@ Webberimakar'n
Long time, more sea
Mycket har hänt sedan mitt förra inlägg 2014. Hälsan är fortfarande god (peppar peppar), gubben och jobbet det samma men annars har det mesta ändrats. Barnen är utflugna, huset sålt, min älskade häst vandrar på de evigt gröna ängarna.
Mitt dagliga hästliv i skog och mark har bytts till saltstänkt ”Svenssonliv” med hav och klippor som närmaste granne.
Nu återstår det att se om fotolusten kommer tillbaka trots att jag inte längre har access till mina favoritmodeller islandshästarna. Inte omöjligt nu när jag insett att mobilkameran inte räcker till för att få okej skott på sälar och sjöfågel.
Blir varse att det inte fungerar att ladda upp bilder i blogginlägget från min iPad pga fel filformat :-/ Helt klart en besvikelse - hur många har en dator nu för tiden. Att tillåta jpeg borde inte vara någon rocket science att få till ... eller?
2009 mitt år i bilder enligt Facebook
Jag erkänner - jag har hängt mer på Facebook än här i år. Fotosidan har fått konkurrens från andra sociala medier och för min del handlar det främst om Facebook och Blogspot. Det är på gott och ont. Medger att jag saknat Fotosidan men förstår varför när Facebook gjorde ett kollage av de bilder jag lagt in där. Det är få, väldigt få som är värdiga en plats här.
Konstaterar att det har varit ett tunt år när det gäller fotografering. Trots ny kamera och objektiv är det väldigt få bilder som jag blivit tillräckligt nöjd med för att de skulle få platsa här på FS. Grunnar på om jag faktiskt gått och blivit en sämre fotograf eller "bara" mer kräsen.
Det är alltid lätt att vara efterklok vad jag borde ha fotograferat mer under det gångna året:
- Kattungarna i våras
- Min egen häst
- De andra islandshästarna
- Mötet med drömkatten
- Berömda hingsten Óliver
- Mina döttrar - lättare sagt än gjort
- Nära och kära
- Utställningsdebuten Ädelskattensutställning 12/12 2009
Fotohändelser 2009
Vid summering av årets fotohändelser inser jag att fotointresset varit fokuserast på mer teori än praktiskt utövande.
- Nytt objektiv för att kunna ta bättre bilder på katterna
- Gick en nybörjarkurs för oss med ny digital systemkamera
- Kammade hem 7,5 hp i Digital bildbehandling
Kanske bäst att skärpa till mig innan kunskaperna går förlorade i minnets svarta hål.
Ett intensivt bloggår
Har fyra olika bloggar varav en egentligen är av samma typ som den här med undantag för att jag inte skriver om foto i den andra. Jag skulle gärna blogga enbart här men misstänker att mitt intresse för katter och islandshästar inte skulle uppskattas av icke djurintresserade. Dessutom har de olika bloggsystemen olika fördelar t.ex. blogspot suger när det gäller att kunna placera bilderna i bloggen. Här är/var (upptäckte just att bilden inte skalas här utan att jag fick nöja mig med klickbar tumnagel) det lite smidigare. Däremot blir det snyggare på Blogspot när de väl hamnar rätt.
Bildkollaget gjordes med applikationen My year in photos http://apps.facebook.com/my-year-in-phot
Bröllopsdag och midsommarminnen
Det tog 10 år innan vi förlovade oss, idag firar vi 17-årig bröllopsdag.
Just på självast midsommarafton var det som vi vigdes i en tom kyrka med två bästa väninnorna som vittnen. Utanför kyrkan överraskade några jobbarkompisar med riskastning. Sen bar det i väg till bröllopsfesten på morbrorns vandrarhem. Plötsligt stannade bilen.
Oj!
Tänk att mina föräldrar kommit ihåg min dröm. Under större delen av min uppväxt hade jag visat föga eller rättare sagt inget som helst intresse för barn och familj. Giftemål såg jag som något "hemskt plågsamt" eftersom jag inte gillar uppmärksamhe.
Där stod en lövad häst-och-vagn och väntade på oss. Måhända kanske inte den mest eleganta men värmen och omtanken om arrangemanget, så var den i mina ögon vackrare än självaste Askungens sagodroska.
Minns stunden hos frissan tillsammans med väninnorna.Mycket tjejsnack och fniss. Mysigt. Möhippan som också var väl anpassad och alldeles lagom för att inte skrämma skiten ur mig. Mina vänner kände/känner mig utan tvekan. Dom är helt enkelt bäst.
Att åren springer iväg är det ingen tvekan om
I år gick yngsta dottern ur grundskolan. Nästa år är det dags för stora syster att lämna gymnasiet. Tjejerna har fått sina första "riktiga" sommarjobb i år.
Vart den där vackra flicka på foto ovan tog vägen är fortfarande en gåta, liksom när det var hon egentligen försvann.
Minnen denna midsommarafton
www.tjorn.se fyller 13 år
Bröllopsdag som sagt
Det är två år sedan pappa insjuknade just på själva midsommarafton. Minns de oroliga vaknätterna och regnet som bara föll. Han gick bort några dagar senare.
Förra midsommaraftonen som blev mammas sista. Glad att vi för ovanlighetens skull tillbringade den tillsammans. Lotsade runt moster och Australienkusinen på hembygdsmuseet som höll god min när Små grodorna bröt loss. Undrar fortfarande vad hon berättade för sin familj när hon kom hem.
I dag har sex små birma-kattungar fötts. Kanske finns där min drömkisse - en liten lila eller blå birmaflicka?
Jodopaxomslag av - Torrbandage - Jodopaxomslag på. Stallet tor x 2. Táta har en hovböld men verkade bättre och riktigt glad och pigg när hon fick gå ut i gröngräset några timmar idag.
På fotofronten ... jo jag har fotat och avmaskat kattungarna idag.
Minnesfragment i färg och svartvitt
Vid en återblick gör jag en förvånande upptäckt - jag ser livets faser i svart/vitt eller färg. Är det specifikt för fotointresserade, gäller det alla eller är det bara jag? Märkligt känns det oavsett nu när de tankarna blivit så påtagliga.
Nej, jag ser inte någon fas livet i helt i svart. Tack och lov, peppar, peppar. Just det svart/vita är viktigt. De svart/vita faserna har mörka som så väl som ljusa minnen precis som livet själv och där emellan är gråskalan, lagomläget, det oftast och längst förekommande.
Ingen djuplodande anlays, men kortfattat är det så här det ser ut:
- Barndomen åren innan skolan tog vid - varierar mellan den färgskalan som urblekta gamla färgfotografier har till mer färgstarkt.
- Grundskolåren - svartvita
- Gymnasieåren - pastelliga starka 80-talsfärger
- Vuxenåren fram till 30-årsåldern - mustiga varma coola färger
- Medelåldern från 30 och vidare - ligger på en bred färgpalett i olika klickar. Om några år har klickarna formaterats och färgbestämningen säkert glasklar ;-)
Man, dvs jag, undrar ju om minnesbilderna har någon koppling till fotointresse eller kanske det faktum att jag ofta minns i färger. Ett exempel på mitt färminne är följande "fenomen" som hände vid oräknerliga tillfällen när jag arbetade på bibliotek och fick en fråga om en bok som handlade om blablabla. Även om jag inte kom på varken författare eller titel kunde jag så gott som alltid säga vilken färg bokryggen hade och exakt på vilket hyllplan den stod. Knasigt men användbart - då.
Fotografierna från förr - är det något som styr färgsättningen även i minnet, eller ligger det på ett annat - mer psykolgiskt plan?
Kan direkt konstatera att jag har färgminnen från några av de svart/vita fotografierna som jag att ha lagt in ovan så den teorin fungerar väl sådär, eller ...
Kåseri från den andra sidan
Här är mörkt, kallt och ensamt trots att jag omges av tusenfallt fler än på framsidan. Här är vitt, vackert och bekvämt. Min viloplats är guldbeströdd och jag snusar mellan vita lakan mot kolsvarta kontraster.
Modernt avskalat utan att bli opersonligt. Just så ser mitt tillfälliga hem ut denna arbetsvecka i Sveriges största stad.
Tillbringar veckan i Stockholm
Har i idag avslutat en tredagarsutbildning i usability eller som kursen heter på svenska "Praktisk tillämpning av användbarhet och användarcentrerad design med fokus på webbplatser, intranät och verksamhetsportaler".
Sitter och pustar ut på hotell rummet och laddar inför morgondagen
Inkvarterad på Hotell Karlaplan bor jag som en prinsessa - nåja nästan iallafall
(Bilder tagna med mobilkameran)