Någon gång då och då pockar en bild på att få lite uppmärksamhet och har kanske en historia att berätta. Då hjälper jag den att synas.

Skottland 2023 - del 2: Isle of Mull

Ankomstdagens kväll i Tobermory ägnades åt alla affärerna på Main Street samt Mull Museum som kan rekommenderas. Nu var det fullt på museet för det vräkte ned regn, detta kommenterades sarkastiskt av föreståndaren för museet som för övrigt var en mycket trevlig man vi hade en lång pratstund med.

Kvällen avslutades med en rätt god middag på restaurang Mishdish. Jag åt "Scallops, roasted red pepper, chrispy pork belly, chive oil". Hustrun "Langoustines, locally landed chilled with citrus mayo, salad & crusty bread". Nöjda drog vi oss tillbaka till hotellet för en ostbricka och en dram lokal whisky - Tobermory 17 år Madeira cask finish.

Rundtur på Isle of Mull

En dag med rundtur på Isle of Mull. Vi hyrde bil på Harbour Garage i Tobermory vilket var väldigt smidigt och okrångligt. En Vauxhall Corsa, manuell. Väldigt liten och med låg frigång. Först körning på "vanlig väg" med mötande trafik men snart var vi inne på single track med mötesplatser och så såg det ut sen resten av dagen. Det är naturvackert på Mull och så ödsligt ibland att det inte ens är några får. På andra ställen är det får överallt, ofta mitt på vägen och de vill inte gärna flytta på sig. Även korna är ovilliga att gå åt sidan när vi kommer med bilen. Första egentliga stoppet var vid Three Lochs Viewpoint där vi tänkte ta en liten promenad ned mot sjöarna men det var alldeles för vattensjukt på grund av allt regnande så vi avstod.


Vi har hyrt vår bil och ger oss ut i det böljande landskapet på Isle of Mull. Single track road nästan överallt.

 


Three Lochs vid Glen More på Isle of Mull. Det var väldigt blött så vi gick inte ned och fick någon vy över alla tre tjärnarna.
 


Får på vägen är vanligt, de brukar flytta på sig men de här låg på sin plats så vi fick kryssa mellan dem.

 

Ardalanish Isle of Mull Weavers

Så småningom anländer vi till Ardalanish Isle of Mull Weavers som ligger i slutet av den smala dåligt underhållna vägen långt ut på landsbygden. Här väver de tyger av ull från egna Hebridean Sheep. De har även Highland Cattle på gården och de klarar vintern utan att behöva stå inomhus, på så sätt fick de utrymme i den lagårn att bygga väveriet som fick sina maskiner från ett gammalt väveri när vävaren gick i pension. De har butik här och säljer online. Tyvärr hade de inga egentliga guidade turer men vi fick gärna gå in och se när de jobbade i väveriet.


Ardalanish Weavers ligger vackert med en vid utsikt över havet mot Colonsay och Islay långt bort i fjärran.


Här pågår arbete med rejäla mängder ullgarn.

 


Många spakar och spolar med garn. Tyvärr hade de ju ingen guidad tur och vi ville inte störa arbetet med en massa frågor.

 

Ardalanish Beach

Efter besöket hos väveriet så gick vi direkt från dem ned till Ardalanish Beach där det var lågvatten så vi kunde gå ut på sandstranden och titta på vadarfåglarna som skuttade omkring där. Regnet kom horisontellt men ändå var det en familj som tältade på stranden och var ute på stranden och barnen surfade, iförda våtdräkter men ändå!


Grågässen flyttar sig från ena sidan av Ardalanish Beach till den andra. Det regnar rejält men vi tvekar inte inför en strandpromenad.

 


Ängspiplärkan verkar inte så bekymrad över väderleken.

 


Härdade skotska barn. Det blåser ordentligt och regnet kommer vågrätt mot oss.

 


Det är ebb på Ardalanish beach. Regnet kommer horisontellt. 3km bort efter stranden ligger den sydligaste punkten på Isle of Mull.

 


Större Strandpipare hittar mat när vattnet drar sig tillbaka.

 


Jag tror jag störde dem för jag halkade till på en sten och viftade med armarna för att hålla balansen.

 

Fionnphort

Vår lunch var planerad till The Creel Seafood Bar i Fionnphort som fick utmärkelsen Best Seafood Establishment 2021. Vi blev inte imponerade för de hade uselt utbud, inga havskräftor, inga pilgrimsmusslor, ingen krabba. Vi tog scampi och fick några slags räkor med massor av panering som friterats till oigenkännlighet och till det pommes, skrämmande dåligt. Det bästa var det tillfälligt soliga vädret och utsikten mot klosterön Iona. Färjan till Iona går här från Fionnphort, ingen bilfärja dock för turister som lämpligt nog får använda apostlahästarna.


Den omtalade The Creel Seafood Bar levde inte upp till förväntningarna.

 


Iona Abbey and Nunnery på ön Iona utanför sydvästkusten av Isle of Mull. En turistmagnet, bussarna kommer i tjog från fastlandsfärjan hit.

 


Färjan till Iona. Det krävs särskilt tillstånd för att få ta med bilen så turisterna får använda apostlahästarna.

 


Det var inte bara turisternas bilar som orsakade trafikproblem i Fionnphort, även fåren ställde till det och använde gatan som toalett.

 

Single track extreme

Det regnade mest hela dagen med korta uppehåll och minutkorta solstunder. Färden runt ön fortsatte och vi stannade vid Loch Beg Bridge och strosade och fotograferade lite. Rundade Ben More som är Mulls högsta berg och fortsatte utefter västkusten. Från Ben More rinner många vattendrag och vi stannade till i Tràigh Gheal vid ett vattenfall från Allt Eas an Ime. Häftigt. Vid Balmenach smalnade väg B8035 av, till 1960-talet benämndes den som huvudvägen A849 men de bytte namn med varandra när den nuvarande A849 anlades. Det blev väldigt spännande, snarare läskigt, när vi rundade Aoineadh Mòr där vägen är jättesmal, med massor av stora hål, få mötesplatser och blinda kurvor. Utmed branterna på båda sidor om vägen ligger stora stenblock som rasat nedför sluttningen. Det regnade ihållande också.


En missnöjd ko som råmar ut protest mot att behöva flytta på sig. Den var väldigt motsträvig så vi fick vänta tills den fick lust att gå ut i vägrenen.

 


Väntan på mötesplats på single track road.

 


Ett litet vattenfall på sluttningen från Ben More.

 


Bäää...

 


Loch Beg Bridge, Caladoir River, Isle of Mull.

 


Vattnet strömmar ned från Ben Mores sluttningar. Ben More är det högsta berget på Isle of Mull. Tyvärr lite väl låga moln så vi ser inte själva berget.

 


Balnahard vid väg B8035 på västra Isle of Mull. Berget vi rundar är Ben More.

 


Det här var läskigt. Stora stenblock har rasat från bergssidan och ligger i sluttningen både ovanför och nedanför vägen mot havet. En del ser rätt färsknedramlade ut. Vägen är nästan ofarbar på grund av alla håligheter, lösa kanter och få mötesplatser. Regnet och blåsten hjälper inte till direkt. Finns ingenstans att vända heller och vi vill ju vidare.

Ett litet missöde

Efter att lyckligen ha passerat runt Aoineadh Mòr fortsatte vi på mer platt väg, fortfarande rätt illa medfaren men inga stenblocksbranter. Vi lämnade B8035 och fortsatte efter väg B8073. Genom skog och snår, det var rätt mycket växtlighet här och en hel del utspridda hus. Turistställen som Tin Shed Gallery (stängt), Orthodox Monastery of All Celtic Saints (inriktat på pilgrimsbesök och bön) och Torloisk Highland (biff- och lammkött) passerades utan besök.

När vi passerade en mindre bro för att köra åt sidan efter den och lämna passage åt de mötande 4-5 bilarna från andra hållet så fanns det ingen plats att stanna på så vi blev stående utan att någon kunde passera. De mötande kunde inte heller köra ut så långt. Så det blev lite förhandling och vi konstaterade att om jag backade tillbaka en bit så kunde alla passera och sen kunde jag åka fram. Några av de andra bilförarna dirigerade mig under backandet men gjorde det så dåligt att ett av framhjulen hamnade i en grop i diket och bilen la sig på underredet med bakhjulen upp i luften. Vilken syn! Fler kom tillskyndande och började baxa bilen men det gick inte. Någon kom med golvmattor från sin bil och la under och jag hämtade en platt stor sten från bron och la under. Med gemensamma krafter så lyckades vi få upp bilen igen på vägen och kunde flytta den till en säker plats och alla kunde passera. Puh! Självklart regnade det hela tiden. Calgary Beach var nästa mål men där vräkte regnet ned och efter ett försök att i motblåsande regn ta sig ned på stranden gav vi upp och åkte vidare. Stannade till lite kort vid Loch Torr innan vi letade oss tillbaka till Tobermory och vilade ut på hotellet.


Fåren mumsar ormbunkar.

 


Ett litet missöde men alla hjälper till så snart hamnar vi på rätt köl.

 


Typisk vy från norra Isle of Mull. Ödsligt, grönt, berg, regn, får.

 

Sista kvällen i Tobermory

Dags för kvällens restaurangbesök som var McGochans Pub. Först dock ett snabbt besök på destilleriet för att utröna om de hade den goda whisky vi drack på hotellet dagen innan men den hade de inte. Vi åt pilgrimsmusslor, varmrökt lax, paj och lammkotletter. Vandrade längs med kajerna med den enorma mängden av tomma plastbackar att ha fisk i. Hummerinorna var staplade högt på kajen. Det var en stilla kväll med rätt så högt vattenstånd så småbåtarna guppade stillsamt i det spegelblanka vattnet med huvudgatans färgglada hus i bakgrunden.

Tobermory distillery gör även en rökig whisky så en sådan Ledaig Sinclair provades vid återkomst till hotellet.


Tobermory distillery.

 


Puben MacGochans i Tobermory.

 


Fisklådor utan fisk.

 


Hummertinor.

 


Tobermory en stilla kväll i augusti 2023.

 

Nästa dag återser vi Oban.

Inlagt 2023-10-11 13:42 | Läst 466 ggr. | Permalink
Tack för ett intressant reportage!
Svar från stenp 2023-10-12 16:55
Tack, roligt att du gillar det.
Trevlig läsning det här. Jag hade missat första delen, så jag sökte upp och läste den med. Väntar på fortsättning.

Tommy S.
Svar från stenp 2023-10-12 16:56
Tack, välkommen! Det kommer mera.
Det här ser ut som en resa helt i vår stil men lite bättre väder är ju önskvärt, men så här kan det ju se ut i Skottland. Känner igen de smala vägarna från vår semester i somras, men de var nog lite bättre på Skye. Det ser väldigt mysigt ut trots regnet och maten du beskriver får det att vattnas i munnen. Vi funderade på Yttre Hebriderna nästa sommar men har inte bestämt något än.
Hälsningar Lena
Svar från stenp 2023-10-12 17:05
Yttre Hebriderna kan jag verkligen rekommendera, det är magiskt att åka hela vägen från norra Lewis ned till de sydligaste öarna.