Sport och Naturbilder

Spara skogen åt Stockholmarna

Skogen har en strykande åtgång,det som blir kvar är kalhyggen. Det som värre är att fåglar och övriga vilda arter saknar möjlighet att skydda sig och bygga sina häckningsplatser. Stockholmare som kommer upp för att få den upplevelsen med en artrik och gammal skog blir besvikna. Varför just Stockholmare jo det är dom som bestämmer var och när det skall  avverkas och inga hänsyn tas till livet i skogen. Den här lille gynnaren Lavskrikan bygger med fördel sitt häckningsbo i en gammal gran eller tall ganska nära marken. Den gamla skogen är snart ett minne blott så även för fågeln.

På 1800 talet hade skogen inget värde, eller bönderna kände inte till att det i framtiden skulle bli värdefullt och mer eller mindre lurades att sälja sin skog till de stora bolag som nu sitter på förmögenheter i Just Stockholm. På ett kontor i staden tar man ju inte hänsyn till vilken skada man åsamkar till exempel fågellivet. Den senaste rapporten om älgjakten visar väl vart det lutar. Nej Stockholmare ni som tänkt er ut i naturen eller önskar se djuren i sitt rätta element får snart hålla till godo med Skansen eller någon annan park där djur hålls inspärrade

Inlagt 2013-03-26 11:44 | Läst 1832 ggr. | Permalink

"Det finns mindre än 2% bönder i Sverige idag det är ytterligare en grupp som är utrotningshotade.Om Stockholms stad skulle köpa varor från svenska bönder skulle det behövas betydligt fler Stockholm kostar och vi använder miljön slösaktigt. I övrigt finns ju andra städer med samma problem för miljön"


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Att bönderna skulle ha blivit avlurade sin skog är en myt. Under det sena 1800-talet TILLDELADES bönderna i norr skog ur de stora kronoskogarna, till följd av en politisk riktning som syftade till att man skulle bort från det statliga ägandet. Skogen hade, som du säger, ringa värde så länge den inte kunde exploateras. Det var skogsbolagen och skogspatronerna som öppnade upp transport och förädlingsverksamheten så att skogen fick ett värde. Bönderna ansåg många gånger att dom fick så skamligt bra betalt, att kön för att sälja var lång.
Sedan när en marknad skapades, tack vare bolagens och patronernas egen verksamhet, blev bönderna avundsjuka och började hojta om att dom hade blivit lurade. Så var alltså inte fallet. Skogsbolagen och skogspatronerna betalade mestadels en bra bit över marknadsvärdet. då när skogen stod "osäljbar" på rot långt bortom ära och redlighet - eftersom dom var säkra på att dom med egen kraft skulle kunna göra något åt saken.
Svar från optimal 2013-03-26 14:26
Ja det finns givetvis en hel del sanning i det du säger, Om patronerna eller bolagen skodde sig på böndernas tro på att de fick bra betalt för något som då saknade elt värde fråntar ju inte det faktum att oförstånd och lässvårigheter gav patroner och skogsbolag en unik möjlighet att sko sig. De var ju medvetna om vad skogen skulle betyda framdeles efter som man hade den kunskapen. Den saknade bönderna Jag kan berätta att det fanns bönder som fick gå ifrån sina gårdar".Skogen kom ändå i orätta händer" Om man ser till resultatet Och miljöbovarna bor inte här det kan jag försäkra. Det börjar ljusna runt om mig skogen är nedtagen för att lysa upp en annan värld Tack för att du svarat
syntax 2013-03-26 15:37
Du skriver: "...fråntar ju inte det faktum att oförstånd och lässvårigheter gav patroner och skogsbolag en unik möjlighet att sko sig. De var ju medvetna om vad skogen skulle betyda framdeles efter som man hade den kunskapen."
Jo men Bert, man hade kunskapen, det vill säga en vision om vad som skulle vara möjligt, men man skulle också lyckas gå iland med det hela. Detta berodde av stor skicklighet och ett stort risktagande. Man skapade något helt nytt ur ingenting. En hel transport och förädlingskedja med utlöpare ända ner till England. Det fanns även skogspatroner som fick gå ifrån gård och grund. Man hade visserligen kunskapen - men man gick inte iland med det hela, man misslyckades.
Personligen är jag nog av den meningen att den som har skaffat sig utbildning och kunskap, har visioner och förmår att arbeta och gå iland med dem (till det allmännas vinst) nog får tjäna pengar på detta.
Nu kan ju den grässtråtuggande bonden säga att : "Attans att jag inte begrep hur man skall göra med skogen!!" Då blir svaret naturligtvis att det begrep du alltså inte - och då kan du heller inte tjäna några pengar på det.
Svar från optimal 2013-03-26 16:08
Det finns flera sanningar det är klart och historiskt sett trodde bönderna nog att det var en bra slant dom fick för något som saknade värde. men det visade sig att inte ens då var det hela sanningen. Om man ställt frågan annorlunda har kanske svaret blivit ett annat. En del av bönderna kanske valt en annan väg.Vi kommer lite fel i debatten för jag anser mig se att skogen utarmas till nackdel för djurlivet. Vi hade för några år sedan över 400 olijka arter av fåglar här i Västerbotten nu har det siffran minskat och en oro sprider sig.
syntax 2013-03-26 22:57
Jovisst, en del bönder valde att inte sälja i första vändan, utan titta efter hur vinden egentligen blåste. Det var dom som förstod att det nyvaknade intresset måste ha en innebörd. Klokheten har alltid klarat sig bättre. Dom kunde lite senare sälja på rot till ett mycket bra pris - och behålla marken.
Efter det att de seriösa entrepenörerna hade öppnat hela marknaden logistiskt, kom gänget av halvherrar direkt från krogborden i Stockholm för att dra nytta av detta. Det var dessa herrar som lurade en del skogsbönder med hjälp av brännvinsflaskan.
Jag delar din oro för naturen, men vi var faktiskt värre ute under slutet av 1800-talet. Då började hela Sverige likna ett enda stort kalhygge.
Från skogsstyrelsens hemsida

http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Fakta-om-skogen/Vem-ager-skogen/

"Hälften av skogen i Sverige ägs av enskilda skogsägare medan 40 procent ägs av privatägda eller statsägda aktiebolag. Sverige är ett av de länder i världen som har störst andel privatägd skog.

År 2011 fanns 327 727 skogsägare varav 38 procent kvinnor och 62 procent män. Ofta går ägandet av skog i generationer.

Det statliga aktiebolaget Sveaskog är Sveriges största skogsägare med omkring 15 procent av den produktiva skogsmarken. "

En bra bit över hälften av all skog ägs således av enskilda skogsägare eller oss alla gemensamt genom staten.

Glöm inte heller på att det finns 2.1 miljoner "stockholmare" (de flesta inflyttade från landsbygden, undertecknad inkluderad) och att de flesta nog är lika mycket naturälskare som du.

F
Svar från optimal 2013-03-26 15:09
Tack för ditt svar jag tror säkert att det finns många naturälskare i Stockholm det var kanske inte det frågan gällde. Det är inte vi som bor här som slösar med naturresurserna. Men vi ser det och lever i det. Det är djurens liv jag vill värna om och de största miljö slöseriet sker där ansamlingen av folk är som störst oavsett var man kommer ifrån. Vilket innebär att uttaget av skog sker med onaturlig hastighet Vilket påverkar viltet och naturen.Om hälften av Stockholmaran flyttade ut ur Stan. skulle man minska avsevärt på naturslöseriet. Jag förstår inte att man är benägen att blunda för det faktum att behovet av energ,i resulterar i att vi branskattar våra skogar./bert
avslutad130917 2013-03-26 15:18
På vilket sätt skulle en utflytning från Stockholm påverka miljön. Ett ex i Stockholm sker ett större antal av resorna kollektivt, flera äter ekologiskt, flera bor flerfamiljs hus och har fjärvärme. Några ex på storstadens miljöpåverkan.
Det finns mindre än 2% bönder i Sverige idag det är ytterligare en grupp som är utrotningshotade.Om Stockholms stad skulle köpa varor från svenska bönder skulle det behövas betydligt fler Stockholm kostar och vi använder miljön slösaktigt. I övrigt finns ju andra städer med samma problem för miljön
Fredrikpersson 2013-03-27 09:08
Jag håller med om dig om att det är bra om vi köper närodlade produkter, men återigen pekar du på en lite väl förenklad lösning. "Om Stockholms stad skulle köpa varor från svenska bönder.." Har du någon fakta som pekar på att Stockholms stad köper en väldigt liten andel produkter som kommer från svenska bönder? Om jag skall gissa så tror jag att Stockholmare överlag köper större andel svenska livsmedel (som ofta är dyrare än utländska) eftersom regionen allmänt sett är köpstarkare.

Jag tror att det är fel att bara titta på procentsiffror när det gäller bönderna. Antalet bönder säger inget om odlad areal eller antalet djur som bönderna håller.
Lantbruket i Sverige konsolideras mot större och större enheter för att kunna att kunna vara konkurrenskraftiga. Om vi tittar på miljöaspekterna av större drfiftenheter så finns det naturligtvis nackdelar men stora enheter skapar också nya möjligheter att effektivisera driften och göra den resurssnålare. Även om jag kan hålla med om att småskaligt jordbruk har charm och många värden (t.ex djurskydd) som vi måste ta vara på så är det oundvikligt att göra jordbruken större och effektivare. Hur skall vi annars kunna försörja en snabbt växande världsbefolkning utan att överexploatera miljö och naturresurser?