Fototeknik
Den vanligaste orsaken till suddiga bilder är skakningsoskärpa. Tänk på tumregeln att inte handhålla kameran på längre tider än 1/brännvidden. Med en 50mm måste man alltså ha 1/50s (1/60) eller kortare slutartid. Detta gäller småbild. För DSLR räkna med "motsvarande småbildsbrännvidd".
Stativ
Använd alltid stativ om det går. Enbensstativ och bildstabiliseringsobjektiv är givetvis bra men de ersätter inte stativet som behövs för längre slutartider. Stativet ska vara så stabilt som möjligt men även det sämsta är bättre än inget alls när det gäller långa slutartider.
Tumregel: 1 kg stativ per 100 mm brännvidd. Exempel: 400 mm => 4 kg
Det är STOR skillnad på olika stativ. De enklaste billigaste duger bara för en kompaktkamera eller en systemkamera med normalobjektiv (och vidvinkel). Ska man använda långa telen måste man ha ett rejält stativ. Trä och kolfiber dämpar vibrationer bättre än aluminium och är dessutom lättare.
Kulled eller 3-vägshuvud är smaksak. Med kulled, välj en med så stor kula som möjligt.
Arbeta så lågt som möjligt, undvik mittpelaren. Använd trådutlösare eller självutlösare för att minska risken för vibrationer.
Använd gärna spegeluppfällning om det finns på din kamera. Med halvlånga slutartider (1/2s - 1/30s) är det ofta stor skillnad. Se exempel (delutsnitt 1x1mm ur småbild 24x36mm) med ett 500mm objektiv på stativ med slutartid 1/8s.
Övre raden (a) är utan och nedre raden (b) med spegeluppfällning. Tre olika stativ med vikt 1 kg, 3 kg och 5 kg användes (1, 2, 3).
Trådutlösare
Används för att minska vibrationer när man använder stativ och längre slutartider.
Till äldre kameror finna standariserade mekaniska trådutlösare som skruvas in i avtryckets gänga. Välj en påkostad variant för bättre hållbarhet. Trådulösaren kan även låsas för riktigt långa exponeringar.
Till moderna kameror finns elektriska trådulösare med speciella kontakter. Tyvärr är de ofta ganska dyra. Till vissa kameror finns i stället en liten IR fjärrkontroll.
Vinkelsökare
Arbetar man med en systemkamera lågt ner kan det vara jobbigt att titta i sökaren. För att underlätta kan man använda en vinkelsökare som gör att man ser sökarbilden uppifrån. De är tyvärr ganska dyra och sökarbilden blir både mindre och mörkare.
Fokuseringsskivor (mattskivor, sökarskivor)
Till vissa systemkameror (främst äldre och proffskameror) kan man byta ut sökarens fokuseringsskiva. T ex för att få en helt slät skiva utan störande markeringar/snittbild eller för att få ett rutnät som kompositionshjälp.
Telekonverter
En telekonverter monteras mellan kamerahuset och objektivet. Fördelen är att brännvidden förlängs och att närgränsen bibehålls. Nackdelar är att man tappar ljus och att skärpan blir något sämre. Se en telekonverter som ett komplement och inte som en ersättning för ett längre objektiv.
Telekonvertar finns vanligtvis i två strykor. Dels 1,4x som förlänger brännvidden med 1,4x (ger 1 stegs ljusbortfall) och dels 2x (2 steg). Den förstnämnda är optiskt bättre.
Det finns dessutom två typer. Den ena passar alla objektiv och blir då en kompromiss. Den andra typen har utstickande linser och passar endast vissa långa telen då linserna skulle krocka annars. Denna typ ger bättre resultat, speciellt lägre vignettering.
Telekonvertrar utan respektive med utstickande linser
Billiga telekonvertar är sällan bra. Man ser en tydlig skärpeförsämring, speciellt med 2x varianterna. Riktigt bra telekonvertrar av 1,4x typ kan vara så bra att man knappt ser någon skillnad.
Närbildstillbehör
Det finns många olika slags tillbehör för att ta närbilder.
Macroobjektiv
Speciella objektiv som förutom att kunna användas som ett vanligt objektiv även kan användas för närbilder då det kan fokusera på mycket nära håll. Dessa objektiv är mycket bekväma att använda och är alltid optiskt mycket bra.
Försättslinser
Det finns s.k. försättslinser som skruvas på som ett filter. Med hjälp av dessa kan man fokusera närmare och ta närbilder. De är mycket enkla att använda och relativt billiga. Välj helst de bättre tvålinsiga varianterna för bästa resultat.
Mellanringar / bälg
Tillbehör som monteras mellan kamerahus och objektiv. De är lite bökigare att använda än andra närbildstillbehör.
För mer information om närbilder se min makroartikel
Filter
Filter skruvas i filtergängan på objektivet. Det finns en mängd olika sorts filter. Normalt är de runda och av glas. Det finns även hållare för fyrkantiga plastfilter.
Välj filter av hög kvalitet. Se till att de är ordentligt antireflexbehandlade.
UV-filter
Egentligen UV-spärrfilter. Dessa filter har med moderna objektiv och filmer/sensorer ingen som helst funktion annat än som linsskydd.
Skylightfilter
Som UV-filter fast de ger en något varmare färgton vilket kan vara bra till vissa kalla objektiv/film-kombinationer. En DSLR med automatiskt vitbalans korrigerar bort filtrets värmande effekt.
Färgkorrektionsfilter
Används till färgfilm för att ta bort färgstick. Med en DSLR ställer man in vitbalansen i stället.
80A, 80B |
blått färgkorrektionsfilter för dagsljusfilm i konstljus |
81A |
varmtonsfilter för mulet väder med varma filmer |
81B |
varmtonsfilter för mulet väder med neutrala filmer |
81C/D/E |
starkare varmtonsfilter för t ex öppen skugga |
82A |
svagt blått filter för att neutralisera en varm film |
85C |
färgkorrektionsfilter för konstljusfilm i dagsljus |
”cc” |
färgkorrektionsfilter, cyan/magenta/gul, i olika styrka |
Färgfilter
Används till svartvit film för att styra tonåtergivningen. T ex gul/orange för att få lite mörkare himmel.
Gråfilter, ND-filter (Neutral Density)
Helt grå filter som används för att ge möjlighet till större bländaröppningen eller längre slutartider. Finns i olika styrkor. T ex 8x (ND 0.9) som ger tre steg.
Polarisationsfilter
Mycket användbart filter som tar bort reflexer i vatten, växter, glas mm. Det kan även ge mustigare himmel och grönska. Filtret stjäl ca 2 steg ljus.
Filtret består av en fast del och en roterbar del. Man vrider på det tills önskad effekt syns i sökaren.
Det finns två typer som båda fungerar på samma sätt. Linjära filter och cirkulära filter som är dyrare. Den cirkulära typen måste användas till spegelreflexkameror med halvgenomskinlig spegel (t ex alla DSLR och AF-kameror för film).
Utan respektive med polarisationsfilter.
Avtonat gråfilter (graduated ND)
Ett filter som används för att minska ner motivets tonomfång för att det ska passa filmen/digitaltekniken. Används främst för att dämpa en alltför ljus himmel. Filtren är fyrkantiga och används i en speciell hållare så att man kan placera den tonade skarven på lämpligt ställe i bilden.
Med en DSLR kan man även i Photoshop lägga ihop två bilder med olika exponering och få samma effekt (kräver stativ och stillastående motiv).
Utan respektive med avtonat gråfilter.
Motljusskydd
Ett mycket viktigt tillbehör som alltför många slarvar med. Motljusskydden hindrar direktljus att träffa objektivets frontlins. Utan motljusskydd riskerar man sämre kontrast och fula reflexer. Motljusskyddet fungerar också som mekaniskt skydd av frontlinsen.
Utan respektive med motljusskydd.
52 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Tack för ännu en riktigt bra artikel. Det mesta jag lärt mig inom fotografering kommer från dina tidigare artiklar. Tack igen!
Mvh Michael Jönsson :)
Framförallt, skillnaden på stativ och strativ…!
Har även fått info om att det, i södra Sydamerika vid stora ozonhål, behövs UV-filter även vid havsytan. UV-ljuset kan vara så starkt så att de betande fåren förses med ögonskydd för att inte bli blinda.
Som ägare av en EOS 350D undrar jag efter att ha läst denna artikeln...
Har jag något att vinna på att jobba med filter mer än som skydd?
Mycket fakta och lätt förstått
Bra!!
Det va precis vad jag behövde lära mig och gissa om jag ska inhandla Div prylar nu ;)
Tack.
Tack mvh Mikael
Mvh Martin
Mvh Markus
Tack Jimmy
Thx // MM
Bra med bilder som visar skillnaderna.