Den vanligaste orsaken till suddiga bilder är skakningsoskärpa. Tänk på tumregeln att inte handhålla kameran på längre tider än 1/brännvidden. Med en 50mm måste man alltså ha 1/50s (1/60) eller kortare slutartid. Detta gäller småbild. För DSLR räkna med "motsvarande småbildsbrännvidd".

Stativ

Använd alltid stativ om det går. Enbensstativ och bildstabiliseringsobjektiv är givetvis bra men de ersätter inte stativet som behövs för längre slutartider. Stativet ska  vara så stabilt som möjligt men även det sämsta är bättre än inget alls när det gäller långa slutartider.

Tumregel: 1 kg stativ per 100 mm brännvidd. Exempel: 400 mm => 4 kg

Det är STOR skillnad på olika stativ. De enklaste billigaste duger bara för en kompaktkamera eller en systemkamera med normalobjektiv (och vidvinkel). Ska man använda långa telen måste man ha ett rejält stativ. Trä och kolfiber dämpar vibrationer bättre än aluminium och är dessutom lättare.

Kulled eller 3-vägshuvud är smaksak. Med kulled, välj en med så stor kula som möjligt.

Arbeta så lågt som möjligt, undvik mittpelaren. Använd trådutlösare eller självutlösare för att minska risken för vibrationer.

Använd gärna spegeluppfällning om det finns på din kamera. Med halvlånga slutartider (1/2s - 1/30s) är det ofta stor skillnad. Se exempel (delutsnitt 1x1mm ur småbild 24x36mm) med ett 500mm objektiv på stativ med slutartid 1/8s.


Övre raden (a) är utan och nedre raden (b) med spegeluppfällning. Tre olika stativ med vikt 1 kg, 3 kg och 5 kg användes (1, 2, 3).
 
Trådutlösare

Används för att minska vibrationer när man använder stativ och längre slutartider.

Till äldre kameror finna standariserade mekaniska trådutlösare som skruvas in i avtryckets gänga. Välj en påkostad variant för bättre hållbarhet. Trådulösaren kan även låsas för riktigt långa exponeringar.

Till moderna kameror finns elektriska trådulösare med speciella kontakter. Tyvärr är de ofta ganska dyra. Till vissa kameror finns i stället en liten IR fjärrkontroll.
 

Vinkelsökare

Arbetar man med en systemkamera lågt ner kan det vara jobbigt att titta i sökaren. För att underlätta kan man använda en vinkelsökare som gör att man ser sökarbilden uppifrån. De är tyvärr ganska dyra och sökarbilden blir både mindre och mörkare.

 
Fokuseringsskivor (mattskivor, sökarskivor)

Till vissa systemkameror (främst äldre och proffskameror) kan man byta ut sökarens fokuseringsskiva. T ex för att få en helt slät skiva utan störande markeringar/snittbild eller för att få ett rutnät som kompositionshjälp.

 
Telekonverter

En telekonverter monteras mellan kamerahuset och objektivet. Fördelen är att brännvidden förlängs och att närgränsen bibehålls. Nackdelar är att man tappar ljus och att skärpan blir något sämre. Se en telekonverter som ett komplement och inte som en ersättning för ett längre objektiv.

Telekonvertar finns vanligtvis i två strykor. Dels 1,4x som förlänger brännvidden med 1,4x (ger 1 stegs ljusbortfall) och dels 2x (2 steg). Den förstnämnda är optiskt bättre.

Det finns dessutom två typer. Den ena passar alla objektiv och blir då en kompromiss. Den andra typen har utstickande linser och passar endast vissa långa telen då linserna skulle krocka annars. Denna typ ger bättre resultat, speciellt lägre vignettering.


Telekonvertrar utan respektive med utstickande linser

Billiga telekonvertar är sällan bra. Man ser en tydlig skärpeförsämring, speciellt med 2x varianterna. Riktigt bra telekonvertrar av 1,4x typ kan vara så bra att man knappt ser någon skillnad.

 
Närbildstillbehör

Det finns många olika slags tillbehör för att ta närbilder.

Macroobjektiv

Speciella objektiv som förutom att kunna användas som ett vanligt objektiv även kan användas för närbilder då det kan fokusera på mycket nära håll. Dessa objektiv är mycket bekväma att använda och är alltid optiskt mycket bra.

Försättslinser

Det finns s.k. försättslinser som skruvas på som ett filter. Med hjälp av dessa kan man fokusera närmare och ta närbilder. De är mycket enkla att använda och relativt billiga. Välj helst de bättre tvålinsiga varianterna för bästa resultat.

Mellanringar / bälg

Tillbehör som monteras mellan kamerahus och objektiv. De är lite bökigare att använda än andra närbildstillbehör.

För mer information om närbilder se min makroartikel

 
Filter

Filter skruvas i filtergängan på objektivet. Det finns en mängd olika sorts filter. Normalt är de runda och av glas. Det finns även hållare för fyrkantiga plastfilter.

Välj filter av hög kvalitet. Se till att de är ordentligt antireflexbehandlade.

UV-filter

Egentligen UV-spärrfilter. Dessa filter har med moderna objektiv och filmer/sensorer ingen som helst funktion annat än som linsskydd.

Skylightfilter

Som UV-filter fast de ger en något varmare färgton vilket kan vara bra till vissa kalla objektiv/film-kombinationer. En DSLR med automatiskt vitbalans korrigerar bort filtrets värmande effekt.

Färgkorrektionsfilter

Används till färgfilm för att ta bort färgstick. Med en DSLR ställer man in vitbalansen i stället.

Färgfilter

Används till svartvit film för att styra tonåtergivningen. T ex gul/orange för att få lite mörkare himmel.

Gråfilter, ND-filter (Neutral Density)

Helt grå filter som används för att ge möjlighet till större bländaröppningen eller längre slutartider. Finns i olika styrkor. T ex 8x (ND 0.9) som ger tre steg.

Polarisationsfilter

Mycket användbart filter som tar bort reflexer i vatten, växter, glas mm. Det kan även ge mustigare himmel och grönska. Filtret stjäl ca 2 steg ljus.

Filtret består av en fast del och en roterbar del. Man vrider på det tills önskad effekt syns i sökaren.

Det finns två typer som båda fungerar på samma sätt. Linjära filter och cirkulära filter som är dyrare. Den cirkulära typen måste användas till spegelreflexkameror med halvgenomskinlig spegel (t ex alla DSLR och AF-kameror för film).




Utan respektive med polarisationsfilter.


Avtonat gråfilter (graduated ND)

Ett filter som används för att minska ner motivets tonomfång för att det ska passa filmen/digitaltekniken. Används främst för att dämpa en alltför ljus himmel. Filtren är fyrkantiga och används i en speciell hållare så att man kan placera den tonade skarven på lämpligt ställe i bilden.

Med en DSLR kan man även i Photoshop lägga ihop två bilder med olika exponering och få samma effekt (kräver stativ och stillastående motiv).


Utan respektive med avtonat gråfilter.

 
Motljusskydd

Ett mycket viktigt tillbehör som alltför många slarvar med. Motljusskydden hindrar direktljus att träffa objektivets frontlins. Utan motljusskydd riskerar man sämre kontrast och fula reflexer. Motljusskyddet fungerar också som mekaniskt skydd av frontlinsen.


Utan respektive med motljusskydd.

Av Olle Bjernulf

Publicerad 2005-09-23.

Läs mer

Fototeknik

Guide: Byta till spegelfritt – enklare än man kan tro

Fototeknik

Så fotograferar du djur i natten

Fototeknik

Bättre fyrverkeribilder - 8 tips

Mer i samma artikelserie

Fototeknik 6 - Blixt

Del sex handlar om användning av blixt, både inbyggd och lös. Detta är bara grunderna för använding av en blixt. För ännu bättre ljussättning behövs ofta flera blixtar och andra tillbehör. 61

Läs mer..

Fototeknik 1 - Kamerans funktion

Första delen i en serie artiklar om grundläggande fototeknik. Innehållet är oberoende av om man arbetar med film eller digitalt. Mycket av innehållet är tillämpart på alla typer av kameror medan vissa avsnitt främst gäller systemkameror. I del ett beskrivs kamerans grundläggande funktioner. 69

Läs mer..

Fototeknik 2 - Rörelse och skärpedjup

Del två handlar om slutartidens betydelse för återgivning av rörelser samt hur bländaren påverkar skärpedjupet. 32

Läs mer..

Fototeknik 3 - Ljusmätning

Principer och metoder för ljusmätning. 27

Läs mer..

Fototeknik 4 - Objektivens egenskaper

Del fyra handlar om objektivens egenskaper. Bildvinkel, perspektiv, objektivtyper och egenskaper. 38

Läs mer..

Fototeknik 5 - Ljuset

Del fem handlar om det fotografiska ljuset och dess egenskaper. 28

Läs mer..