Deepseek - censur i realtid
Deepseek censurerar i realtid
Förra veckan släpptes den kinesiska AI-boten Deepseek vilket resulterade i ett företags största nedgång i börsvärde nånsin. Det var chiptillverkaren Nvidia som tappade hisnande 589 miljarder dollar på en dag då Deepseek ansågs som ett så stort hot mot Nvidias affärsmodell. Men kanske än mer anmärkningsvärt är hur den kinesiska AI-boten hanterar frågor som kan anses känsliga och censurerar sig själv i realtid.
Företaget bakom Deepseek släppte också i helgen även en ny bildmodell som heter Janus-Pro och som skall vara en vass konkurrent till OpenAI och dess Dall-E3. Janus-Pro finns att ladda ner på AI-utvecklar-plattformen Hugging Face.
När det gäller Deepseek så rapporterar Petapixel att en medlem på Reddit upptäckt att boten censurerar sig själv om man ställer frågor om bilden Tankman (som togs på Himmelska fridens torg 1989).
Vi testar att ladda ner appen och ställa frågor. På en rak fråga om bilden Tankman så vill chatten inte prata om det utan ber om en annan fråga. Vi ställer då frågan om vilken bild som är mest känd från andra världskriget och boten beskriver då den klassiska bilden från Iwo Jima när amerikanska soldater reser stjärnbaneret, men sen råkar boten i en bisats också att berätta att Tankman är en ikonisk bild men från en annan tidsperiod.
Vi ställer då en följdfråga om Tankman och då uppstår det märkliga att boten i detalj i realtid redogör för bilden och dess konsekvenser såsom kritik mot kinesiska staten. Men plötsligt så raderar den hela texten och återkommer med "Sorry that's beyond my scope. Lets talk about something else".
Skärmbilder från appen Deepseek
Frågar vi istället ChatGPT får vi redogörelsen som kinesiska staten inte vill skall spridas:
Den ensamme mannen framför stridsvagnarna – bakgrunden till bilden "Tank Man"
Den ikoniska bilden av "Tank Man" är en av de mest kraftfulla symbolerna för civil olydnad i modern historia. Bilden förevigar ett anonymt ögonblick från den 5 juni 1989, dagen efter den kinesiska regeringens brutala tillslag mot de prodemokratiska demonstrationerna på Himmelska fridens torg i Peking. Den föreställer en ensam, okänd man klädd i vit skjorta och mörka byxor, som står framför en rad stridsvagnar och hindrar deras framfart.
Bakgrunden till bilden är det historiska upproret som började i april 1989, när tusentals studenter, arbetare och intellektuella samlades på torget för att kräva politiska reformer, yttrandefrihet och ett slut på korruptionen inom Kommunistpartiet. Inspirerade av Sovjetunionens glasnost och perestrojka ville demonstranterna se en öppnare och mer demokratisk utveckling i Kina. Under flera veckor fylldes torget av fredliga protester, men efter att samtal mellan regeringen och demonstranterna brutit samman beslutade Kinas ledare att sätta stopp för rörelsen med våld.
Natten mellan den 3 och 4 juni inleddes den militära insatsen. Stridsvagnar och soldater rullade in i Peking och öppnade eld mot obeväpnade civila. Antalet dödsoffer är omstritt, men uppskattningar varierar från några hundra till flera tusen. Morgonen därpå var torget rensat på demonstranter, och det var i denna kontext som "Tank Man" dök upp på Chang'an-avenyn, en huvudgata nära torget.
Bilden togs av flera fotojournalister, däribland Jeff Widener från Associated Press, och har blivit en bestående symbol för individens motstånd mot en överväldigande makt. Det fascinerande är att mannen inte verkar ha någon plan eller något vapen – bara sitt mod. Han viftar med en plastpåse och tycks försöka resonera med stridsvagnarnas besättning. När tankbesättningen försöker köra runt honom flyttar han sig gång på gång för att blockera deras väg. Till slut släpas han bort av okända personer, och hans öde är fortfarande en av historiens stora gåtor.
Bilden på "Tank Man" har förbjudits i Kina, och myndigheterna gör allt för att radera den från det kollektiva minnet. Men utanför landets gränser lever den vidare som en symbol för mod, motstånd och den enskilda individens förmåga att utmana en totalitär regim. Trots att det gått mer än tre decennier sedan den togs fortsätter den att inspirera människor världen över.
3 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Finns nog en orsak till att kinesiska staten vill subventionera tjänsten och att så många som möjligt skall använda den.