Frusna ögonblick vid fågelbordet

Det andra rejäla snöovädret på kort tid och det är tufft för vårens fåglar. Det går åtskilliga kilon solrosfrön, jordnötter, havregryn och frukt per dygn. I gengäld bjuds det på ett färgsprakande, energiskt skådespel kring fågelmatningen. Något lat sitter jag på glasverandan med mitt 100-400 på kamerahuset och tar del av fågellivet. Det är, som sagt, stor aktivitet som gör det svårt att se allt som händer för tillfället, men vid de frusna ögonblick som kameran ger blir det roligt att detaljgranska. Mest synd tycker jag om Rödhaken, som mest fått se vinter sedan den återkom.

Jag stör havregryn, fruktbitar och skalade solrosfrön i syrenbersån och det uppskattas!

Några dagar mellan snöfallen var det i alla fall vårkänning och skönare att sitta på verandan med öppna fönster. Även då lockar det gamla äppelträdet och maten. En viss utmaning är det att fota fåglarna i det gamla äppelträdet med allt för många kvistar och grenar som behöver bort.

Efter nästan 1.5 år av "kameratorka" börjar lusten återkomma och de senaste veckorna har jag fotat vid ett flertal tillfällen. Efter utställning förra våren med så mycket mer jobb än jag kunnat föreställa mig och kort därefter diagnosen artros i mina knän, gick luften ur mig. Inga strövtåg i naturen, inte ens bilkörning var jag kapabel till p.g.a värk, men med idog träning är jag i princip smärtfri och kan återigen ge mig ut på mina strövtåg.

Jag har varit inne här på sidan en hel del sista halvåret! Läser bloggar och tar del av klokheter, tänkvärda och vackra bilder, men har inte orkat delta i den sociala biten. Jobbar fortfarande heltid, men räknar ned till en deltidspension efter detta läsår och då lär det bli mer tid över till intressen såsom t.ex. foto. För inte kan det väl vara så som många pensionärer säger; att de aldrig haft så mycket att stå i!?

Bilderna bör förstoras!

Ha det fint så här i vårtider även om snön ligger djup!