Ja både pga faktumet att det släpper in mindre ljus än ett 1,4 till fullformat, samt att olika konstuktioner kan väga olika mycket.
35mm f/1.4 är ju likvärdigt med ca strax över 50mm och strax över f/2 på fullformat.
Canon har ju ett 50/1.8 som väger endast 159 gram. Lättare än Fujinon 35/1,4 trots att det släpper in mer ljus.

Peter Eskilsson: Det är inte alls konstigt, Fujis 35a klarar sig med små linser i konstruktionen eftersom den bara ska belysa en mindre sensoryta. Fullformat har ju bredare bildvinkel med samma brännvidd och behöver därför en total större optisk konstruktion för att samla in ljus för det bredare bildfältet.

Alexander Nikolis: Jag skrev väl inte att det var konstigt? Jag skrev att det var tänkvärt, och jag är fullständigt införstådd med skillnader i uppbyggnad av glas för olika format. Mästra inte folk

Jag har Fujinon 35/1,4 sedan jag fick med den och 18/2 till X-PRO1. Från början var dessa båda de enda Sedan kom 18-55/2,8-4 OIS och 60/2,4.

Av dessa är 35/1,4 min favorit. Det är en av de där konstruktionerna som får något extra magiskt i receptet och blir en favorit bland många.
Flera X-Photographers använder den fortfarande till många av sina bilder. Just därför den har något extra. Fujinon 60/2,4 makro är också ett klart underskattat objektiv. Suveränt för porträtt.

Jag äger och har nu fotat 35/1,4 i 7 månader. Det är också ett objektiv som jag direkt fastnade för. Redan första kvällen såg jag på datorn att detta var något något utöver det vanliga.
Köpte senare också Sigma 24/1,4 som jag använt betydligt mindre. Ett av skälen är att den inte stack ut på samma sätt.

Nu har jag dock provat den på min Fuji X-H1 med Fringer smart adapter. Det är ett av de EF objektiv som fungerat bäst med Fringer adaptern. Nu behöver jag inte köpa något 23/1,4

I slutet av veckan och denna vecka skall vi vandra delar av bohusleden Det är troligt att jag bara tar med X-H1 samt 18/2, 35/1,4 och 60/2,4.
Mina zoom-objektiv och all Canon utrustning får stanna hemma den här gången. Att ha rätt utrustning är mer än att bara ha det med de bästa specarna.

Peter Eskilsson: Som utomstående betraktare uppfattar jag inte Alexander Nikolis svar som mästrande. Inte på något sätt. Kanske är det du som överreagerar?

Ja, det här testet känns mest relevant för dem som fotar tegelväggar. Ett sådant här objektiv används ju ofta för att dokumentera händelser och människor. Nikons objektiv ger ju otroligt fin övergång mellan skärpa/oskärpa.

"Nikons objektiv ger ju otroligt fin övergång mellan skärpa/oskärpa." -Jag är ledsen men det där tror jag inte man kan generellt säga. Möjligtvis ger vissa Nikon-objektiv fin övergång (enligt vissa - eftersom bokeh eller vad en "fin övergång" är subjektiv), men det gör väl vissa Sigma, Tamron eller Zeiss-objektiv med.

Precis Martin!
Jag blir så trött på den här jakten på skärpa när kostnaden för denna strävan ofta är en bedrövligt tråkig bokeh!
Hur bokehn yttrar sig har en avgörande betydelse för hur bilden uppfattas i rumsligt avseende (atmosfären och luftigheten med bilder tagna på största bländaren)
Detta ger sig till känna hos t.ex. Sigmas Art-serie, som höjts till skyarna för sin fina skärpa på full glugg.
Förhåller det sig på liknande sätt med det här Tamron-objektivet?
Hur mjuk och ren oskärpan tecknas har självklart sin förklaring i vilka brytningsfel t.ex. Sigmas Art-objektiv är behäftade med.
Inte konstigt att de har lägre pris än motsvarande Canon- och Nikonobjektiv, för att inte tala om Leica- & Zeissobjektiven!