Nikon 1 är ett helt nytt kamerasystem från Nikon. Vi testar den mer avancerade av de två första modellerna i systemet: V1. Vi tittar extra noga på den snabba autofokusen.

Nikon 1-systemet har en mindre sensor än tidigare digitala systemkameror från Nikon. De har döpt sensorstorleken till CX. De större formaten kallas av Nikon för FX (småbildsformat) och DX (APS-C).

V1 och J1 är Nikons första spegelfria digitala systemkameror. Nikon är sena ut med en spegelfri systemkamera och många trodde att Nikon skulle göra som Sony och lansera en spegelfri kamera med DX-sensor (APS-C). Med största sannolikhet kommer detta senare.
Syftet med Nikon 1-serien är inte att förse de befintliga systemkamerakunderna med en spegelfri kamera utan att hitta nya kunder. Nikon-fotograferna får vänta lite till.

Nikon J1 och V1 är tänkt för dem som idag köper kompaktkameror som Canon G12 eller små kompaktkameraliknande systemkameror som Panasonic GF3. Men andra ord dem som idag väljer bort Nikon för att deras kameror är för stora.

Det är ingen större vinst för själva kamerahuset att Nikon bantat ner sensorn i storlek. Sony Nex-5N som har samma sensor som flera nikonmodeller är klart mindre än J1 och V1.

Vinsten ligger i att objektiven kan blir mindre. Egentligen kan objektiven till de större sensorerna göras mindre om de görs ljussvagare, men då går vinsten i högre bildkvalitet förlorad eftersom ljustappet måste kompenseras med högre ISO-värden.

Nikon 1-kamerorna klarar inte av att leverera lika hög bildkvalitet som exempelvis Sonys Nex-kameror, på grund av den mindre sensorn. Brusighet och tonomfång påverkas negativt. Den som vill ha bästa möjliga bildkvalitet från en spegelfri Nikon får vänta in kommande spegelfria DX-kameror. Eftersom de tilltänkta kunderna idag fotograferar med kompaktkameror med ännu mindre sensorer är ändå Nikon 1-systemet ett rejält steg uppåt i bildkvalitet. Men den största vinsten är snabbare autofokus.

Inga teleproblem länge. Det har funnits två problem med spegelfria kameror tillsammans med längre teleobjektiv som Nikon V1 rått bot på – att autofokusen inte klarat rörliga motiv och att det blir svårt att komponera med ett skakigt tele. Nikon V1 har lika snabb autofokus som en spegelreflexkamera och den inbyggda sökaren tillsammans med effektiv bildstabilisering gör telefotografering till en barnlek.

Unikt snabb autofokus
Priset för de små tunna spegelfria systemkamerorna har varit långsammare autofokus än för systemkameror med spegel. Skillnaden har varit extra stor vid rörliga motiv.

Spegeln i en systemkamera har två funktioner, dels för att bilden ska synas i den optiska sökaren men också för att leda ljus till en separat fasdetekterande autofokussensor.

De flesta kompaktkameror och spegelfria systemkameror använder den vanliga bildsensorn för att styra autofokusen.  Nikon har byggt in 73 fasdetekterande autofokuspunkter i bildsensorn så att autofokusen även ska kunna ge snabb autofokus med rörliga motiv. Samtidigt kan bildsensorn kontrollera skärpan för stillastående motiv med en absolut exakthet.

Vårt test visar också att autofokusen är lika snabb som konventionella spegelreflexkameror. När kameran är inställd för att automatiskt ställa om autofokusen för rörliga eller stillastående motiv hänger kameran inte alltid med (AF-A-läge). Därför bör man ställa om kameran till AF-C om man vet om att man ska fotografera ett rörligt motiv.

Kraftfullt batteri
Nikon V1 är den dyrare, större och mer avancerade modellen jämfört med J1. V1 har till skillnad mot J1 inbyggd sökare och högre upplöst skärm, men saknar inbyggd blixt.  J1 är mer lik en kompaktkameror och finns i flera färger.

Samsung NX10 och Panasonic G3 är de kameror som är mest lika Nikon V1 med sina inbyggda sökare. Trots att Nikon V1 har minst sensor av de tre är den störst och saknar inbyggd blixt. Panasonic G3 är klart tunnare men har ändå vinkelbar skärm som kostar på någon millimeter.

Det är förvånande att Nikon gjort kameran så stor och ändå inte lyckats få in en blixt. Nikon V1 har kraftfullt batteri (samma som i D7000) som tar plats. En anledning till det stora batteriet kan vara att kameran har en snabb seriebildsfunktion som gör att man lätt tar fler bilder och därmed förbrukar mer ström än med en vanlig spegelfri systemkamera.

Snabba serier. Med Nikon V1 går det att ta supersnabba bildserier om cirka 30 bilder med hastigheten 10, 30 eller 60 bilder per sekund. I det här fallet kunde jag välja ut den exponering där ansiktet inte skymdes av löven.

Hypersnabb seriebildstagning
Nikon V1 klarar av att ta hela 60 bilder per sekund med full upplösning på 10 megapixel. Kameran har en buffert på 30 bilder.  Vid 10 bilder/s hinner kameran spara undan bilder och kan då ta 34 bilder i följd utan avbrott.

Autofokusen hänger med upp till 10 bilder per sekund. Vid snabbare sekvenser måste autofokusen vara låst på en punkt i motivet.
Jag provade att ta en snabb serie med 30 bilder per sekund när min son kastade löv i luften. Tack vara den stora mängden bilder kunde jag hitta en perfekt bild där hans ansikte syns genom en lucka bland alla löv

Den snabba serietagningen används också av funktionen ”Smart foto” där kameran väljer ut de bästa av 20 exponingar baserat på skärpa, komposition och ansiktsuttryck. Några av bilderna tas redan innan man tryckt på avtryckaren för att hinna fånga ett snabbt flyende ögonblick. Rent tekniskt är den elektroniska slutaren hela tiden aktiv när detta fotoläge är igång och de senaste bilderna sparas med nytagna när avtryckaren trycks ner.

Rensat på knappar och rattar
Eftersom de tilltänkta kunderna är vana vid kompaktkameror har Nikon rensat kameran på knappar och rattar så att kameran ska uppfattas som enkel att använda. Det innebär att vipp-reglaget intill F-knappen på baksidan blir ett universalreglage.

Nikon var en föregångare med pedagogisk grafisk visning på skärmen med D40 för fem år sedan. Sedan dess har de flesta märken tagit efter Nikon. Av någon obegriplig  anledning har Nikon tagit bort all grafik och det finns inte heller någon översiktsmeny där man snabbt kan gå in och ändra enskilda inställningar. Vi saknar också frågeknappen som förklarar kamerans funktioner.

Sony och Panasonic som gör mindre systemkameror än V1 använder skärmen för att grafiskt simulera en traditionell ratt för automatiklägen. Nu blir det avskräckande att utforska kameran funktioner.

En annan pedagogisk miss är att bilden på skärmen inte blir ljusare eller mörkare när man vrider på exponeringskompensationen. Med en simulering hade det inte bara blivit begripligare, det hade också gått att se hur mycket kompensation som är lagom.

Kamerans spartanska design gör att greppet blir lite osäkert med tyngre objektiv, men ett kommande påskruvbart grepp ska råda bot på problemet. I övrigt känns kameran rejält byggd. Det kan man inte säga om flera av objektiven. Motorzoomen matchar däremot huset i kvalitetskänsla.

Slutsats
Vi imponeras av snabbheten, särskilt av autofokusen som är i proffsklass. Det här är famtidens teknik. Kameran är tänkt för dem  som köper kompaktkameror idag. Då är det svårt att förstå varför kameran är så stor och tung och dessutom saknar blixt. Vi saknar också pedagogisk grafisk visning. För mer avancerade fotografer är kameran omständig att använda.

Av Magnus Fröderberg

Publicerad 2011-11-21.

Läs mer om

Nikon V1 test

Läs mer

Fotosidan testar

Test: Tamron SP 35 mm f/1,4 Di USD - Tamrons bästa hittills

Fotosidan testar

Test: Tre actionkameror - GoPro Hero8 Black · DJI Osmo Action · Sony RX0 II

Fotosidan testar

Test Nikon D780: Spegelreflex utanpå – spegelfri inuti