Tulpaner.

Min dagliga träningsrunda, en promenad i snigelfart. Idag eller det var igår hamnade jag vid Bältespännarparken. Tulpaner i massor har staden planterat. 

I dessa tider med karantän i alla dess former, läste jag om att de i Japan knipsat av alla blommor. Detta på ett stort fält med tulpaner. Allt för att människor hade samlats för att beskåda de vackra tulpanerna. Vad är det för vits med att överleva om man ändå inte får leva? Jag vet men vissa saker går till överdrift. Tänker på alla som mår dåligt i själen och tar sina liv. En sak som alltid är säker, vi människor kommer alla till 100% att dö. Innan det sker så gäller det att få leva sitt liv på det sätt man själv finner gott. 

Min hyresvärd har också planterat tulpaner, men inte i samma mängd.

Ha det gott och håll avstånd. // Jörgen

Lee Miller nu på svtplay. Den Franska Fotografen.

Att vara sjuk ger en tid att lyssna på ljudböcker. Jag lyssande på den Franska Fotografen och blev intresserad av vem kan boken baseras på. Lite googlande och svaret gavs av författaren. Lee Miller en modell som blev fotograf och till slut en krigskorrespondent för den amerikanska armen i Europa under andra världskriget.

Boken https://www.bazarforlag.se/bocker/den-franska-fotografen/

Filmen om Lee Miller https://www.svtplay.se/video/26567106/lee-miller-fangslande-fotograf

Jag kan rekommendera att även läsa/lyssna på boken.  

// Jörgen

Det har blivit Maj.

En  tur runt kvarteret där jag bor, min första utevistelse på över 2 veckor. Det regnade märkte jag och grönt har det blivit. Men det var skönt att äntligen lämna lägenheten. Långsamt rörde jag framåt och avgaserna från de förbipasserande bilarna fick mig att tappa andan. Kameran hade jag med mig den och ett paraply. Paraplyet fick vara men jag tog några bilder. 

Bild 1 är på Emil och Emilia två studenter på Chalmers. I anslutning till dom fanns ett ekipage ur årets Cortege som aldrig blev av, det är bild 2 och 3.

Bild 4 får visa hur jag känt mig de senaste veckorna. Ganska vissen. Trots att jag tvättat händerna hållit mig på avstånd, insjuknande jag i covid-19. Ingen trevlig upplevelse och då blev jag aldrig så sjuk att jag hamnade på intensiven. Det var nära och en ambulans med personal i mask och skyddsdräkter var här och tog prover på mig.

Mitt i natten ute på gården står jag framför en person i gasmask och blå skyddsdräkt som mäter min syresättning, jag är så yr men skall gå på stället. Sträck på dig sjunk inte ihop säger hon, din syresättning ökar när du sträcker på dig. Du kommer klara detta och jag får inte åka med. 

Rätt hade hon, nu några dagar senare mår jag bättre och jag sträcker på mig och känner hur lungorna syresätter mig. Bild 5 får visa hur livet kommer tillbaks. 

Var rädd om er håll avstånd och tvätta era händer.