Sveriges bästa pressbilder visas på Galleri Kontrast
Årets bild 1985. Foto: Hans Runesson
Årets Bild är är Sveriges mest prestigefyllda tävling och har anordnats sedan år 1942 av Pressfotografernas klubb. Nu visas samtliga vinnarbilder sedan starten 1942 på Galleri Kontrast i Stockholm.
Mitt under brinnande världskrig föddes idén att utse Årets Bild. En handfull medlemmar i Pressfotografernas klubb tog med sig var sin bild till den årliga julmiddagen och till kaffet och konjaken röstade man. Herman Ronninger på Svenska Dagbladet vann. Hans bild av en översnöad man som sålde virkade grytlappar var den som bäst berättade om hur Sverige hukade för kylan krigsvintern 1942.
Årets Bildtävlingen har, precis som pressfotografyrket, varit i ständig utveckling.
På 1950-talet tillkom nya klasser, först en sportklass, så en för reportage, och en jury med uppdrag att utse vinnarna. På 1960-talet kom en särskild klass för färgbilder. På 1970-talet började man utse Årets pressfotograf – först ut var Ragnhild Haarstad på Svenska Dagbladet. På 1980-talet försvann färgklassen, och på 1990-talet kom en för rörliga bilder och möjlighet att nominera nyhetsbilder tagna av andra än medlemmar i Pressfotografernas klubb.
Några gånger har valet av Årets Bild väckt starka känslor utanför de egna leden, som 1952 när Hans Malmberg vann med en bild av en knivdödad man på en gata i Gamla stan. Under rubriken ”En blamage i bild” ifrågasatte Ulf Hård af Segerstad på Svenska Dagbladets kultursida om en enkel blixtbild verkligen kunde vara årets bästa.
Stefan Söderströms snabbt fångade nyhetsbild av en svårt skadad Anna Lindh på NK, när hon fördes bort på bår, fick många att reagera när den vann 2003.
Det skulle dröja mer än 70 år, men 2018 blev Anna Tärnhuvud första kvinna att vinna Årets Bild med en bild som speglar människors rädsla och frustration efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm.
Också Årets Bild 2019 handlar om terror. Niclas Hammarströms vinnarbild är tagen i krigets Jemen, på ett bårhus i staden Taiz. En man lyfter upp en 14-årig pojke från en frysbox. Utanför väntar anhöriga på att få begrava ännu ett oskyldigt offer för det FN kallar ”världens största humanitära kris i modern tid”. 80 procent av landets befolkning är i akut behov av humanitär hjälp och katastrof.
Årets fotograf 2019 är Paul Hansen, som vann utmärkelsen för nionde gången vilket gör honom till en av de främsta vinnarna i PFK:s prestigefyllda tävling om årets bästa bilder. Han arbetar på Dagens Nyheter, en dagstidning som inte tvivlar på bildjournalistikens betydelse. Ännu en rekordhållare är Magnus Wennman på Aftonbladet, som med sina sex priser i årets tävling, nu är uppe i totalt 63 utmärkelser.
Årets bild 2013. Foto: Paul Hansen
Årets Bild är sedan länge ”PFK:s flaggskepp” och ett viktigt forum för debatten om vad som är en bra pressbild och vart svensk bildjournalistik är på väg.
2019 tävlade 192 fotografer i 18 klasser med sammanlagt 207 reportage, 57 tv- och webbinslag och 1 618 stillbilder.
Text: Per Lindström – fotohistoriker och tidigare adjungerad professor i bildjournalistik
Årets bild 2006. Foto: Jocke Berglund
Läs mer
Årets bild 1942. Foto: Herman Ronninger
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
9 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Fast bilden från 2013 är min favorit. Den visar precis hur vi människor är.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvinnan_med_handv%C3%A4skan
(Med källhänvisningar).
Jag tror att om det inte kommer fram andra trovärdigare uppgifter än Wikipedias källor så kan vi nog betrakta åldersuppgiften 38 år som trolig.
Än idag behöver de många handväskor i huvudet.
Man kan nog säga att det som hände när de var unga skadade dem för resten av livet.
De tvingades vara med i hitlerjugend. Bevittna när judarna i deras lilla by jagades i väg och deras affär plundrades. Något de ångrade resten av livet. Eller hur min svärfar tvingades in som soldat i kriget som en Ostmarker. Ostmark var Hitlers namn på Österrike. De försökte också tiga ihjäl nazismen. Det fungerade inte särskilt bra. I de flesta länder som drabbades av nazismen är den bannlyst. Det borde vi också göra i Sverige. Nazism är lika fanatisk som IS och andra extrema ideologier. De måste bekämpas med handväskor laddade med tegelstenar och med upplysning om hur Tyskland en gång blev en stat som ingen ville ha. Jag känner en tjej som var en kompis till min dotter. Hon var en aktiv sympatisör med nazisterna här och nu. Åkte på stryk ett antal gånger av de som är på den andra extremen. Detta är inget vi tiger ihjäl Per. . Detta är något vi måste ta tag i. Nationalismen har redan spritt sig till stora delar av EU. Ingen av oss vill ha en ny variant på nazismen som sprider sig i Europa,
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/506841?programid=3103