28. Tindra från Sundsby
Egensinnig och bestämd var hon som ung. Minns när man hämtade henne i hagen hur hon, när man minst anade det, slängde sig bakåt och ryckte grimskaftet ur handen på en. Glatt galopperade hon tillbaka till flocken, själv stod jag där med en förvånad min och fattade vad som hänt i ungeför samma ögonblick som brännmärket i handflatan gjorde sig påmint.
Visst lärde vi oss att hon kunde göra så, men hon var en riktig ögonkännare och så fort man släppte uppmärksamheten bara något lite var hon mycket på passlig.
Minns även att hon var en mycket trevlig och otroligt snäll att pyssla med som unghäst. I dom lägena kunde man inte ana att det fanns en sådan liten jäkelfia inombords.
Några år senare var hon med på en kurs och hon hade utvecklats till en jättefin ridhäst. Hennes ägare har verkligen gjort ett bra jobb och verkar stortrivas med sin viljestarka islänning.