En Stad i Vatten, del 2

På Jakt Efter Vattenspeglar

 Hur hittar man då enklast speglade motiv? När jag började fundera på den här idéen så letade jag bland mina tidigare bilder för att se om jag hade några med speglade motiv.  Med ett par undantag så var arkivbilderna inte tillräckligt bra för att isolera reflektionen. Oftast var speglingen bara partiell eller utraderad av för kraftiga vattenrörelser. Några av undantagen jag hittade var riktigt bra, men led av att det inte var reflektionen som var i fokus (både bildligt och bokstavlig) när bilden togs. Jag återkommer till det i ett senare avsnitt.

Här är ett exempel på en reflektion som jag har extraherat från mitt bildarkiv. Fungerar ganska bra, men eftersom det inte var speglingen som var huvudmotivet vid fotograferingstillfället så är den kraftigt beskuren och skärpan kunde varit lite bättre.

Här är ytterligare ett exempel från arkivet, fotograferat vid samma tillfälle som exemplet ovan. Platsen var ideal för den här typen av bilder. Neptuni åkrar på Öland består bitvis av stora ytor av centimeterdjupt vatten.

Mer produktivt är det att ge sig ut med målet att enbart fotografera  reflektioner. Göteborg är så klart ett hyfsat  ställe för motiv som är beroende av vatten. Inte nog med att vi har både älven och kanalerna, det kommer dessutom en räcka lågtryck med regn från de Brittiska öarna, sommar som vinter. Något som har varit speciellt påtagligt den här våren. 

Älven är inte lätt att använda som vattenspegel. Vinden, som så ofta ligger på här på västkusten, är ett problem. Älven är oftast inte tillräckligt stilla. Jag väntar fortfarande på någon riktigt vindstilla morgon för att se vad jag kan hitta för speglingar i älven. Jag har några idéer, men lämpliga dagar tror jag är lätt räknade på ett år.

Vattenytan i kanalen är oftare lite lugnare. Jag har börjat lära mig vilka delar av kanalen som oftare ligger i lä. Dock är lämpliga motiv som speglar sig i älven och kanalen klar begränsat.

Här är en bild från en bredare krök i kanalen där vattenytan ofta är lite lugnare

Större vattenpölar är en fin möjlighet att inkludera motiv som normalt inte ligger nära vatten. Problemet med vattenpölar är att de är smutsiga och grunda. Men just att de är grunda är också en intressant egenskap som ger bilden en särskild karaktär. Botten på vattenpölarna blir också en del av bilden.

Här är en spegling i en mindre vattenpöl där strukturen i betongplattorna ger en säregen karaktär till bilden.

Man får också acceptera att man blir ganska uttittad när man står på Avenyn och riktar kameran rakt ner i en vattenpöl.

Det är svårt att hitta tillräckligt stora vattenpölar för att få en spegling av hela motivet. Jag har utvecklat ett udda intresse för var större vattensamlingar bildas efter en regnskur. (Jag ställer upp om  gatukontoret behöver en konsult för att kartlägga platser med dålig dränering på Göteborgs gator.) Ett ställe med stora vattensamlingar efter regn är lämpligt nog utanför Göteborgsoperan. 

En större vattensamling utanför Göteborgsoperan har blivit ett av mina favorittillhåll den senaste månaden. Här är en hel del människor i rörelse, även skolklasser som har sin lunchrast här. Det kommer fler bilder härifrån i senare avsnitt.

Jag avslutar med en bild från ytterligare en källa till vattenspeglar, nämligen stadens konstgjorda dammar.

En liten konstgjord damm vid en av Göteborgs poluläraste turisttillhåll. Inte så svårt att gissa var, eller hur?

Detta var ett långt avsnitt så jag får fundera över nästa avsnitts innehåll. Det är regn utlovat de närmaste två dagarna så vem vet, det kanske blir några nya "reflektioner".

En Stad i Vatten, del 1

Bristande inspiration - vad göra?

Att ibland ha lite brist på inspiration i sitt fotograferande är säkert inget okänt fenomen för de flesta av oss. Vad gör vi då? Man kan såklart lägga ner sitt fotograferande tills lusten och inspirationen kommer tillbaka. Av personlig erfarenhet vet jag att detta kan dröja år och är, i alla fall för mig, ingen tillfredsställande lösning. I stället tror jag på att tvinga mig själv att fotografera inom ganska strikta ramar. Jag tror nämligen att genom att begränsa ramarna så blir det lättare att hitta motiv och bildidéer. 

Efter att ha tittat igenom mitt bildbibliotek och grubblat över några idéer som jag tidigare varit inne på men aldrig riktigt grävt ner mig i, började jag fundera  kring reflektioner i vatten som en bildidé. De flesta av oss har väl någon gång tagit en bild med en reflektion som upprepar motivet som en spegelbild. Det är något i symmetrin mellan de två bilderna som tilltalar vårt sinne för ordning och struktur. 

En vattenspegel i Delsjön en tidig morgon för ganska många år sedan. Reflektionen är i det närmaste helt perfekt i den spegelblanka sjön.

Men vad händer om man plockar bort symmetrin? Finns det något värde kvar i själva reflektionen? I en perfekt reflektion finns det så klart inget utöver en perfekt avbildning av motivet.

Vad jag däremot upptäckte var att det fanns något, för mig väldigt tilltalande, i en icke-perfekt reflektion, en spegelbild som har målats och modellerats om av de små vågrörelserna i vattenytan. Om man dessutom frigör reflektionen från det speglade motivet får man en bild som i sin varierande grad av abstraktion blir en självständig bild.

Här ligger fokus enbart på reflektionen och speglingen är allt annat än en perfekt avbildning av "motivet". Med lite fantasi går det fortfarande att se vad som avbildas, eller hur?

Vad är det då som jag upplever som så tilltalande?

• > Kanske för att bilden är flyktig - Bilden förändras ständigt. Den fotograferade bilden finns bara under en bråkdels sekund för att sen aldrig upprepas igen.

• > Kanske för att den får ett impressionistiskt uttryck - Jag har alltid varit en stor beundrare av impressionismen. Motivet finns där men fokus ligger på intrycket av den färg, form och ljus, som tecknar motivet.

• > Kanske för att den sätter igång min fantasi - Motivet kan i bästa fall bara anas och triggar igång fantasin i vår högra hjärnhalva för att försöka tolka vad vi ser, men tillåts inte dominera bildupplevelsen.

Så sagt och gjort, nu är jag igång med detta lilla projekt. Som ytterligare stimulans tänker jag göra detta i ett format som är helt nytt för mig, nämligen som en fotoblogg (som är uppenbart vid det här laget). Därför blir detta, mitt första äventyr i bloggens värld, en resa genom mitt utforskande av speglingar av en Stad i Vatten.

Jag avslutar med en sista "reflektion":

Ett lätt igenkännbart Göteborgsmotiv, eller hur?

Nästa avsnitt - En Stad i Vatten, del 2, "I jakt på vattenspeglar"