Höst med utmaningar

Inte nog med att jag ska byta avdelning. Igår fick jag veta att vi får en ny kollega i höst :-D

Som webmaster och systemansvarig för Lotus Notes hör jag till it-avdelningen. Nu har kommunchefen bestämt att jag ska höra till informationsavdelningen istället.

Har varit ganska kluven tidigare eftersom det medför en del ekonomiska problem för "webbiten" och känns helt fel för Lotus Notes-ansvaret. Dessutom stormtrivs jag med mina kollegor på it-avdelningen.

Men faktum kvarstår att för webbens del är det helt korrekt att tillhöra informationsavdelningen. Har alltid haft ett nära samarbete med info så det är egentligen inget som känns ett dugg främmade. I fortsättningen får det bli tätt samarbete med it istället ;-)

Nu har politikerna uttalat att man vill satsa på information och webb, vilket känns som en toppenkul utmaning. Från att ha varit en synnerligen tunn eller en s.k. hitta-på-informationsavdelning är det nu allvar. Man har anställt en kommunikationschef, och just igår fick jag veta att vår huvudkandidat till informatörstjänsten har tackat ja. Vi blir mao en pytteliten men ändå en egen liten informationsenhet som består av kommunikationschef, informatör och webmaster. Det ska bli rent ut sagt skitkul.

(För den som ev är intresserad kan jag berätta att informationsavdelningen även omfattar medborgarkontor, post och kopiering)

Dags att planera uppbyggnaden från botten. Från arbetsrum, verksamhetsplan, policy till kommunikationsutvekling mot en 24-timmarsmyndighet. Äntligen känns det som vi blir tagna på allvar. Skönt att ha en chef med huvudansvaret och en utveckling som ska bli rolig att vara delaktig i. Ser så framemot kommande höst.

Informationsteknologi = webb ?

Spånar in på ordet IT som står för informationsteknologi - kanske vore det dags att slå samman de tu? Mitt arbete är just vad det handlar om. Må hända en något egoistisk tanke?

Sony Ericsson W760i Fancy red - vecka 31 2008

Har varit jakt efter en mobiltelefon i flera månader och så härom dagen hittade vi drömtelefonen på nätet, Sony Ericsson W760i Fancy red är helt oemotståndlig. Sökte högt och brett på nätet. När vi väl fick en träff så var det bara den svarta som fanns.

Framåt kvällningen efter flera timmars surfande gav jag upp och mailade Sony Ericssons kundtjänst och redan i morse låg svaret i min mailbox. Utmärkt service :-)

Vi kan sluta leta den kommer levereras under vecka 31.

Den som väntar på något gott ...

28. Tindra från Sundsby

Egensinnig och bestämd var hon som ung. Minns när man hämtade henne i hagen hur hon, när man minst anade det, slängde sig bakåt och ryckte grimskaftet ur handen på en. Glatt galopperade hon tillbaka till flocken, själv stod jag där med en förvånad min och fattade vad som hänt i ungeför samma ögonblick som brännmärket i handflatan gjorde sig påmint.

Visst lärde vi oss att hon kunde göra så, men hon var en riktig ögonkännare och så fort man släppte uppmärksamheten bara något lite var hon mycket på passlig.

Minns även att hon var en mycket trevlig och otroligt snäll att pyssla med som unghäst. I dom lägena kunde man inte ana att det fanns en sådan liten jäkelfia inombords.

Några år senare var hon med på en kurs och hon hade utvecklats till en jättefin ridhäst. Hennes ägare har verkligen gjort ett bra jobb och verkar stortrivas med sin viljestarka islänning.

Tindra från Sundsby

Veckans länktips

Lika enkel som genialisk - en minimal sajt med lätt webbadress. Webbadressen är till och med så enkel att man inte ens behöver göra ett bokmärke.

Själv återkommer jag till sajten en eller ett par gånger varje vecka eftersom jag har teflonminne och det finns yrkesgrupper in min närhet som envisas med att tala i veckonummer (vilket är främmande för min del som hör till datumfreaken).

www.vecka.nu 

När vi mötte Milton. bildbevis och filmminne

En dag för mycket längesen fick vår dotter audiens hos en av världens absolut mest berömda hästar - Everest Milton. Du kanske minns honom. Till och med icke hästintresserade brukar känna till den vita sagohästen som blev ett fenomen när han ljudlöst och felfritt seglade över hindren.

Den stolta modern (läs jag) hade laddat kameran för att föreviga mötet mellan vår förstfödda och sagohästen.

Efter en stunds samtal frågar hästskötaren vår lilla om hon vill klappa hästen. Höjer kameran och är redo att föreviga ögonblicket när hon vidrör underverket.

Ungefär samtidigt som jag förväntar mig att hon tar ett steg fram hör jag flickungen uttala ett resolut Nej, i samma veva trycker jag av ...

Inte efter en massa trugande lyckas vi få flickan att vidröra hästen.

Milton verkade inte det minsta förnärmad, tycker mig urskilja en viss uppskattning från hans sida.

För dig som vill återuppliva gamla minnen eller få en hint om vem Milton var varsågod
Glöm inte ljudet, musiken är och förblir för alltid Miltons låt