Nej - polisen är inte alltid med vid olyckor, jag tycker att detta är ett stort problem - främst för utsatta patienter. Det är ett problem för många äldre att de helst inte ringer ambulans för att grannen skall se - tänk då att någon filmar när ambulansen klär av patienten för att kunna vårda. Att kalla denna reaktion för gnäll visar bara att du talar om sådan du inte har minsta koll på. Det är visserligen en demokratisk rättighet att vara korkad - men ändå...

Martin

En lag som förbjuder fotografering av olyckor skulle knappast göra någon skillnad i så fall.

Jag har redan en mobiltelefon med optisk zoom, så det mer en fråga om och när det blir vanligare. Det behövs nog lite teknikutveckling för att det ska bli populärt. :-)

Vad gäller problemet som formulerats i artikeln så är det enklare att lösa genom att räddningsledaren säger till folk att flytta på sig. Det är olagligt att inte lyda räddningsledarens uppmaning. Det behövs kanske att poliser finns på plats lite oftare ett tag så att de kan gripa brottslingarna och lagföra dem, men när det blir mer allmänt känt att man kan bli straffad för att stå ivägen för räddningspersonalen (oavsett om man fotograferar eller inte) så lär det beteendet nog minska.

Problemet ligger nog inte så mkt i att blåljuspersonalen (och dit får vi nog räkna polisen) blir fotograferade under sin tjänsteutövning som att människor idag underlåter att hjälpa människor i nöd samt att samma människor ofta indirekt försvårar räddningsinsatsen genom sin nyfikenhet.

I övrigt håller jag med dig. Vi kan knappast lagstifta bort bristande moral.

Ja, precis. Tore Johnsons fantastiska bild "Flickan i Seine" t ex. Skillnaden är bara, att på den tiden så var det inte så att alla gick omkring med en kamera på sig, såsom man idag har sin smartphone att bara plocka upp ur fickan. Jag tror det kan vara ett problem som kommer att försvinna av sig självt framöver, då det inte är längre blir lika "nytt" och "häftigt" att dela med sig bilder av allt man ser på sociala medier som facebook och instagram.

http://digitaltmuseum.se/021015930801?pos=92&count=108&folder_id=80ce1816-b6e1-4b7a-bcdb-f96a928bd2bf

Jag tror att alla här är överens om att det finns idioter som går över gränser för att få bra bilder. Det är så klart ett problem, på samma sätt som att det finns idioter som står passiva när andra är i behov av hjälp.

Jag vill tro att andelen idioter här i världen är mindre än andelen vettiga människor.
De flesta av oss känner när det är okej och inte okej att ta bilder, exempelvis på en olycksplats, och eftersom det i vissa situationer kan vara av allmänintresse att dokumentera ett skeende så väcker förslaget om ett allmänt förbud mot fotografering på olycksplats en rad frågor:

1. Är det fotograferingen i sig, eller att man stör räddningspersonalen, som är problemet?
2. Vilken typ av fotografering är lämplig och vilken är olämplig? Vem avgör?
3. I vilka sammanhang ska man kunna förbjuda människor att fotografera?
4. Hur vet man vilka som får fotografera och inte fotografera?
5. Vilka ska förbjuda dem?
6. Kan en ny lag verkligen lösa problemet i praktiken?
osv osv

Det finns en lång tradition att undvika nya lagar som begränsar yttrandefriheten i det här landet, av historiska och politiska skäl. Att bygga en ny lag på så trubbiga avgränsningar som "olycksplatser" och "fotografering" känns svårt om man inte också är beredd att göra kraftiga inskränkningar på allmänhetens yttrandefrihet och rörelsefrihet.

Det finns dessutom redan en lag som styr kränkande publicering, dvs: om någon tar olämpliga bilder på en olycksplats och sedan sprider dem riskerar den personen straff.

Du som räddningstjänstpersonal har så klart din syn på saken, all respekt för det. Den andra sidan av myntet är yttrandefriheten, den är också värd att reflektera över. Det är inte lätt att få till en situation där alla parter är nöjda.

Kanske är det rimligt att räddningspersonal får mer rättigheter att avhysa nyfikna från olycksplatser. Jag tror ändå att den bästa vägen att gå är att upplysa människor om att de stör räddningsarbetet när de fotograferar. Att de fotograferar ser jag inte som ett juridiskt problem, bara moraliskt. De som är där för att ta "snaskiga" bilder är det svårt att göra något åt. Man kan glädja sig åt att det knappast finns några seriösa tidningar som kommer publicera dem.

Det vore mycket dåligt att begränsa yttrandefriheten till att gälla enbart "godkända" media. Helt enkelt katastrofalt.

"Oberoende media" är ibland väldigt svårt att skilja från allmänheten, så att påstå att det borde räcka med oberoende medias dokumentation är att påstå väldigt lite.

Rimligen är det att folk är ivägen som försvårar räddningspersonalens arbete, och inte att de fotograferar. I så fall kan ju räddningsledaren säga till att de ska flytta på sig. Det är faktiskt lag på att man måste lyda en räddningsledares order.
Räddningsledaren kan ju t.o.m. beordra personer som uppfyller kraven på tjänsteplikt att hjälpa till med räddningsarbetet.

Vi har redan lagar som går att använda för att komma tillrätta med de problem som tas upp i artikeln. Vi behöver inte ytterligare inskränkningar i yttrandefriheten.

Jag tror du har en lite orealistisk bild av vilka personalresurser dagens räddningstjänst har, inte minst utanför storstäderna. En stad som Lund klara bara ETT ENDA larm, alla samtidiga larm täcks upp av grannkommunerna. Om du visste hur extremt underbemannade räddningstjänsterna på landsbygden är skulle du slutat med levande ljus sedan länge. Som sagt, ibland talar vi EN person (FIP) och då får ordet avdela och räddningsledare en helt ny innebörd...

Det vore alltså mycket bättre att satsa på att förbättra räddningstjänstens resurser än att slösa bort resurser på att utreda och införa en ny lag som begränsar yttrandefriheten.

Jag tycker att Martin Lyhagen anför ett så kallat cirkelargument. Han säger att eftersom räddningstjänsten har ont om resurser så kan de inte beordra tjänstepliktiga att delta i räddningsarbetet. Men ifall de skulle ha tillräckligt med resurser så skulle de inte behöva göra det.

Jag tycker att problemet snarast är attityden hos räddningstjänsten. De måste inse att de inte arbetar i ett vacuum utan I samhället i lika hög grad som ÅT samhället. Det betyder att de måste acceptera att kommer att finnas folk på och runt olycksplatser som inte är inblandade i olyckan.

Nja, vi tolkar väl mina inlägg lite olika, men visst kan det bero på otydlighet från min sida.
Jag säger väl mest att de ofta är glest med folk att avdela - och att avdela fotograferna att avhysa sig själva ser jag inte som en lösning. I de fall de är tillräckligt med folk så brukar de avdelas personal för avhysning.

Att avhysning fotografer eller åskådare är inget som räddningstjänsten ska syssla med och att avdela folk för det är ett j*la slöseri med resurser. I stället borde åskådarna kommenderas att hjälpa till i räddninsarbetet. Då har de inte tid att stå och fotografera.