Hans Strand har gjort Årets Pandabok 2013
Naturfotografen Hans Strand har tillsammans med SVT-meteorologen Lage Larsson gjort boken ”Året runt – Naturen, vädret och de svenska årstiderna”. För boken fick de ta emot utmärkelsen Årets Pandabok 2013 av kung Carl XVI Gustaf.
Utdelningen ägde rum i samband med WWF:s förtroenderåds höstmöte 18 oktober på Ulriksdals slott i Solna.
Meteorologen och författaren Lage Larsson (t.v.) fick tillsammans med naturfotografen Hans Strand ta emot WWFs utmärkelse Årets Pandabok 2013 av kung Carl XVI Gustaf. Foto: Henrik Waldenström/WWF
Boken Året runt – Naturen, vädret och de svenska årstiderna bjuder på en resa genom Sverige – och visar att ett solvarv rymmer betydligt mer än bara våra fyra årstider vår, sommar, höst och vinter.
Bland annat får vi lära oss varför regnrockens tillbehör ”sydväst” kallas så, vem det var som skapade det vedertagna begreppet ”kung Bore”, varifrån begreppet ”järnnätter” kommer eller att samerna traditionellt delar in året i åtta årstider, med varje årstid kopplad till renarna, och att ordet ”höst” har att göra med insamlande, vilket finns kvar i uttrycket ”hösta in”.
Kullen i Skåne. Längst upp på sidan visas Sarek i Lappland. Foto: Hans Strand
Hans Strand bjuder på storslagna landskapsbilder som skildrar den svenska naturen på olika platser under olika väderförhållanden och på olika tider på året.
Juryns motivering lyder: ”Året Runt tar oss med på en underbar årstidsresa. De utsökta bilderna ackompanjerar texten, varsamt och ömsint, explosivt och mäktigt – precis som vädrets egna krumsprång. En spännande bok om naturens krafter och den ömtåliga balans som är grunden för allt liv.”
Läs mer
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
29 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Anledningen till att Johan glöms bort i det här sammanhanget är troligen att han inte var på plats för att ta emot priset ur kungens hand, eftersom han är republikan.
Ödets ironi – samma dag som Kungen vägrar att dela ut miljöpriset till lilla Alva, så vägrar Johan Tell att ta emot priset från Kungen. 1–1.
Ett stort grattis!! Ta gärna tillfället i akt att bli en stödjare till WWF, vi behöver bli fler...
Stort Grattis o bra jobbat Hans.
Hälsn.
/Janne Höglund
www,helikopterbild.se
www.swepix.com
Det skulle vara fint att få något liknande pris någon gång, mest för att få tillfälle att nobba knugen :)
Då får jag be om ursäkt och gratulera till en i det närmaste perfekt bild.
Det förekommer så mycket överbearbetning nu för tiden att det tyvärr leder till en viss misstänksamhet som drabbar "äkta" bilder, speciellt om de ser fantastiskt bra ut.
Men ursäkta och grattis.
Trevligt också att läsa att du inte fallit för frestelsen att vräka på med färger, kontraster mm. Jag vart också lite fundersam på hur d låg till, det ser ju så jäkla bra ut....Men har för mig att jag läst att du inte heller gillade det där överdrivna... Less is more i sammanhanget.
Eftersom jag ser naturfotografi som en dokumentär form av fotografi, har jag som riktlinje att återspegla vad jag såg när jag tog bilden. Jag tycker att färgfotografin har ett problem när färgerna avviker för mycket från verkligheten. I svart-vitt har man mycket större frihet, detta i och med att en svart-vit bild redan från början är en manipulation. Färgbilder med för mycket färg blir lätt överdrivna och förlorar sin trovärdighet. Som fotograf hamnar man då också ofta i snack om hur mycket man fixat i Photoshop. Det är dock inte lätt att alltid hamna rätt med färgen. I skymningen och gryning är ljuset färgat och avviker från det normala dagsljuset. Hur vi ska återge detta färgstick är mycket en fråga om personlig smak. Vi har dock mer tolerans för undermättade bilder även om dessa inte heller överensstämmer med verkligheten. Under filmtiden var det enklare, då fick vi ta de färger som blev och det var få som ifrågasatte resultatet. En av Christer Strömholms klassiska citat var att "Naturen har de färger som Kodak har bestämt".
Nu läser jag (och litar på) att det inte var något photoshoppande efter alla konstens regler. Då drar jag väl helt enkelt slutsatsen att man i första hand borde satsa på förstahandsupplevelser i stället för på en fotobok, dvs. ge sig ut i naturen. Vilket kanske i slutändan är meningen med boken. ;)
/Katja
Sen har jag själv en idé om att jag får använda filter framför osv...För att det är under fototgraferingen jag skapar bilden, inte hemma i datorn.
Kompensationsjusteringar är en annan idé.
Gratulerar igen...ska bli intressant att se i Vårgårda om man får plats. =)
Jag glömde att säga att det är mycket svårt att bedöma lågupplösta nätbilder. Det är först när du ser bilder i tryck eller som printar som du kan bilda dej en riktig uppfattning om hur bilden ser ut. Det är ett gytter att webläsare och färgrymder där ute och man blir aldrig klok på detta. På min kalibrerade skärm ser bilderna bra ut, men inte på min laptop.
Ha det / Hans
Jag var oxå med på filmtiden, och visst kunde vi genom att bara välja olika filmer få helt olika färger, ex Fuji Velvia eller Kodak EPN.
Idag väljer vi kamera som vi antingen använder med default inst eller justerar efter eget tycke och smak, var o en efter vad den vill.
Ännu en fotograf som klistrar och klipper ihop sina bilder?
Jag saknar storformats bilderna som ger en mer äkthetskänskla än att sy ihop flera småbildstagningar.
/Thomas
Det är upp till dig hur du tar fram dina bilder.
Personligen har jag lämnat utrustningshysterin bakom mig och koncentrerar mig på bilden istället.
Mycket av landskapsfotografin har en tom känsla i sig. Bilderna känns som kloner av National Geografic fotografer med stark användning av det amerikaniserade Wow känslan. Jag saknar bilder med ett mer personligt språk.
Jag kan rekomendera Josef Sudek, Michael Kenna, Ari Kakkinen och Lee Friedlander
/Thomas,