13. Rán frá Hofi

Mammornas mamma - en riktig praktmärr. Pratsam med humor och en mycket god mor. Ger fantastiskt, nästan overkligt trevliga avkommor. Hon får föl som ger en sådan glädje så fort man umgås med dom. Det är märkligt. Ingen av avkommorna står mig särskilt nära men varje gång jag hanterar dom förvånas jag över deras trevliga väsen och den där underbara glimten i ögonen. Det känns att dom har ett hjärta av guld och bara vill väl och ha lite kul.

Rán är som vackrast just när hon har ett nytt föl som hon vakar över. Den stolta sträckningen på halsen och knycken på nacken och de varma stora milda ögonen är så otroligt vackra. Helt annorlunda mot dagarna innan födseln då hon gick tung och lite oengagerad.

De kloka säger att hästar inte har någon humor men det tror inte jag på. Dessutom så tror jag att det går i arv.

Tycker mig urskilja Ráns humoristiska sida även i hennes fölungar. Titta på Ráni och Draumur - visst måste det väl vara så?

I vår herres hage. annandag påsk, den 24 mars 2008

I år får vintern en anmärkning för "för sen ankomst". 

Några sekunders glimtar ur ett gemensamma intresse och livslång passion - hästarna.  Den här bildserien är till minne av min far som vi idag skulle firat födelsedag tillsammans med. Vem vet kanske ettorna och nollorna har en väg till himlen ;-)
Skål, pappa!

Hoppfull påskafton

Se sån stil hon har - vår kära islandshäst.
Bedårande och trevlig som få men någon hopphäst lär hon aldrig bli.

Då och då brukar vi hoppa lite som omväxling till uteridning, tömkörning och dressyrträning. Jo, vi är väl medvetna om att hoppning inte är hennes starkaste sida men tyckte ändå att det var dags för lite omväxling. Det är trots allt lösgörande och dessutom får hon lära sig att se var hon sätter fötterna.

Vägran. På tok för högt tycker Táta, trots att det bara når henne till knäna.

Nästa gång slarvar hon med benen och får med sig bommen. Hiiii vad läskigt ...

Sen ser det visserligen lite bättre ut men det är meningen att man skall lyfta båda frambenen samtidigt i språnget. Det har Táta inte en aning om.

Vi avslutar dagen med två rena språng över hindret men de finns inte på bild. Då var vi allihop rätt så trötta efter allt hinderuppbyggande och spring efter allt rivande. Men visst är det nyttigt att öva kroppskontroll - även för en islandshäst.

12. Táta från Sundsby

Självklar no. 1. Den vänligaste och den trevligaste häst jag någonsin träffat. Helylletjej utan att vara tråkig eller lat. Bara vänlig, väluppfostrad och tryggheten själv.

Táta betyder lilla tösen på isländska 

Sist men inte minst - hon é  min :)

Tátas hemsida
http://www.sundsby.se/hastar/tata.shtml

Nr 12 i min serie om islandshästar.

11. Kalta frá Laugarbökkum

Katla är en dam med stor egen vilja och nycker. Går numer helt i avel men var på sin tid en härlig ridhäst med mycket power och vilja.

Sällskaplig när hon har lust och när hon inte har lust - ja, då går det helt enkelt inte att få tag i henne i hagen. Är man uthållig så ger hon sig till slut men då har hon iallafall tydligt visat vad hon tyckte om den idén. De få gånger hon har varit skadad har hon varit en absolut ängel när man rengjort såren.

En dam med sug i

Katla har en lite lustig egenhet när hon dricker vatten. När hon har munnen full reser hon huvudet och sticker ut tungan mellan läpparna och suger liksom på det goda vattnet. Urcharmigt.

Katla är mamma till Klothildur och min äldsta dotters favorit. 

Katlas hemsida