Rommel sa:

HA HA HA HA
Drejjan har helt rätt inställning. Dvs en positiv sådan.
Jag tror knappast att annonsören till denna annons eller fototävlingar riktar sig till yrkesfotografer. Allt sånt riktar sig till GLADA amatörer som aldrig tänkt på att tjäna pengar på något som de ändå redan har. Dvs en bra bild eller ev. en amatör som vill ha övning och ett sådant här tillfälle och/eller tävlingar är en bra morot.
Det är så man måste se på saken.

/Stefan

Klicka för att se resterande...

Enligt detta resonemang kan jag som hittar i storstan utan navigator och har en rejäl trygg Merca börja köra folk dit de vill för bensinpengar eller en Big Mac eller...
Olle på lagret har ju köpt en fin dator - en IMac - det är ju en sån där grafisk dator, han kan ju göra firmans annonser och kataloger. På fritiden och billigt, det är ju ändå för firmans bästa! Blir det bra? Kanske men då ska inte Olle vara kvar på lagret, han ska sitta på kontoret och ha bättre lön!

Sådana tankar man kan få när man läser inlägg sent på kvällen och ingen stör. Vi har en praxis i Sverige att man tar/får betalt för arbete. Den som vill debattera detta kan göra det med Skatteverket, inte med mig. Att få något för inget - finns det? Om jag skulle ta en ivrig amatör till att fota mitt bröllop mot fri mat och dryck? Vart vänder jag mig om det blir strul, dåliga bilder m.m? Som om fri öl borgar för bra bilder.
Eller om jag ska göra en hemsida gratis till en bekants firma? Jag behöver ju träna, eller. Och inte lyckas i rimlig tid eller ens alls? Vem ska rädda honom och vänskapen?

Avtala om rimlig ersättning för alla uppdrag. Ersättning i relation till den skicklighet och erforderliga utrustning som krävs för att fullborda uppdraget. Inte antal timmar som kan bli många för en mindre erfaren utövare och som inte köparen ska lida för. Där uppstår skillnaden mellan nybörjare och yrkesman - tiden det tar.

ronic sa:

Avtala om rimlig ersättning för alla uppdrag. Ersättning i relation till den skicklighet och erforderliga utrustning som krävs för att fullborda uppdraget. Inte antal timmar som kan bli många för en mindre erfaren utövare och som inte köparen ska lida för. Där uppstår skillnaden mellan nybörjare och yrkesman - tiden det tar.

Klicka för att se resterande...

Det går inte att avtala om ersättning, och då menar du pengar, för alla uppdrag. Det är helt orimligt. Tanken är för mig fruktansvärd. Det blir någon slags extremsocialism som inte fungerat i något samhälle.

Samhället vimlar av tillfällen då människor gör saker för att de vill det utan att få betalt. Som jag skrev i ett tidigt inlägg i denna tråd, så kan ersättning för ett gratisuppdrag leda till fler uppdrag som kanske leder till betalda uppdrag- men det måste vara MITT beslut, inte statens eller någon annans om jag skall ta på mig att fota grannens bil för att han skall sätta in en annons på Blocket.
Varför är så många emot att individen själv skall få frihet att välja om han eller hon vill göra något?

Varför ser så många likhetstecken mellan ersättning och pengar?
Mitt yrke är fotograf. Idag gör jag sällan jobb gratis, fast det händer. Jag drabbas av de som konkurrerar med gratis bilder, men jag kan inte begära att sådan skall förbjudas.

Anledningen att jag idag har det jobb jag har och älskar är att jag i min ungdom marknadsförde mig själv med mina bilder. Att bli publicerad på den tiden var ersättning som var mycket viktigare än pengar.

Man kan säga att jag investerade i min framtid. Den ersättningen var värd betydligt mer än pengar.

Ersättning behöver inte vara liktydigt med reda kontanter även om det oftast är det.
Avtala innebär en ömsesidig överenskommelse, t ex du fotar grannens bil för han kan inte, han klipper dina rosor för du är lite ovan. En ömsesidig överenskommelse utan pengar.

Du fotar alla möjliga saker grannen lägger ut på Blocket men du får endast nöjet i ersättning, inte ens när högsta bud vida överstiger hans förväntningar tack vare dina bilder, får du någon del utom vetskapen att du ännu en gång bidrog till hans affärer. Ömsesidigheten saknas och handen på hjärtat, hur länge gör du ditt bästa med hans bilder med den belöningen?

Även jag gick runt med bilder en gång i tiden. Bilder som togs utan uppdrag på egen bekostnad. Och raggade uppdrag. Och tog rimligt betalt. Så pass att det gick att leva på under några år.

Ser inga som helst problem med den annonsen. Det framgår väldigt tydligt vad det handlar om, och alla som äger en kamera och är någorlunda myndiga får fritt bestämma vad de vill göra med den, så länge dee håller sig inom lagens råmärken.

Per

Per sa:

Ser inga som helst problem med den annonsen. Det framgår väldigt tydligt vad det handlar om, och alla som äger en kamera och är någorlunda myndiga får fritt bestämma vad de vill göra med den, så länge dee håller sig inom lagens råmärken.

Per

Klicka för att se resterande...

Jag har inte heller några problem med annonsen. Det hade jag inte heller med den annonsen som startade den här tråden. Var bara nyfiken på vad alla som ondgjorde sig över den förra annonsen tycker om den som ligger ute nu.

(Jag raderade mitt ursprungsinlägg, eftersom jag belv osäker på om jag skulle dra igång diskussionen igen)

Om man är sugen på att göra uppdrag som amatör eller blivande frilans tycker jag att man själv ska välja sin uppdragsgivare. Att vara på annonser där företag raggar gratis arbetskraft ger inte rätt kontakter och blir en ojuste dumpning för oss som vill leva på foto.

Tänk i stället över vilka som behöver bilder men som kanske aldrig skulle ta sig råd att anlita fotograf mot rimlig ersättning. Det kan t ex vara ideella föreningar, någon hobbyverksamhet, ungdomsverksamhet, amatörteater eller liknande. De blir jätteglada om man erbjuder sig att göra lite bilder åt dem för att öva. Inte helt fel ersättning att få den uppskattning sådana uppdrag ger!

Visst det är ett fritt land bla bla bla...

Men vi skulle förhoppningsvis inte tolerera att vi utnyttjade folk från u-länder och det finns ingen anledning att vi ska tolerera det för vanligt folk heller.

Sverige är ett få länder som inte har någon lagstadgad minimilön utan istället låtit parterna reglera det i kollektivavtal. Vilket fungerar rätt bra. Bortsett från när man kommer till marknader som till största del består av egna företagare utan anställda. Det skulle liksom aldrig gå att anställa någon på liknande förutsättningar. Men som egen företagare så finns det inte mycket till skydd på arbetsmarknaden, obefintligt i stora drag.

Det är här bygger helt på en maktordning. Att det finns mängder med folk som tror att de på olika sätt ska få in fötterna på olika håll på arbetsmarknaden. Resultat är dock för det mesta att man får fötterna i kläm. De vill ha en kvalitativ tjänst utan att betala för det. Det låter rätt osannolikt att det inte finns någon i deras organisation som är intresserad av foto och har en kamera som kan lösa deras problem.

Men vi kanske tycker det är okej att plocka hit folk från u-länderna, betala dem fem spänn i timmen också? Det är ju naturligtvis frivilligt och säkert en stor merit på hemmaplan.

/Maverick

lumor_ sa:

Om man är sugen på att göra uppdrag som amatör eller blivande frilans tycker jag att man själv ska välja sin uppdragsgivare. Att vara på annonser där företag raggar gratis arbetskraft ger inte rätt kontakter och blir en ojuste dumpning för oss som vill leva på foto.

Tänk i stället över vilka som behöver bilder men som kanske aldrig skulle ta sig råd att anlita fotograf mot rimlig ersättning. Det kan t ex vara ideella föreningar, någon hobbyverksamhet, ungdomsverksamhet, amatörteater eller liknande. De blir jätteglada om man erbjuder sig att göra lite bilder åt dem för att öva. Inte helt fel ersättning att få den uppskattning sådana uppdrag ger!

Klicka för att se resterande...

Finns massor av ideella organisationer som blir jätteglada över att få hjälp med sånt här. Bor man i något av storstadsområdena så skulle jag ta kontakt med typ "Situation Stockholm". Det är en merit som är fan så mycket mer värd än att man stått och hängt vid en fotbollsplan. Behöver man sportbilder så är det bara att gå första bästa match och ta de bilder man behöver. Men eftersom man som amatör, eller ens frilans, sällan har de objektiv som i regel behövs för att ta schyssta sportbilder så är det begränsad nytta med det.

/Maverick

Maverick du skall kanske fråga dom som drömmer att få en chans att få någon bild publicerad. Många skulle nästan betala för att få med en bild i något media.
Pengar finns inte på kartan.

Min DRÖM är att alla betalar enligt BLF utan knot och att alla snorvalpar höll sig undan.
Det är min EGOISTISKA DRÖM.

I min VERKLIGHET så är det nästan ingen som betalar fullt pris och jag utsätts för konkurrens av gratisplåtare, men jag accepterar det som en del av livet, jag till och med trivs att det finns de som vill fram och upp.

Det jag vänder mig emot är att många vill tvinga på andra hur dom skall leva.

Det var en stor dag i mitt liv när jag fick min första bild (av en brand) publicerad i Norra Västerbotten. Det var en ännu större dag när ”fick in” en bild på min pappas 14 kilos gädda i Piteå Tidningen.

” Betalningen” var den bästa tänkbara; den var värd miljoner kronor.
För det vara tack vare dom gratisbilderna som jag fick in foten i mediavärlden där jag fortfarande befinner mig.
Publiceringarna var inte bara viktiga för de kontakter de gav. Än viktigare vara kanske att min kärlek för fotografering cementerades.

Hade förbudsivrarna fått som de vill så hade jag kanske suttit och längtat till fredag i något tråkigt kneg.

Kommentar till inlägg #147 av Fredrik Johansson:

Fenomenet beror på att det finns en överetablering av fotografer som kan utföra den enkla tjänsten som efterfrågas (dvs leverera bilder utan större kvalitetskrav). Det i sin tur beror mycket på digitalkamerarevolutionen. Det är inte första gången ny teknik har medfört en strukturomvandling.

Vad vill du göra åt saken?

Du får läsa allt jag skriver...

Det finns som sagt möjligheter att visa var man går för utan att skänka bort bilder till giriga företag. De flesta som ger bort gratisbilder får fortsätta med att ge bort gratisbilder till tidningar. Om du nu har fått in foten i mediabranschen och kan leva på det så tillhör du undantagen. Såvida inte norrland skiljer sig från övriga sverige.

Det finns gott om ideella tidningar som jobbar på att förbättra olika saker i världen. Att hjälpa dessa har massor av fördelar. Dels lite samhällig utbildning, dels att jobba i en redaktionell process, att tänka utifrån budskap och berättande. Till skillnad från att springa runt på "eventfoto" och sportfoto för nån klubbs hemsida. Ska man hjälpa en sådan förening så ska det vara för att man är engagerad i övrigt i dennes verksamhet.

Om man tycker att det är att styra folks/företags liv när man säger att de ska betala för sig så kan jag leva med det.

Mvh
Maverick

PMD sa:

Kommentar till inlägg #147 av Fredrik Johansson:

Fenomenet beror på att det finns en överetablering av fotografer som kan utföra den enkla tjänsten som efterfrågas (dvs leverera bilder utan större kvalitetskrav). Det i sin tur beror mycket på digitalkamerarevolutionen. Det är inte första gången ny teknik har medfört en strukturomvandling.

Vad vill du göra åt saken?

Klicka för att se resterande...

Förhoppningsvis så finns det smartare folk än jag som kan svara på den frågan, för jag har ingen bra lösning än på det.

Jag vet bara att jag betraktare det som ett utnyttjande av folk och att jag tycker det är fel. Det är skillnad om man plåtar för en god sak, hemlösa t ex. Än om man plåtar lägenheter för 200:- åt ett mäklarföretag. Majoriteten av alla dessa som plåtar på det här viset kommer aldrig in i nån bransch. Det är naivt att tro det även om det finns undantag. De utnyttjas systematiskt och kommer troligen alltid att ligga på minus för att det är alltid nått som saknas, tycker de, för att ta rätt betalt. Erfarenhet, utrustning whatever.

Jag skulle t ex inte tycka att det är okej att vi tar hit arbetskraft från u-länder och betalar dem fem spänn i timmen. Sen kan folk tycka att det är frivilligt också. Men vilket val har dom?

Nu är jag inte särskilt sur på dom som gör själva plåtandet direkt, utan mer på deras "kunder". Det enda nytta man har av dessa är att man kan sortera ut dessa företag som ointressanta för en själv. Jag försöker bara upplysa folk om att det kanske inte är bästa vägen att gå för någon part, bortsett från dem som får bilderna då.

Vad jag vet är att i ett samhälle där det mer och mer går mot ensamföretagande eller småföretagande så måste regleringen anpassas till den nya verkligheten. De regler och lagar som finns idag är anpassade till medel- och storföretag med många anställda.

/Maverick

Maverick sa:

Jag vet bara att jag betraktare det som ett utnyttjande av folk och att jag tycker det är fel.

Klicka för att se resterande...

Villkoren är ju kända i förväg, så utnyttjande är det väl inte. Om fotografen inte har något alternativ, och uppdragsgivaren anger oskäliga villkor så är det utnyttjande.

Det är skillnad om man plåtar för en god sak, hemlösa t ex. Än om man plåtar lägenheter för 200:- åt ett mäklarföretag.

Klicka för att se resterande...

Varför är det utnyttjande i ena fallet, men inte i det andra, om villkoren är desamma?

Jag skulle t ex inte tycka att det är okej att vi tar hit arbetskraft från u-länder och betalar dem fem spänn i timmen. Sen kan folk tycka att det är frivilligt också. Men vilket val har dom?

Klicka för att se resterande...

Det är inte direkt svart/vitt. Beroende på vilka löften man har gett så kan det vara utnyttjande eller inte. Det är inte automatiskt att utnyttja utländsk arbetskraft bara för att de får lägre lön än vad inhemsk arbetskraft skulle ha fått.

Vad jag vet är att i ett samhälle där det mer och mer går mot ensamföretagande eller småföretagande så måste regleringen anpassas till den nya verkligheten. De regler och lagar som finns idag är anpassade till medel- och storföretag med många anställda.

Klicka för att se resterande...

Jag tycker att det är bra med så få regler som möjligt. Ett samhälle fungerar bäst om folk är fria att göra som de vill och träffa de överenskommelser de vill.

Jag tror vi står så långt ifrån varandra i fråga om humanistisk livssyn att det nog inte är lönt att diskutera saken.

Om du inte förstår varför det inte är okej att ta hit fattiga människor och betala dem fem spänn i timmen kan jag nog inte förklara det heller, trots att det finns en flytande skala.

Detsamma gäller skillnaden mellan att hjälpa välgörenhetesorganisationer och kommersiella företag.

Saken är ju att det finns en maktobalans mellan de som vill in på fotografmarknaden och de som vill ha bilder. "Du får reklam..." är så överreklamerat och alla utom de som står utanför branschen vet om det. Jag har haft mina bilder publicerade för gissningsvis runt 300' - 400' läsare, internetbesökare oräknat. Inte ett enda samtal har jag fått av någon som vill betala för mina bilder, en del som vill ha mina bilder utan att betala har dock hört av sig. Då kan man själv räkna ut vad 2000 besökare på en klubbs hemsida är värt. Det är som att köpa en lott.

Den obalansen utnyttjas även på andra håll i arbetsmarknaden, "praktik" kanske låter bekant hos en del. För dom som är inne i den snurren vet hur det fungerar. Man skuffas runt till en massa företag som får billig arbetskraft oftast utan krav på motprestation. På pappret är idén med praktik bra, men omsatt i verklighet fungerar det rätt dåligt.

Men det är lite som jämställdhet. Antingen så ser man att det är sjukt eller också fortsätter man att tro att det är folks fria vilja att kvinnor är hemma med barn och dubbelarbetar.

/Maverick

Jag håller med. Vi har helt olika syn.
Du vill bestämma över andra.
Du vet vad som är rätt och vad som är fel.
Jag besökte nyligen Dubai, som kritiseras hårt för att de använder sig av pakistanier, som betalas lägre än andra vid byggena.

De som kritiserar är inte pakistanierna. De har mycket bättre lön och arbetsförhållanden i Dubai än i Pakistan.
De gör nästan vad som helst för att få jobb i Dubai.

Är det ”vi i Sverige” som skall bestämma om det är rätt eller fel?

I Israel där jag bor delar av året får ungdomar som muckat möjlighet att ”praktisera” i turistföretagen med löjligt låg lön.
I Sverige ses det som som att giriga företag skor sig på de stackars ungdomarna.

Man kan undra varför ungdomarna flockas till Eilat för att få jobba för svältlöner. Ingen tvingar dom.

PS: Ditt argument att ingen skall ge bort bilder (utom till av dig godkända) för att flertalet inte får något jobb känns som gammal socialism.

Alla skall gör på samma vis, annars är det orättvist.

Maverick sa:

...
Till skillnad från att springa runt på "eventfoto" och sportfoto för nån klubbs hemsida. Ska man hjälpa en sådan förening så ska det vara för att man är engagerad i övrigt i dennes verksamhet.
...

Klicka för att se resterande...

Triggade bara lite på det eftersom jag sysslar en del med sådant, utan att ha minsta engagemang för klubbarna.

Till att börja med ska sägas att jag håller med om att inte ge bort bilder till företag och andra som man vet använder dom kommersiellt och tjänar pengar på ens arbete. Anständigheten säger i alla fall mig att dom ska dela med sig av vinsten dom gör på mitt arbete, därför skänker jag inte bort några bilder till sådan användning. Erfarenheten är att man inte blir tackad för detta eller får några betalda jobb, bara tillfrågad igen om nya gratisbilder.

Jag håller också med om att det är bra idé att hjälpa t.ex. ideella föreningar, har självt.ex. gett bilder till skolor och en förening som hjälper missbrukare.

Vad gäller gratisarbete för klubbar och föreningar så ser jag det som så att jag gör det av flera skäl.

- Framförallt är det kul, en hobby. Jag gör det för mig, inte för klubben.
- Det är träning för mig tills jag får chansen i större sammanhang.
- Klubbar på lägre nivå har inga pengar, jag konkurrerar inte med någon yrkesfotograf. Fotar inte jag så blir det inga bilder, alternativet är inte betalning av ett proffs, dom syns aldrig på dessa arenor.
- Klubbar på lägre nivå har kontakter uppåt, visar man sig här och gör bra jobb så får man via rekommendationer betalda jobb från klubbar och idrottsorganisationer som har mer pengar.
- Föreningens spelare, anhöriga, tränare m.m. köper bilder och rekommenderar en till andra klubbar där man kanske kan ta betalt.

Här finns heller inga krav, när jag lessnar på en sport eller om det inte leder någon vart pengamässigt är det bara att prova en ny och få nya erfarenheter. Utan att hota någon yrkesfotograf.

Om alternativet är inte ha någon lön alls så är det väl inte så konstigt att folk jobbar till svältlön, eller hur? Sen om man vill tro att det är frivilligt så visst... men det låter lite som en chef jag haft. Jo men studenterna vill jobba på alla helger, julaftnar och annat så att de får pengar...

Det är liksom en skillnad på att behöva pengar och att vilja jobba till dåliga villkor.

Argumenten används i Grekland där de har fårherdar från Albanien. Jo, men de får ju bättre betalt än i Albanien. Att de sen inte har rätt till semester, inte vågar vara sjuka, bor tillsammans med tre fyra andra i en gammal skitig och rostig container och inte träffar sin familj på över ett år. Det är ju bara frivilligt.

Men Grekland är ju nästan u-land tänker en del, men det fungerar precis likadant här. Blåbärsplockar som bor hela sommaren i en mögligt husvagn eller ett risigt tält från ÖB. Som sen inte ens får tillräckligt betalt så att de kan resa hem igen. Eller baltiska snickare som bor i uthus och betraktar hål i taket som lyx jämfört med hur de annars bor när de är i Sverige. Men... det är ju bara frivilligt. De har antagligen ingenting emot att stå med mössan i hand och hoppas på svensk välgörenhet, deras hållning och blickar formligen sprudlar stolthet över sin situation. Det senare är ironi.

Möjligen är jag socialistisk även om jag själv främst betraktar mig som humanistisk. Men det är inget jag tänker skämmas över, vilket jag skulle ha gjort om jag var av motsatsen.

Alla måste inte göra lika, men alla måste göra rätt för sig anser jag. Om det är att styra andra så visst, det kan jag leva med.

Samhällen utan lagar och förordningar fungerar inte alls bättre än andra. Tvärtom, de länder som har minst lagar och förordningar eller där de inte efterlevs befinner sig för det mesta i kaos. Korruption, svält, kriminalitet, krig och social utslagning är väl bara några av de problem som brukar återfinnas i de länderna.

/Maverick

Anders Östberg sa:

Triggade bara lite på det eftersom jag sysslar en del med sådant, utan att ha minsta engagemang för klubbarna.

Till att börja med ska sägas att jag håller med om att inte ge bort bilder till företag och andra som man vet använder dom kommersiellt och tjänar pengar på ens arbete. Anständigheten säger i alla fall mig att dom ska dela med sig av vinsten dom gör på mitt arbete, därför skänker jag inte bort några bilder till sådan användning. Erfarenheten är att man inte blir tackad för detta eller får några betalda jobb, bara tillfrågad igen om nya gratisbilder.

Jag håller också med om att det är bra idé att hjälpa t.ex. ideella föreningar, har självt.ex. gett bilder till skolor och en förening som hjälper missbrukare.

Vad gäller gratisarbete för klubbar och föreningar så ser jag det som så att jag gör det av flera skäl.

- Framförallt är det kul, en hobby. Jag gör det för mig, inte för klubben.
- Det är träning för mig tills jag får chansen i större sammanhang.
- Klubbar på lägre nivå har inga pengar, jag konkurrerar inte med någon yrkesfotograf. Fotar inte jag så blir det inga bilder, alternativet är inte betalning av ett proffs, dom syns aldrig på dessa arenor.
- Klubbar på lägre nivå har kontakter uppåt, visar man sig här och gör bra jobb så får man via rekommendationer betalda jobb från klubbar och idrottsorganisationer som har mer pengar.
- Föreningens spelare, anhöriga, tränare m.m. köper bilder och rekommenderar en till andra klubbar där man kanske kan ta betalt.

Här finns heller inga krav, när jag lessnar på en sport eller om det inte leder någon vart pengamässigt är det bara att prova en ny och få nya erfarenheter. Utan att hota någon yrkesfotograf.

Klicka för att se resterande...

Jag tror vi har rätt lika syn trots allt. Jag gissar att de föreningar du ger bilder inte direkt har annonserat efter din hjälp heller.

Sedan det där med att ha kontakter uppåt beror nog lite på. I storstadsregionerna kanske det är så men i övrigt är det nog rätt begränsat. Det som brukar irritera mig är att rätt många i de där organisationerna trots allt har betalt i olika former. En typisk div2 klubb så har spelarna betalt i olika grad. Liksom tränare, matrialare osv. men när vi kommer ner till fotografen så ska han göra det för att få ut sin "reklam". Det är ganska rimligt att han får samma arvode som alla andra som är engagerade i verksamheten kan jag tycka.

/Maverick

Nej oftast fotar jag på egen begäran, och då utan betalning. Får jag en förfrågan om jag vill komma och fotografera så kommer frågan om betalning upp förstås.

Jag tror det skiljer väldigt mycket mellan sporter, och mellan klubbar. T.ex. i basketettan, bara en nivå under högsta serien, finns hela spannet från att spelarna betalar resor och kläder själva till klubbar där man köper in utländska proffs och siktar på att gå upp i basketligan.

Man får känna efter lite, den ena klubben får gratis bilder, den andra som har rika sponsorer får betala.

Angående de senaste lite mer filosofiska inläggen.

Jag har haft många diskussioner i väldigt olika sammanhang där det kommer ner till samma sak; vad man har för grundsyn på medmänsklighet social filosofi. Antingen anser man att skulden/ansvaret ligger hos den som låter sig luras av den med mer makt eller så anser man att skulden/ansvaret ligger hos den som sitter i maktpositionen.

Att gränsen för ok inte går vid "äta eller ätas" är ju självklart för de flesta men vart normen ligger är ju en ganska svår fråga.

Problemet har ju också många bottnar. Jag köper skor utan att säkerställa att arbetaren som sytt skon fått skälig lön, men jag skulle tycka det vore fördjä**ligt om det fanns en skofabrik i Sverige där arbetarna fick usel ersättning och usel lön.

Att blunda för problematiken och tro att kapitalistiska system är självsanerade är väldigt naivt enligt mig. I stort sett alla kommer alltid sko sig så länge de är övertygade om att de är övertygade att de slipper undan reprimander. Det är därför vi har normer, regler och lagar.