@ Webberimakar'n
Chattkurs
Så var dags att släppa lös 40+ gänget i chattmosfären. Datorerna med nödvändiga attribut var riggade och konton registrerades. Faktum är att själva kontoregistreringen var den svåraste biten. Sen kom alla snabbt i gång och plötsligt lägrade sig en tystnad. Det enda som hördes var msn's pockande dingdong. Aha en lydig liten klass. "Fröken" kunde gå runt i "klassen" med ett vinglas i handen, (nästa som på en vernissage), och svara på de välartade elvernas kloka frågor. Synnerligen angenämnt.
Nästa moment - lägga till smiliesar, skicka blinkningar och vibba varandra höjde stämningen direkt. Den lugna stillsamma lilla skaran blev som förbytt och det smackades och skickade hjärtan och vibbar högt och lågt :-)
Sitter man på msn vill man naturligtvis kunna göra ännu fler roliga saker. Höjde ribban en bit till och släppte iväg den första youtube-länken. Sen var det bara till att visa hur man gjorde och strax därpå var fröken överflödig, när hela gänget förlorade sig i Youtubes enorma bibliotek i jakt på den kuligaste filmen.
Just dessa två mina youtube-favoriter för tillfället:
Wall E - The vacuum cleaner
http://www.youtube.com/watch?v=SpHDrNc-44U
Cat man do
http://www.youtube.com/watch?v=w0ffwDYo00Q
Magmusklerna fick sig en ordentlig körare och vid halvtolvtiden (23.30) gjordes ett lunchbreak.
Fram på småtimmarna debuterade eleverna på Facebook och det med bland förtjusning. Och i ärlighetens namn ... vem begriper sig egentligen på vad det går ut på. Att man kan slå ihjäl timmar där i alla fall ett som är säkert.
Uppiggad och glad "fröken" landade hemma hos familjen vid halvtretiden men måste nog medge att idag känner jag mig inte fullt så pigg. Men kul hade vi.
Kanske igår ...
... lyfte hon blicken från segelbåten där ute på sjön i Österrike och såg just detta moln. Vem vet? Fick iallafall en glimt från hennes livs äventyr klockan ett på natten då mobilen pep till och ett efterlängtat sms äntligen damp ner.
Tack och lov för den nya tekniken.
Hon har lämnat mig!!!
Efter en ganska omfattande tids förberedelser hände det. Hon tog sitt pick och pack och försvann ur min famn och rakt ut i den stora vida världen. Hur ska det gå?
Det känns i modershjärta att se sin förstfödda ge sig i väg på sitt livs första stora äventyr. Känslorna blir starka när hennes uppenbarelse försvinner genom passkontrollen och jag inte längre ser henne. Inser lätt panikslaget att jag plötsligt inte har möjlighet till delaktighet eller kontroll över händelseutvecklingen.
Hon är helt själv på resande fot, sin första flygning blott 17 år.
Sansar mig och inser att hon är precis i samma ålder som jag själv var vid min första utlandsresa till Rimini. Kommer ihåg hur mogen och vuxen jag själv kände mig och blir lugn ....
... ända tills jag inser vilka lockelser och trevligheter den resan innebar.
Plötsligt är oron i maggropen tillbaka igen
Hon är en klok och lugn flicka och klarar sig fint, hon är en klok och lugn flicka och klarar sig fint, hon är en klok och lugn flicka och klarar sig fint ...
ABBAs fina "Slipping throu my fingers" går som en ljudlöst malande melodislinga inne i mitt bakhuvud.
Höst med utmaningar
Inte nog med att jag ska byta avdelning. Igår fick jag veta att vi får en ny kollega i höst :-D
Som webmaster och systemansvarig för Lotus Notes hör jag till it-avdelningen. Nu har kommunchefen bestämt att jag ska höra till informationsavdelningen istället.
Har varit ganska kluven tidigare eftersom det medför en del ekonomiska problem för "webbiten" och känns helt fel för Lotus Notes-ansvaret. Dessutom stormtrivs jag med mina kollegor på it-avdelningen.
Men faktum kvarstår att för webbens del är det helt korrekt att tillhöra informationsavdelningen. Har alltid haft ett nära samarbete med info så det är egentligen inget som känns ett dugg främmade. I fortsättningen får det bli tätt samarbete med it istället ;-)
Nu har politikerna uttalat att man vill satsa på information och webb, vilket känns som en toppenkul utmaning. Från att ha varit en synnerligen tunn eller en s.k. hitta-på-informationsavdelning är det nu allvar. Man har anställt en kommunikationschef, och just igår fick jag veta att vår huvudkandidat till informatörstjänsten har tackat ja. Vi blir mao en pytteliten men ändå en egen liten informationsenhet som består av kommunikationschef, informatör och webmaster. Det ska bli rent ut sagt skitkul.
(För den som ev är intresserad kan jag berätta att informationsavdelningen även omfattar medborgarkontor, post och kopiering)
Dags att planera uppbyggnaden från botten. Från arbetsrum, verksamhetsplan, policy till kommunikationsutvekling mot en 24-timmarsmyndighet. Äntligen känns det som vi blir tagna på allvar. Skönt att ha en chef med huvudansvaret och en utveckling som ska bli rolig att vara delaktig i. Ser så framemot kommande höst.
Informationsteknologi = webb ?
Spånar in på ordet IT som står för informationsteknologi - kanske vore det dags att slå samman de tu? Mitt arbete är just vad det handlar om. Må hända en något egoistisk tanke?
När vi mötte Milton. bildbevis och filmminne
En dag för mycket längesen fick vår dotter audiens hos en av världens absolut mest berömda hästar - Everest Milton. Du kanske minns honom. Till och med icke hästintresserade brukar känna till den vita sagohästen som blev ett fenomen när han ljudlöst och felfritt seglade över hindren.
Den stolta modern (läs jag) hade laddat kameran för att föreviga mötet mellan vår förstfödda och sagohästen.
Efter en stunds samtal frågar hästskötaren vår lilla om hon vill klappa hästen. Höjer kameran och är redo att föreviga ögonblicket när hon vidrör underverket.
Ungefär samtidigt som jag förväntar mig att hon tar ett steg fram hör jag flickungen uttala ett resolut Nej, i samma veva trycker jag av ...
Inte efter en massa trugande lyckas vi få flickan att vidröra hästen.
Milton verkade inte det minsta förnärmad, tycker mig urskilja en viss uppskattning från hans sida.
För dig som vill återuppliva gamla minnen eller få en hint om vem Milton var varsågod
Glöm inte ljudet, musiken är och förblir för alltid Miltons låt