vattenspegel
Konst eller klotter
Jag undrar varför man kallar dessa bilder klotter? Vi som är fotografer i någon form försöker med våra bilder berätta något. Om sanningen skall fram så lyckas vi väl inte så ofta med tydligheten tolkningarna kan vara en aning defusa. När jag ser detta som för övrigt är fullt legalt i Den stad jag befinner mig i som dessutom väcker ett visst uppseende där man går fram. Vad försöker man säga med bilden? För visst är det något i bilden som berättar något för oss. Se då på våra egna foton och vårt bildskapande hur tydliga är vi.
Jag kommer ihåg att på en del platser bland annat i Marbella eller om det är Estepona finns gamla muralmålningar långa bildsekvenser som berättade en historia det kunde handla om fiskare som förlist eller båtar överlastade med fisk osv.Det är gamla målningar, kanske är detta samma sätta att förmedla på. Vi kallar detta lite vanvördigt för klotter därav namnet klotterplank. Men är inte detta lika mycket konst som våra konsfulla foton? bert
Det luktar bränt.
Är det maten eller skådespelet som gör att det varje kväll strömmar folk till Woken. Det är fullt i restaurangen klockan 20.30 och när de första flammorna sopar bort kockens ögonbryn och den hungriga massan skriker av förtjusning, börjar frossandet på dom origentaliska läckerheterna. Det är ett skådespel, för matupplevelsen är inget man minns någon längre stund. Det är nästan så att de överlastade potionerna på tallrikarna som blandats med .Fisk tillsammans med kyckling fårkött och en vissen kalvlägg blandas med vårrullar. Jornötsmörkladdiga kycklingspett,såser som i kombinationen slår ihjäl alla smaknerver som man tidigare så ömt vårdat för att känna hur det spanska riojavinet gifter sig i anrättningen. Oset efter den brända kocken som i halvtid byts ut ligger som en dimma över lokalen. När skådespelet avklingat och man däst i sin korgstol fångar notan så kan man konstatera det blev ändå en lyckad kväll.
För mig personligen som alltid är på jakt efter något att sätta i tidningen var kvällen utmärkt. Jag fick en riklig och lång berättelse som avslutades med orden Min morfar var stadsminister i Sverige. Vi skildes åt i den juma kvällen och vi var nöjda/bert
Vi börjar om igen.
Under sker sällan men någon form av under är det dock att få skriva in ett nytt år 2008 och planera och att ge löften.Jag tänker på den gången för några år sedan jag firade Nyårsafton ute på Atlanten 10 dagar från närmasta land som då var Tenneriffa. Vi hade " superat på god mat" när rök plötsligt välde upp från motorrummet. Vi släckte branden som antänts av ett relä. Men dom vanliga löftena av sig, det fanns ingen vi kunde hoppas på. Vi kände oss mycket ensamma när vi tillsammans kröp ner i den smala kojen och grät och älskade , det var en hårsmån från att Batterilådan med knallgas hade exploderat. Det var 3000 meter vatten under oss och möjligeten att bli hittade var obefintlig.
Jag känner mig fortfarande tacksam under Nyårsnatten och att få vakna känna att jag fortfarande kan få avge löften som sedan jag inte riktigt kan hålla. Gott Nytt År till alla som läser min blogg och som jag vet uppskattar att jag på detta sätt ger mig tillkänna. I feb börjar min andra Fotokurs här nere i Spanien. Vår stora högtid kommer nu på Lördag Three Kings När barnen får Julklappar och man i procesion kastar godis på Gatorna/bert.