Jodå, annars skulle det om inte annat bli olagligt att samla konst
Men vad jag syftade på med att "dra ekonomisk nytta" var just saker som publicering, mångfaldigande osv. Det en upphovsman ofta gör för att försörja sig på sina verk.
Vem äger Bolts bilder?
- Trådstartare Drogen
- Start datum
Jodå, annars skulle det om inte annat bli olagligt att samla konst
Men vad jag syftade på med att "dra ekonomisk nytta" var just saker som publicering, mångfaldigande osv. Det en upphovsman ofta gör för att försörja sig på sina verk.
I ditt exempel från galleriet så är bildfilen för dig bara ett exemplar, men om killen som tog bilden stoppat in ett eget minneskort som han sedan tog med sig hade han ägt både verket och exemplaret (som för en upphovsman i allmänhet är samma sak). En bildfil kan vara både verk och exemplar, eller bara ett exemplar -det beror på om man är upphovsman eller inte.
När jag säljer en bild till tidningar så köper de ett exemplar som de har rätt att använda på vissa sätt. Men bildfilen som ligger kvar i min dator representerar ju dels verket, men är också ett exemplar.
Du har ju rätt att skapa säkerhetskopior av exemplar, då är kopiorna väl ur strikt juridiskt synvinkel inte egna exemplar, utan bara just en säkerhetsåtgärd.
Det är nog inte otänkbart. Igen, jag tror man kan avtala om det mesta kring upphovsrätt och på ett sätt vore det väl rimligt att kunna dela upphovsrätt om det är uppenbart att två (eller flera) verkligen tydligt bidragit till att verket blev till. Men det vanliga är nog att verk bara har en upphovsman.
Jo, det är bra beskrivning. Man talar ofta om "immateriella tillgångar", dvs abstrakta "saker". Som ett verk. Sedan är oftast exemplaren av verken (en bildfil, en utskrift) materiella tillgångar, dvs de finns rent fysiskt.
ErlandH
Aktiv medlem
Nja, när det gäller datorprogram gör upphovsrättslagen faktiskt en sådan skillnad. Dock inte när det gäller fotografier. Där har man ju rätt att göra kopior för privat bruk.
petter.oj.norman
Avslutat medlemskap
Jag utmanar ödet med en fråga till här på kvällskvisten.
Innan frågan, vilken kanske blir given under berättelsens gång, måste vi ju ha en story!
Jag står med min kamera ute på en åker som sakta försvinner in i skymning.
Jag kopplar snabbt, men väldigt, väldigt tyst bort den från stativet då jag ser en älgko med kalv komma ut från skogen snett bakom mig.
Andetagen från bonden, som rökt sedan 1947, får mig att snabbt som ögat finna motivet, komponera bilden och sedan fokusera.
Jag sätter fingret på avtryckaren och det känns helt plötsligt som första dagen på älgjakten.
Precis när jag skall trycka av hör jag mekaniken och elektroniken i kameran dånar och älgkon reser på huvudet. Innan jag vet ordet av det är både hon och fjolårskalven borta.
Jag vänder mig sakta om och allteftersom mitt huvud och kropp roterar ser jag mer och mer utav bonnjäveln som står där med min utlösare i handen och det enda han säger är:
- Är bilden min eller din?
/Andreas
Det där måste ju vara inlednignen på nästa års storsäljare i pockehyllorna.
Du är en fena på storys.
Petter ...
petter.oj.norman
Avslutat medlemskap
+1
Pappas nya lilla Nikon 1 börjar fånga exponeringar redan innan han trycker ner avtrycket helt.
Efter att pappa till slut har tryckt av har kameran en stor mängd variantera av "samma bild" i sitt minne. Den gör en automatisk utsortering och väljer sedan fem varianter som den själv anser är bäst att spara på minneskortet. Pappa får sedan själv välja vilken av dessa sparade filer han vill behålla.
Alla dessa bilder kan vara från ögonblicket innan pappa tryckte ner avtrycket helt.
Definitionen av upphovsman kan alltså inte läggas vid den som tryckte ner avtrycket.
Fast det är klart. Man vet ju aldrig med tekniken.
En tid använde jag Picasa för snabbkorrigering av en bunt inscannade index-bilder. Intressant är att Picasa lade till sig själv som Artist i EXIF-datat. Vi kanske skulle ge mer cred till vår utrustning när det gäller upphovet till våra bilder
Petter ...
atotowi
Aktiv medlem
+1
Pappas nya lilla Nikon 1 börjar fånga exponeringar redan innan han trycker ner avtrycket helt.
Efter att pappa till slut har tryckt av har kameran en stor mängd variantera av "samma bild" i sitt minne. Den gör en automatisk utsortering och väljer sedan fem varianter som den själv anser är bäst att spara på minneskortet. Pappa får sedan själv välja vilken av dessa sparade filer han vill behålla.
Alla dessa bilder kan vara från ögonblicket innan pappa tryckte ner avtrycket helt.
Definitionen av upphovsman kan alltså inte läggas vid den som tryckte ner avtrycket.
Fast det är klart. Man vet ju aldrig med tekniken.
En tid använde jag Picasa för snabbkorrigering av en bunt inscannade index-bilder. Intressant är att Picasa lade till sig själv som Artist i EXIF-datat. Vi kanske skulle ge mer cred till vår utrustning när det gäller upphovet till våra bilder
Petter ...
Nej, lagen har ingen definition av när ett verk uppstår så det blir alltid en tolkning.
Vid normal fotografering så blir det ungefär när man trycker på avtryckaren. men sen har vi ju den tekniska sidan med olika "shutter lag" som gör att bilden kommer lite senare. Eller som SONY nu gör för att kompensera det en aning att börja ta bilder strax innan och försöka välja ut rätt i efterhand.
Men sen finns ju hela spektrat om man tar ex ett stillében som kanske tar flera dagar att iordningställa så är det kanske stillébenet i sig som är verket och bilden är ett exemplar av det. Där är upphovs mannen den som skapade stillébenet och inte den som tar bilden. Samma sak gäller vid andra produktioner t ex reklam fotograferingar där kanske det finns en konstnär som skapar motivet och en fotograf som skapar olika exemplar av det. Då kan upphovsrätten antingen bli konstnärens enskilt eller delat konstnär/fotograf beroende på avtal eller fotografens om man kan bedöma att fotografens avbildning av verket når egen verkshöjd.
Falumas
Aktiv medlem
Tänk dig scenariot där två fotografer hjälps åt att släpa, rigga, samla modeller och turas om att trycka av och vägleda modellerna. Enklast i det fallet är nog att ha delad upphovsrätt på alla foton från det tillfället.
eller
Jag vet ett ställe som kommer ge grymma bilder men orkar inte gå dit berättar om det (men inte var) för någon som orkar. Ett avtal kan då göras innan jag berättar var om att vi skall ha delad upphovsrätt på bilderna.
eller
Jag anställer dig som fotograf och du lyckas förhandla till dig i ditt anställningskontrakt att upphovsrätten elektroniskt tillfaller mig och i tryck dig. Så kan jag ha min blog på nätet och du kan skriva boken "alla mina år som fotograf".¨
eller
Du är 103år och tar med ditt 40åriga barnbarn ut på fotouppdrag och tillskriver barnbarnet halva upphovsrätten, så att myndigheterna slipper slösa bort lika mycket pengar efter arvsdelningen.
/Karl
Soms
Aktiv medlem
Tackar ödmjukast.
Jag kanske skall sälja ett av objektiven och köpa ett ordbehandlingsprogram, en kurs i att skriva och bli författare istället. Där torde det vara mindre snack om upphovsmän och upphovsrätter?
/Andreas
Soms
Aktiv medlem
Tack Karl,
Jo, jag satt och spånade fram litet olika scenarion själv igår. Men så tänkte jag på det att det måste nästan alltid finnas ett avtal om meningsskiljaktigheter skulle uppstå.
Ta bara den där trisslotten i Blekinge eller åtskilliga bodelningar där syskon går från att blod är tjockare än vatten till att de försöker ha ihjäl varandra på fyra arbetsdagar.
/Andreas
Falumas
Aktiv medlem
Avtal är alltid bra (även bland vänner och släkt) eftersom avsaknad av sådant är utmärkt anledning att bli osams. Bestämmer man saker och ting i förväg kan man bara vara sur på sig själv sedan om något går väldigt bra (trisslottsexemplet) eller väldigt dåligt (arvstvisten).
Skulle någon rycka kameran ur nävarna på mig och ta en klart säljbar bild som jag missade, hade jag utan att tveka gått med på en 50/50-delning. Hade gärningsmannen slitit kameran ur näven på mig när jag höll på att ta bilden själv hade hade denne (mycket bättre ord än att kalla folk för brynstenar) fått en snyting, vilket förmodligen lett till att ingen av oss hade tagit bilden.
/Karl
fotograf-magnus-stalberg
Aktiv medlem
Bilden är din. Han har bara tryckt på en knapp och hade ingen aning om vad som fanns i din sökare. Det är du som initierat fotograferingen genom att rigga utrustningen. Jag ser det som uteslutet att någon instans skulle tillskriva bonden bilden. Det är helt enkelt ett orimligt ställningstagande.
ErlandH
Aktiv medlem
Om jag inte minns fel så finns det rättspraxis som säger annorlunda. Även om person A ställer upp motivet och riggar kameran på ett stativ så är det B, som trycker på avtryckaren, som räknas som upphovsman.
Jag har också för mig att det finns flera fall av den antagligen något vanligare situationen där en assistent tryckt på avtrycket åt den fotograf där han/hon är anställd och - om inget annat i förväg avtalats - blir upphovsman till verket.
Det här är en mycket central del i det här och i mycket annan rättskipning: Lagen är skriven och formulerad efter bästa förmåga, men sedan måste den alltid tolkas. Detta eftersom det hela tiden uppstår nya situationer som inte var möjliga eller som man inte tänkte på när lagen skrevs.
Det finns inga helt exakta svar inom jurudik som exakt och precist täcker alla möjliga situationer. Man kan alltid hitta kryphål och situationer och scenarier som hamnar lite mitt emellan olika tidigare lagtolkningar eller som går att tolka på flera olika sätt. Det gäller inte bara upphovsrätt.
Givetvis strävar man hela tiden efter att göra lagstiftningen så tydlig som möjligt, så att den skall vara förutsägbar (dvs så man förstår om man följer den eller bryter mot den). Men det har alltid och det kommer alltid uppstå lite olika tolkningar och tvister mellan olika tolkningar. Det är ofrånkomligt.
fotograf-magnus-stalberg
Aktiv medlem
Jag säger inte emot, men kan verkligen den praxisen i så fall tillämpas på det här extrema scenariot?
I ditt exempel finns väl en överenskommelse mellan person A och person B om hur man tänker gå tillväga? I det extrema scenariot är det mer sabotage än samarbete.
fotograf-magnus-stalberg
Aktiv medlem
Absolut, men då är scenariot ett helt annat än det som gavs i det extrema exemplet. Bonden kan inte anses vara assistent eftersom fotografen dels tänkt ta bilden själv och dessutom inte ens vet att bonden är där.
Soms
Aktiv medlem
kim_plutonen.com
Aktiv medlem
Ungefär den tolkningen har jag med.
Eftersom upphovslagen är förhållandevis luddigt skriven så finns det väldigt mycket utrymme för bedömningar från situation till situation. (vilket kanske är tanken?) ..
Så det finns i min värld situationer där den som trycker på knappen inte blir upphovsman. Och så finns det situationer där knapptryckaren absolut upphovsman, som är den vanligast och mest förekommande situationen.
