Bäverlek
ibland blir jag så fruktansvärt trött på mig själv! Rör mig mycket i naturen och får se en del intressanta händelser, men och det är just det, missar vettiga bilder p.g.a. att jag har felinställd kamera. Precis vad som hände mig i morse! Innan jag ger mig ut ställer jag in kameran, som alltid, med högt iso, kort slutartid, relativt stor bländare och seriebildtagningen på. Hade varit ute en bra stund utan att stöta på något intressant, förutom att det var en underbar sommarmorgon. Så plötsligt när jag är på väg hemåt ser jag en rörelse i ena ögonvrån. Två bävrar som leker i älven och jag börjar fota. Många bilder blir det!
När leken var över och jag började titta på bilderna i kameran var de mycket ljusa och suddiga. Fem sjättedelar av bilderna var det bara att låta gå i papperskorgen och resten fixa så gott det gick i elements. Kvaliteten på bilderna gjorde det inte heller möjligt att förstora det minsta. Kom på att jag tagit en bild av älven precis innan jag fick syn på bävrarna och ändrat inställningen i kameran. I stundens hetta glömde jag bort det. Inte första gången jag blir så fascinerad av något jag ser att jag glömmer allt annat. Ett av de värre när jag för första gången stod öga mot öga med varg. Är det bara jag? Tur man fotar i raw så det går att göra något åt bilderna. Blir att bege sig till samma ställe några morgnar framöver och hoppas på tur.
Lite lättare när motiven är stilla och jag ger mig tid att tänka. Guckuskon rörde inte märkbart på sig!
Tranorna som börjat visa upp sina ungar ger mig också tid att kolla inställningarna.
Sköt om er!
Kul med bävrarna, bilderna blev ändå OK tycker jag, men du borde kunna mörka ner bilderna något till tycker jag
Att man har fel inställning på kameran händer nästa alltid, suck. Man ändrar tiden till långsam för det är något stillasittande och man vill ha låga ISO, så lyfter någon spännande fågel och så tar man sina bilder med för lång tid, fel exponeringskompensation etc. Sätter jag in avståndsbegränsningen på 6m och längre, så visst sätter sig en fågel 4m bort och man förstår inte varför allt är så suddigt. Men när händelsen har passerat kan man lugnt konstatera att man hade fel inställningar. Men att göra den inledande inställningen innan man åker hemifrån gör jag alltid så när jag slänger upp kameran kanske inifrån bilen så veta jag att den är redo för flygande fågel
Särskilt de två sista här, riktigt kul att få se ungarna där =), det var därför som tranan betedde sig "konstigt" sist du bloggade om den ;)
Vet inte vilka inställningar du kör med men testa att köra med manuellt läge och auto iso. Då sköter du bländare och slutartid på främre respektive bakre ratthjul och kameran sköter iso talet efter de valen som du gör :) Kör alltid så nu för tiden, vilket funkar riktigt bra!
Jag instämmer i tipset om autoISO i kameran.
Det är nog bland de bästa metoderna för plötsliga okontrollerbara situationer.
Jag brukar också ligga lite lågt med exponeringen så att bilderna hellre blir underexponerade än överexponerade. Det oftast bättre att lyfta upp (ljusa upp) mörka bilder än att mörka ner för ljusa bilder.
MVH Janne
Hälsn!
Sten
Du har fått så många smarta tips och rekommendationer, så testa bara några av dem.
När jag kör hemifrån har jag i princip min på auto auto auto, som på många kameror kallas P-läge. Om en oförutsedd situation plötsligt uppstår kan det inte gå helt fel. Den attityden är det många som rynker på näsan. Det beror på att de inte vet att P står för Professional :-) :-) När jag väl vet vad jag vill fotografera ställer jag in det för ändamålet. Äntligen finns det något som heter: En dålig bild är bättre än ingen bild.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
PS: https://www.fotosidan.se/blogs/emfoto43/danske-bloggen-1771-manuell-manuell-manuell.htm#comments
Jag använde denna teknik med ankorna.
Fina bilder.
MvH
Johnny
Hälsningar, Bjarne