka jävla ICA-kvitton som helst.

Så jag kan nu inte sälja dessa vidare/hänga ut dem för uppvisning på allmän plats.

Jag har bara blivit mer förvirrad av denna tråden än vad jag var innan.

Imorgon ringer jag till polisen och anmäler mig själv - men för vad?


/Andreas
 
Jag själv sitter med konst och fotgrafier jag köpt av konstnärer/fotografer/gallerier/privatpersoner och äger inte ens dessa - FÖR DET KAN KONSTNÄREN, FOTOGRAFEN eller NÅGON ANNAN göra. Jag har BARA kvitton på min konst - som vilka jävla ICA-kvitton som helst.

Så jag kan nu inte sälja dessa vidare/hänga ut dem för uppvisning på allmän plats.

Givetvis äger du de exemplar av verken som du har köpt. Och du får sälja dem vidare. Men det innebär inte att du äger någon del av upphovsrätten. Bara den som har upphovsmannens tillstånd får t ex publicera verket.

Edit: Du får ställa ut de exemplar du köpt.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar