Spara, fota eller slänga?

Framtidsinvesteringen som gjorde hål i min ungdoms plånbok sätter bryderier i min vuxenhjärna

När jag var ung och fortfarande bodde hemma, någon gång i början av 80-talet, rådde min mor mig att gå med i Bra böckers bokklubb.

"Ett uppslagsverk har man alltid nytta och gläjde av. Dessutom är det en vacker prydnad i varje hem".

Sagt och gjort från det jag var 18 är köpte jag varje bokpaket. Köpte dem enbart för att var tredje gång få det där eftertraktade paketet som innehöll ytterligare en del av uppslagsverket.

Sen kom den där moderna fluga ...

Nu står dom där och varje gång det är städdags så står jag i valet och kvalet om jag skall låta de gå i sopsäcken eller inte. Någon plats i bokhyllan har dom inte sedan läge. I mitt rådvilla tillstånd hör jag min mors röst och jag faller till föga och inser att jag inte har förmågan att göra mig av med dom. Utan boktraven hamnar lägre och lägre in i skåpen.

Jag kan lätt räkna gånger som böckerna avänds på ena handens fingrar och ändå kan jag inte förmå mig att kasta dom. Vad är problemet?

Så en dag hände det

Barnen hittade hela bandet och undrade storögt vad det var för en bokhög. Fick äntligen chansen att visa de vackra bilderna och alla kunskaperna som fanns där innanför dom gröna pärmarna på sina fina högblanka sidor. Dom lät sig inte imponeras - gammal otillgänglig inaktuell fakta - varför då, när det finns Internet och fotoböcker med riktiga bilder. Arma ungar som inte kan ta till sig detta kulturarv.

Förklarade den spända väntan inför varje bokpaket och känslan av att få se raden och likadana bokryggar växa på bokyllan och hur den inte helt oansenliga ekonomiska investeringen en gång skulle komma mina barn till glädje. Pyttsan heller. Om man betänker hur mycket pengar man lagt ut på detta då är det helt obegripligt.

Sen kom digitalkameran

Har en teori om som jag ännu endast prakiserat ett par gånger. Det är ju minnet jag vill bevara. Om jag fotograferar det jag vill "bevara" kan jag då slänga det med gott samvete?

Kan ett foto ersätta uppslagsverket?

Visst har fler obegripliga onödiga investeringar har gjorts genom åren men denna är nog absolut den sämsta.

2008-03-14 18:37   ewalds

Helt enkelt en himla bra affärsidé, eller hur??:)) Dom böckerna står oanvända i många hem.. Helt otroligt, om man börjar tänka efter.. Har inte BB men ska fundera på min sämsta investering.. Finns nog en hel del där med, antar jag?? Återkommer om det:))
//Micke

2008-03-14 21:28   Baldwin

Släng inte. Skänk bort böckerna istället.

2008-03-14 21:52   Olsin

Spar böckerna. Mina föräldrar har kvar Nordisk familjebok från 50-talet och det står en hel del saker i dem som inte hittas på internet. Slå upp Jugoslavien i lexikonet och jämför med Wikipedias artikel: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jugoslavien

De känns värdelösa nu, men om 30-40 år så är de kuriosa i den högre skolan.

2008-03-14 22:07   begust

Jag tillhör också den som tidigt skaffade BB lexikon. Barnen använder dem idag ibland och de står i bokhyllan. Börjar docj fundera på att ställa undan dem så jag får in fotoböckerna istället

2008-03-14 22:20   Ingela Ring

Min ex hade uppslagsbok och lexikon från 20-talet. Vi hittade många svar där som försvan i mängden på webbsökningar. Så mitt tips är spara böckerna när du nu ändock har dem kvar så här långt. De kan bli guld värda ;-)

2008-03-15 01:06   msse

Det börjar med att jag skall slå upp något, och vips har det gått en timme. Man stöter på en massa nya intressanta saker medan man bläddrar.

Kanske ingen bra investering, men det är inte vanligt skänlitteratur heller och jag skulle inte få för mig att slänga en god bok.

2008-03-15 14:51   Romana

Jag har sparat mina också. Just nu ligger de nerpackade efter senaste flytten, men de har i alla år stått i hyllan och varit till nytta. Atlasen går inte att ersätta med internet. Ungarna har väldigt dålig koll på världsgeografin. Vad beror det på?

I de där paketen kom många fina böcker. Jag minns när "Varför gråter puman" av Marianne Greenwood kom. Den läste jag många gånger och tittade på bilderna. Häromvällen såg jag dokumentären om denna fantastiska kvinna och blev förvånad över att hon var så mycket äldre än jag. Boken slänger jag aldrig!!
Internet kan aldrig ersätta känslan av att bläddra i en bok, pappret mot fingrarna och doften........inte doftar internet!!

Jodå, jag har också en mamma som värdesätter böcker. Min äldsta dotter som idag är 26, fick i konfirmationspresent Nationalencyclopedien, alla delar. En stor investering för mamma, men som inte uppskattades av barnbarnet. "Jag är faktiskt 15!! Jag vill ha en moped, inte en hög tråkiga böcker!" Ännu ett uppslagsverk som hamnat i garderoben, ännu inplastat och obläddrat. Kanske kommer hon att i framtiden glädjas över mammas present, inplastade och obläddrade kan de bli samlarobjekt ;-)

Vänlig hälsning
Annika