Lag och rätt Under mars månad lämnade regeringen in en proposition med förslag till ändringar i personuppgiftslagen (PUL) som tillkom efter utfärdande av ett direktiv från EU. Om förslaget går igenom kommer ändringarna att träda i kraft den 1:a januari 2007. Lagen har i sin nuvarande form varit krånglig och svår både att förstå och att tillämpa. För regelrätta register kvarstår lagen som den är i dagsläget, löpande texter och enstaka bilder ska undantas. Tanken är att bara de fall där den registrerades personliga integritet kränkts ska omfattas av de nya bestämmelserna. Den här texten behandlar endast dessa fall, närmare bestämt publicering av bilder på Internet.


Ett par nya bestämmelser införs i lagen, den första av dem innebär att personuppgifter (även bilder räknas som personuppgifter) som inte ingår i en strukturerad samling uppgifter undantas från lagens hanteringsregler. Bland de övriga föreslagna ändringarna märks vidare att man kvalificerar ansvaret som krävs för att straffas för brott mot lagen, det krävs enligt det nya förslaget uppsåt eller grov oaktsamhet för att straffas för brott.

För fotografer som är verksamma på sidor som t.ex. Fotosidan är det främst av intresse att notera att lagen, om förslaget går igenom , kommer att gå från en hanteringsmodell till en missbruksmodell. I propositionen beskrivs det såhär:

”Förenklat uttryckt reglerar en lagstiftning uppbyggd enligt en hanteringsmodell själva hanteringen av personuppgifter oavsett om hanteringen kan betecknas som harmlös eller känslig från integritetssynpunkt. Regleringen omfattar all användning av personuppgifter oavsett syfte, omfattning och art. I en sådan modell finns därmed regler om hur personuppgifter skall hanteras från det att de samlas in till dess de utplånas. En reglering enligt en missbruksmodell koncentrerar sig i stället på sådant utnyttjande av personuppgifter som kan karakteriseras som ett missbruk. Så länge inte personuppgifterna missbrukas på så sätt att den personliga integriteten kränks är behandlingen tillåten. De som förespråkar en sådan modell brukar utgå från att själva hanteringen av personuppgifterna skall vara i det närmaste fri. Det väsentliga i den modellen blir i stället att identifiera vilken användning av personuppgifter som utgör ett sådant missbruk att den bör förbjudas, dvs. i första hand skadeståndsbeläggas eller kriminaliseras.”

Vad som med andra ord kommer att bli centralt i den nya lagstiftningen är huruvida den registrerades personliga integritet kommer att kränkas eller ej (till skillnad från den nuvarande lagen där mer eller mindre all hantering av personuppgifter omfattas). Begreppet ”personlig integritet” finns dock inte närmare definierat någonstans i svensk rätt. I propositionen skriver man såhär om det:

”Man kan då dela in kränkningarna i tre huvudgrupper: 1) intrång i en persons privata sfär, oavsett om det sker i fysisk eller annan mening; 2) insamlande av uppgifter om en persons privata förhållanden; 3) offentliggörande eller annan användning (t.ex. som bevisning i en rättegång) av uppgifter om en persons privata förhållanden. Uppfattningen om vad som kan sägas omfattas av den personliga integriteten varierar mellan olika människor. Det beror i hög grad på den enskildes subjektiva uppfattning om vad denne anser ingå i den rent personliga sfären. Den enskildes uppfattning kan i sin tur påverkas av t.ex. politisk eller religiös övertygelse. Dessutom förändras inställningen till integritet över tiden. Värderingar påverkas mycket av den tidsålder och det samhälle man lever i. När det gäller uppgifter som är personliga kan det också ha betydelse i vilket sammanhang de används om den enskilde uppfattar det som att hans eller hennes integritet har kränkts eller inte.”

Flera remissinstanser är positiva till att ändringarna införs, men samtidigt påpekar de att det kommer att uppstå gränsdragningsproblem och efterlyser klarare regler om vad som kommer att omfattas av missbruksmodellen i framtiden och vad som kommer att kvarstå under hanteringsmodellen. Viss klarhet får man dock om man läser regeringens skäl till förslaget som går ut på att missbruksmodellen bör införas då tekniken på sistone gått fort framåt och gemene man hanterar mycket personuppgifter på ett sätt som normalt är helt harmlöst. Som exempel nämner man löpande texter eller enstaka bilder som inte har som främsta syfte att fungera som en kartläggning eller sökbart register. Det är alltså så att när bilden är i fokus och inte möjligheten att använda den för att söka och sammanställa personuppgifter så är det tillåtet att hantera personuppgiften på det aktuella sättet.

Naturligtvis kan även enstaka bilder här och var kränka den enskildes integritet men risken därför anses vara mindre än i organiserade datasamlingar. Det blir således en gränsdragningsfråga där man får fråga sig om en samling personuppgifter (bilder) är organiserad och sökbar. Det hela är dock komplicerat eftersom allt som finns på en dator i viss mån är strukturerat och antagligen även sökbart.

Ett par enkla regler ställs ändå upp i propositionen för material som är ostrukturerat för att det inte skall anses kränka någons personliga integritet:

”De riktlinjer som redovisats i det föregående kan sammanfattas enligt följande.
• Behandla inte personuppgifter för otillbörliga syften, såsom förföljelse eller skandalisering.
• Samla inte utan godtagbara skäl en stor mängd uppgifter om en person.
• Rätta personuppgifter som visar sig vara felaktiga eller missvisande.
• Förtala eller förolämpa inte någon annan.
• Bryt inte mot sekretess eller tystnadsplikt.”

Naturligtvis går det alldeles utmärkt att använda dessa riktlinjer även på bilder.

Sammanfattning
Om propositionen går igenom kommer reglerna för ostrukturerat material att förändras. Dessa kommer då bara att straffas vid uppsåtligt eller grovt oaktsamma hanteringar av personuppgifter som är kränkande för den personliga integriteten. Vad som anses vara kränkande är individuellt och kan ändras från tid till tid.

Läs mer på regeringens hemsida
Av Marcus Karlberg