FS Profilen Denna Veckans Fotosidanprofil har lite av ett kärleksförhållande till sin leksakskamera ”Diana”. Vi gillar hans bilder och ville veta lite mer om Örjan Fredriksson.

Så länge jag kan minnas har jag tyckt om Örjan Fredrikssons bilder. När jag blev medlem på Fotosidan under 2003 så var han en inspiration till att börja fotografera med leksakskameror. Han är även med i Fotosidans bildgrupp för Toycamera-fotografer.

Hallå där Örjan! Hur skulle du beskriva dig själv som fotograf?
- Jag fotar mestadels digitalt men lever fortfarande kvar i det analoga och trivs väldigt bra nere i mörkrummet även om det blir rätt långt mellan gångerna. Fotar helst människor och just nu platser från min hemby (Kalvträsk). Jag gillar svart/vitt och toycameras även om tekniken i sig inte är viktig utan snarare känslan i bilden .

Vad inspirerar dig i ditt fotografiska skapande?
- Rätt mycket faktiskt, gillar Frida Kahlo, då det gäller foto så tycker jag Anders Petersen och Micke Berg är inspirerande och bra plus de ungdomar som jag har/haft förmånen att jobba med.

Tycker du själv att du har någon röd tråd i dina bilder?
- Jag tror inte det, även om mina toycamerabilder kanske hänger ihop hyffsat bra.

Vad tycker du är svårast respektive lättast med fotografi?
- Svårast är väl att lämna personliga känslor utanför och välja dom bilder som är verkligen bra utan att man har någon speciell realtion till motivet i sig. Lättast: just nu så känns det rätt lätt att fota med min Iphone, okomliserat och det ser rätt bra ut.

Vad har du för planer inom foto framöver?
- Först så är tanken att ha en utställning med Sara som har helt fantastiska bilder och det känns som att vi kommer att funka väldigt bra ihop utställningsmässigt. Annars så fortsätter mitt never ending projekt med tatuerade/piercade personer och kanske något med min hemby.

Vill du välja ut en favorit av dina bilder och berätta om den?
- Då väljer jag ”och ingenting blir som förr”. Kanske inte jätteförvånande att jag väljer en Dianabild (min favoritkamera) från Madrid som är den plats som känns mest hemma för mig. Vet inte varför men bilden ger mig en inre ro och jag har en gång i tiden tillägnat den en nära vän från Madrid. Gillar den för att den är rätt enkel i sig men rätt känslosam.

- Om jag skulle välja en andra bild så år det lov att bli en artist, en vän, en inspirationskälla.

Tack Örjan för pratstunden och fortsatt lycka till med bildskapandet!