Annons

Proffsfoto

Artiklar > Juristen svarar:

Juristen svarar:

Varje månad svarar juristen Catharina Ekdahl på Ekdahls Juridik & Föreläsning på två av läsarnas juridiska frågor. Här svarar hon på vem som har rättigheterna till de bilder man tar bilder på arbetstid.

Jag har jobbat på en bank sedan 2001 med systemutveckling och sedan 2010 som "bankens fotograf". Har lite frågor runt vem det egentligen är som äger bankens bilder som jag har tagit. Jag kan tillägga att jag inte längre är anställd på banken.

Jag hade inget anställningsavtal som klargjorde att jag jobbade som fotograf i banken utan ett generellt anställningsavtal, trots att jag vid upprepade tillfällen ville ha ett sånt till stånd. Mycket av den anledningen att jag har en egen firma där jag tar foto på uppdrag och ville hålla i sär äpplen och päron... Likväl så pratades det vitt och brett i chefsleden om att de var stolta över att banken hade en "egen" fotograf.

Jag jobbade centralt i banken ganska nära VD. Jag tog mycket bilder som lades upp i vår interna bildbank och som sedan kunde användas av egentligen alla i banken. Bilderna användes mestadels i tryckt marknadsföringsmaterial och på bankens webplats. Tog även mycket porträtt av medarbetare på kontoren där avsikten var att dessa porträtt skulle användas i bankens intranät och telefonkatalog.

Många av dessa porträttbilder florerar nu på LinkedIn Facebook etc. trots att jag inte gett mitt tillstånd för den typen av användning. Banken lever i den tron att bara för att jag var anställd så äger banken bilderna och har all förfoganderätt till dem. (Nu vet ju jag att så inte är fallet, och det är den främsta anledningen till jag inte är kvar i banken, jag blev "besvärlig"...)

Vid ett tillfälle kom VD till mig och bad mig fotografera ett porträtt av en kvinna i ett annat bolag där han var styrelseordförande. Då uppdraget var utom banktjänsten och för ett annat bolag kontaktade jag min chef då jag kände att det inte var i god ordning. Chefen sa då att, - ja ja, uppdraget kommer från VD så det är bara att ta bilderna vilket jag då gjorde. Dessa bilder ligger nu på bolagets websida.

Vem äger rätten till bilderna som jag tog som anställd i banken?
Eftersom jag inte är kvar i banken, kan jag på något sätt hindra dem från att använda bilder som jag tagit?
Alla porträtt som jag tagit på medarbetare och som utan mitt tillstånd använt dem till annat än för bankuppdrag ex. LinkedIn Facebook etc, kan jag kräva skadestånd?

Bilderna som jag tog på uppdrag av bankens VD för ett annat bolag, vem äger dem och kan jag även där i så fall kräva skadestånd? Bilderna togs under arbetstid på banken.

Med vänlig hälsning
Bengt

Hej Bengt,

Av din bakgrund framgår det att ditt anställningsförhållande varade under minst 10 år. Du skriver även att du har varit bankens ”egen” fotograf sedan år 2010. Kan först nämna att den förhållandevis långa tid som har gått kan komma att påverka din sak i negativ riktning. Jag återkommer till det strax, men vill först reda ut det här med att vara anställd och bli arbetsgivarens ”husfotograf”, fast det egentligen inte ingår i de formella arbetsuppgifterna.

I upphovsrättslagen finns det faktiskt bara ett enda tillfälle när upphovsrätten till de verk som skapas i anställningsförhållandet automatiskt övergår till arbetsgivaren. Då handlar det om datorprogram. När det gäller alla andra typer av verk (inklusive fotografiska bilder), och det inte finns något annat avtalat med arbetsgivaren, ligger upphovsrätten kvar hos den arbetstagare som har skapat verket. Samtidigt är det rimligt att arbetsgivaren får ta del av det som de anställda har skapat på arbetstid, eftersom arbetsgivaren betalar ut lön för det arbete som de utför. Av den anledningen finns det en princip som kallas ”tumregeln” i upphovsrätten. Den regeln säger att arbetsgivaren har rätt att använda de verk som har skapats av den anställde på arbetstid i ”sin normala verksamhet och i den omfattning som någorlunda säkert kunde förutses när verket tillkom”.

I ditt fall har inte något avtal tecknats som reglerar rättigheterna till de bilder som du har tagit på arbetstid. Även om det inte har varit din normala arbetsuppgift, så verkar din tidigare arbetsgivare inte ha haft några invändningar mot att du har ägnat arbetstid åt att fotografera. Den har snarare uppmuntrat det och bett dig utföra särskilda fotouppdrag, vilket skulle kunna ses som ett muntligt tillägg till dina arbetsuppgifter.

Att banken har valt att använda dina fotografier i sin verksamhet i trycksaker, marknadsföring, webbsidor och interna telefonkataloger skulle jag påstå handlar om just bankens normala verksamhet. Den här användningsrätten som banken har enligt tumregeln upphör egentligen inte med tiden eller när du nu inte längre är anställd på banken. Istället är det på vilket sätt din f d arbetsgivare använder bilderna som avgör om de kan använda sig av tumregeln eller ej. För handlar det om ett nyttjande eller en omfattning som inte kunde förutses när du tog bilderna, så inkluderas det inte nödvändigtvis i den användningsrätt som arbetsgivaren kan ha fått enligt tumregeln. Dessutom har du som upphovsman, anställd eller ej, alltid rätt att bli namngiven enligt god sed vilket framgår av din ideella rätt i upphovsrättslagen.

Vad som kan vara bra att känna till är att tumregeln inte innebär någon begränsning för dig som upphovsman att själv kunna använda samma bilder. Så länge du som anställd inte bedriver en konkurrerande verksamhet med din arbetsgivare, som i så fall skulle strida mot arbetsrättsliga lagar, så kan du själv använda bilderna. Finns det människor på bilderna måste du dock ha koll på de samtycken som kan behövas enligt personuppgiftslagen, lagen om namn och bild i reklam eller annan integritetsskyddslagstiftning.

I ditt fall innebär däremot inte tumregeln att de porträttbilder som du har tagit på arbetstid sedan kan användas av bankens personal på deras privata Facebook- eller LinkedIn-konton. Inget av detta får anses ingå i bankens normala verksamhet och faller alltså utanför den användningsrätt som banken har fått till dina bilder. Det påstår jag även gäller det ”uppdrag” du fick av bankens VD att ta porträttbilder på en kvinna som inte verkar ha något med din tidigare arbetsplats att göra. I dessa fall kan det därför mycket väl handla om otillåten användning, eftersom tillstånd från dig som upphovsman saknas.

Vanligtvis innebär otillåten användning att du som upphovsman kan kräva skadestånd för det som har skett. Men det är här tiden kan spela roll. Det är uppenbart att du har känt till att alla de bilder som du har tagit på arbetstid har lagts i bankens interna bildbank och att de sedan kan användas av alla på banken. Du har också känt till att dina bilder har använts av bankpersonalen på olika sätt. Vad jag förstår har du inte protesterat mot detta, utan låtit det pågå under kanske flera års tid. Detsamma gäller de porträttbilder på kvinnan som du tog på uppmaning av bankens VD och som du först nu vill ifrågasätta. Din tidigare passivitet kan på juristspråk kallas för ”konkludent handlade”. Innebörden av ett konkludent handlade är att du har känt till de olika nyttjanden som har skett av dina bilder, men inte reagerat mot dem när du fick kännedom om dem. Det kan i sin tur ha medfört att de som har använt dina bilder inte har haft anledning att förstå att du skulle misstycka och istället tolkat din tystnad som passivt samtycke.

Som du förstår är det som jag skrivit i stycket ovan ett antagande från min sida. Om du själv inte tycker att det stämmer att du har varit passiv, och för all del även om det gör det, så behöver det inte hindra dig från att vända dig till banken nu i efterhand och ta upp saken med dem. Mitt antagande kan då vara något du kan ha i bakhuvudet som en tänkbar kommande invändning från bankens sida.

Catharina Ekdahl



Publicerad 2014-11-10.

12 Kommentarer

Ola Rockberg 2014-11-10 13:44  
Mycket intressant :-)
Jag undrar om fotografen i artikeln själv ägde sin fotoutrustning? Han utförde ju uppdrag vid sidan av jobbet så jag förmodar att han gjorde det. Påverkas ett sådant här avtal av vem som äger fotoutrustningen?
Jonas Nimmersjö 2014-11-10 23:12
Upphovsrätten har inget med vilken utrustning som används.

Det är fotografen som har upphovsrätten oavsett om fotograferandet sker med företagets eller annan utrustning. Om fotografen i detta fall använt sin egen utrustning (vilket ofta är fallet) ... så är det bara att gratulera arbetsgivaren. De har sluppit betala en extern fotograf och sluppit köpa dyr utrustning.
Per 2014-11-11 10:02
Som jag tolkar den utmärkta artikeln så kan det spela roll åtminstone indirekt om utrustningen är företagets eller fotografens. Om du jobbar på ett företag som inte bara tillåter och uppmuntrar att du fotograferar, utan dessutom sätter utrustningen i händerna på dig, så är det förmodligen svårare att påstå att plåtande inte ingår i dina arbetsuppgifter och därmed ger arbetsgivaren rätt enligt "tumregeln" att använda bilderna i sin normala verksamhet? (men det påverkar naturligtvis inte den ideella upphovsrätten)
Andnic 2014-11-11 09:00  
En liten fundering...Om arbetsgivaren väljer att ge bort eller sälja de bilder som nämns i exemplet ovan,t ex till ett annat företag som man samarbetar med, hur ser lagen på det?
Anders N
eskil23 2014-11-11 09:40  
Bengt skriver att han hade ett "generellt anställningsavtal". Står det inget i det avtalet som reglerar imaterialrätt? Det brukar det ofta göra. Det är ju en enkel sak för arbetsgivaren att lägga in en sådan paragraf och därmed tillgodogöra sig alla imateriella rättigheter till det som de anställda åstadkommer på sin arbetstid.
bentelkalb 2014-11-13 08:14
En enkel sak för en storbank kanske. De flesta arbetsgivare är småföretag, 99 %, och över hälften av dessa en-mans och få-mansföretag.

Inget är enkelt med att driva företag i denna regel-djungel som kallas Sverige, det är regler till absurdum, och som småföretagare arbetar du i verksamheten men ska även sköta allt runt omkring. Du har inte en tjuvis att ha koll på sånt.

För de flesta utgår nog från att det arbete du gör på betald arbetstid och således har fått betalt för att utföra tillhör arbetsgivaren. Jag tycker själv det är helt absurt att så inte är fallet.
eskil23 2014-11-13 08:46
Småföretag använder oftast standardavtal framtagna av deras branchorganisation eller motsvarande.
bentelkalb 2014-11-13 09:10
Nej, det gör vi inte.
eskil23 2014-11-13 12:25
Jag skrev "oftast". Om inte du gör det så får det stå för dig.
Per 2014-11-11 10:15  
Tack för en bra artikel!
Intressant klargörande att företagets rätt till bilderna inte påverkar mitt eget framtida användande. Innebär det att jag även har rätt att sälja publiceringsrätter för bilder i ett senare skede utan att företaget kan ha några synpunkter eller anspråk (så länge det är 'neutrala bilder' som inte har direkta kopplingar till företaget eller så) ?
bentelkalb 2014-11-13 08:09  
Utför man arbetsuppgifter åt sin arbetsgivare på betald arbetstid så tycker jag arbetsgivaren har rätt till bilderna. Ponera att arbetsgivaren säger åt mig att bygga ihop ett skrivbord, skriva en skrift eller liknande, jag får ju lön för det. Känns mycket märkligt om jag skulle börja argumentera för att det är mitt skrivbord eller min text.

Även om det inte stod i min anställning att jag skulle skriva texten eller sätta ihop skrivbordet så tycker jag det går emot folkvett att försöka hävda rättigheter till arbete som arbetsgivaren har gett mig uppgift att utföra på betald arbetstid, hur många gånger ska man få betalt för utfört arbete?

Om det ska vara såhär så antar jag att företag får börja skriva in i anställningsavtal att produkter och verk som skapas på arbetet tillhör arbetsgivaren, eftersom att folkvett inte verkar räcka långt när paragrafryttarna träder fram.

Att börja hävda upphovsrätt på porträttbilder av andra anställda som man har fått betalt för att ta är ju bara helt weird.
snabb kamera 2014-11-17 16:25  
Dock ska man kanske vara försiktig med att till exempel publicera synliga, identifierbara personer hur som helst UTAN TILLSTÅND från dem av något slag:

läste nämligen om någon fotograf som bara hade gjort så i någon tidning för ett antal år sedan och det visade sig att personen som var med på bilden inte hade givit tillstånd för det och helt enkelt stämde samme fotograf för publiceringen då hon senare, som jag såg att det var frågan om, fick syn på den.

Har för mig att den förstnämnde då fick böta ett sexsiffrigt belopp till den sistnämnde för den grejen så att säga.

Ja, kan bli ett minst sagt dyrt misstag det!!!!!

Merläsning

ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar