Foto- & hästmässa med återställare och farväl

Stämningen var så tät att man kunde ha tagit på den. Mitt under ritten brast det. Publiken stämde upp i ett taktfast applåd som kulminerade i stående ovationer när ekipaget lämnade banan. Ståpäls är bara förnamnet. Hingsten Briard, Sveriges allra största stjärna på dressyrhimlen har gjort sin sista start i Scandinavium.

Kameran gick varm men eftersom jag pillat på allt för många inställningar i min ambition att lära mig min kamera, blev resultatet minst sagt nedslående. Men vilken tur - Fotomässan ligger vägg i vägg. Ska kanske nämna att jag arbetar som funktionär under Göteborg horse show. Vad göra med experter på andra sidan väggen. Tar naturligtvis med mig kamera och travar dit munter i sinnet. Kanske skulle ta och titta efter ett nytt objektiv också.

Mitt livs första fotomässa

Det första som slår mig är lukten. Aha, det är så fotomässor luktar - svettig gubbe.  *fniss* Och det är alltså här dom håller till. Inne på hästmässa kryllar det av kvinnfolk medans killar och män där är att betrakta som rariteter. Antar att hästmässa har sin speciella lukt också även om jag efter 30 år inte längre känner av den.

Min väninna och jag äntrar fotomässan och döm av vår förvåning när får vi en massa nyfikna blickar på oss. Det är man ju inte så van vid ... nu för tiden. Det tar inte lång stund förrän vi, tyvärr, förstår att det inte är vi utan kamerorna som uppmärksamheten riktas mot. Jo då vi förstår vad vi signalerar också. De (läs fotoentusiaterna) ser direkt att här kommer två amatörer. Våra "apparater" är de klart minsta på hela mässan - inte så små att de går att gömma i fickan men tillräckligt stora för att "skämma ut sig". Amatör-DLS'er med standard objektiv.

Men herregud vi skiter väl i storleken ;-) Vi fotar våra katter och hästar och för att det är kul. Vad som är rätt och fel - det har vi uppenbarligen ingen som helst koll på. Jag vill gärna lära mig och tror att mässan är ett bra tillfälle. Uppiggad och glada i sinnet försöker vi att få ett par råd och tips.

Kattporträtt och hästtävlingar

Får hjälp av en vänlig säljare som visar oss lite olika objektiv men som också visar med all tydlighet att vi inte är intressanta kunder. Om det är vår ålder, kön eller bristande utbildningsnivå när det gäller kamerateknik är fortfarande en gåta. Men vi försökte iallafall göra plågan kort för den stackarn och pep iväg vidare genom mässan för att göra en djupdyk i en väsklåda. Där hittade jag en superslimmad behändig liten svart praktisk samositväska till min kamera för vrakpriset 90 kr.

Lite snopna över försäljarens ointresse, vågade jag aldrig fråga om råd hur jag skulle göra för att få tillbaka fabriksinställningarna i kameran.

Sen såg jag moderskeppets alla dvd'er. Åh, det killade till i plånboken igen. Men köpte ingen eftersom jag för ett par veckor sedan beställt dom på webben. Konstigt nog har jag inte fått dom än men vågade inte beställa dom kanske kommer nästa vecka?

Där precis brevid dvd'erna stod "min" lärare Mattias från kursen Digitalbildbehandling - men inte vågade jag gå fram och presentera mig inte. Herregud han har ju tusentals elever - och hur intressant e man själv på en skala. Nada.

Vill-ha-faktor på mässan

Äntligen en tjejväska. En lackröd urläcker liten fotobag från Acme. Inte till försäljning i Sverige än, men snart så. På mässan kunde man iallafall få klämma och känna på den.

Återställning

Molokna men fulla av djävlar annamma och si den som söker skola finna. Där på internet stod det precis hur en återställning skulle göras. Det var bara det att på min kamera var just det alternativet gråmarkerat, dvs gick inte att komma åt. Sökte åter på internet utan framgång. Fick mer och mer förståelse för den där försäljarens inställning. Jag är nog ett pucko när det gäller fotografering. Gav tillsist upp och satte mig och trixade och rattade lite.

Så till sist, av en slump, måste jag medge, kom jag på det. Man kan inte göra en återställning om man har satt kameraratten (som säker heter något helt annat fint, den med P M S och dom andra ännu fiffigare valen på) på Auto. Ett litet hack till P-läge och vips gick det geschwint att göra en återställning.Och vilken tur, precis lagom till prisutdelningen av dressyren. Vad bra, då kan jag testa inställningarna tänkte jag. Sagt och gjort.

Briads sista minuter i Scandinavium

Döm av min förvånade glädje när Briad avslutade sin karriär här på arenan med en seger och jag fick några bilder som jag är rätt nöjd med. Iallafall jämfört med bilderna tidigare under dagen.

 Ibland hittar även en blind höna ett korn.

Briads ryttare Jan Brink lät meddela att Briad efter Los Angeles kommer att ägna sig åt sin favorithobby - betäckning.

En alla hjärtans solig dag

Alla hjärtans dag här på västkusten bjöd på strålande solsken -1 minusgrad och vindstilla. Utmärkta förhållande för en promenad. Just idag tog jag och min hjärtans kär med familjens raggsocka på en promenad.

Kameran rymdes innanför jackan också. Hoppades på att hingstarna skulle visa upp sig i det frostnypna landskapet. Tji fick jag. Istället var det lite andra filuer som hamnade på minneskortet. En räv sprang in i hagen.

Rätt var det är sätter mickel räv iväg ...

... vad är det som skrämmer mickel?

Draumur har tydligen förvandlats till en mardröm i allafall om man är räv och heter mickel. Inte nog med det mardrömmen har en kompis ....

... vid det här laget har mickel dragit till skogs och ... grabbarna tar sikte på oss. Tydligen är vi inte helt oemotståndliga för i ett ögonblink ...

... finns det tydligen än mer spännande att upptäcka denna vackra dag. Ett par minuter senare springer ett rådjur över vägen men det går alldeles för fort. Rådjuret är borta innan jag ens hinner tänka på att grabba tag i kameran.

Fot-o-vandring

Precis för en vecka sen - på en solig och vindstilla - en mycket liten ö i Bohusläns yttre skärgård.

Söndagen den 1 februari 2009

Minnesfragment i färg och svartvitt

Vid en återblick gör jag en förvånande upptäckt - jag ser livets faser i svart/vitt eller färg. Är det specifikt för fotointresserade, gäller det alla eller är det bara jag? Märkligt känns det oavsett nu när de tankarna blivit så påtagliga.

Nej, jag ser inte någon fas livet i helt i svart. Tack och lov, peppar, peppar. Just det svart/vita är viktigt. De svart/vita faserna har mörka som så väl som ljusa minnen precis som livet själv och där emellan är gråskalan, lagomläget, det oftast och längst förekommande.

Ingen djuplodande anlays, men kortfattat är det så här det ser ut:

- Barndomen åren innan skolan tog vid - varierar mellan den färgskalan som urblekta gamla färgfotografier har till mer färgstarkt.

- Grundskolåren - svartvita

- Gymnasieåren - pastelliga starka  80-talsfärger

- Vuxenåren fram till 30-årsåldern - mustiga varma coola färger

- Medelåldern från 30 och vidare - ligger på en bred färgpalett i olika klickar. Om några år har klickarna formaterats och färgbestämningen säkert glasklar ;-)

Man, dvs jag, undrar ju om minnesbilderna har någon koppling till fotointresse eller kanske det faktum att jag ofta minns i färger. Ett exempel på mitt färminne är följande "fenomen" som hände vid oräknerliga tillfällen när jag arbetade på bibliotek och fick en fråga om en bok som handlade om blablabla. Även om jag inte kom på varken författare eller titel kunde jag så gott som alltid säga vilken färg bokryggen hade och exakt på vilket hyllplan den stod. Knasigt men användbart - då.

Fotografierna från förr - är det något som styr färgsättningen även i minnet, eller ligger det på ett annat - mer psykolgiskt plan?

Kan direkt konstatera att jag har färgminnen från några av de svart/vita fotografierna som jag att ha lagt in ovan så den teorin fungerar väl sådär, eller ...

Kåseri från den andra sidan

Här är mörkt, kallt och ensamt trots att jag omges av tusenfallt fler än på framsidan. Här är vitt, vackert och bekvämt. Min viloplats är guldbeströdd och jag snusar mellan vita lakan mot kolsvarta kontraster.

Modernt avskalat utan att bli opersonligt. Just så ser mitt tillfälliga hem ut denna arbetsvecka i Sveriges största stad.

Tillbringar veckan i Stockholm

Har i idag avslutat en tredagarsutbildning i usability eller som kursen heter på svenska "Praktisk tillämpning av användbarhet och användarcentrerad design med fokus på webbplatser, intranät och verksamhetsportaler".

Sitter och pustar ut på hotell rummet och laddar inför morgondagen

Inkvarterad på Hotell Karlaplan bor jag som en prinsessa - nåja nästan iallafall

(Bilder tagna med mobilkameran)