Skottland 2023 - del 1: från Stockholm till Isle of Mull

Vi har varit i Skottland förr, ett dussin gånger åtminstone. Med undantag för en bussresa 1990 så har vi alltid hyrt och kört bil.

Denna gång bestämde vi oss för att åka tåg och buss så mycket som möjligt. Det var inte helt lätt att boka sittplatser, trots många kontakter med ScotRail fick vi aldrig riktigt koll på när sittplatsbiljetter släpps för en viss sträcka. Bokning och betalning gick alldeles utmärkt och tågen avgick och anlände enligt tidtabell hela tiden.

Vi flög till Edinburgh och tog sedan spårvagn till Edinburgh Waverly tågstation. Därifrån ett tåg till Glasgow där vi bodde en natt. På restaurang åt vi skotska klassiker, Haggis med neeps and tatties respektive kött- och korvpaj. Glasgow är ju en storstad med väldigt mycket att se och uppleva men det var inte vårt mål denna resa utan målet var mer avlägsna trakter med inte så mycket folk.

Det är söndag och George Square i Glasgow är ett populärt ställe att pausa, sitta på gräset i solen, ta en fika och lyssna på trubaduren som spelar.

Gallery of Modern Art i Glasgow, tydligen med en aktuell utställning av Banksy, vem det nu är?

Haggis med neeps and tatties. Mums.

Kvällsol i Glasgow gav oss hopp inför fortsättningen på resan.

Måndag morgon 06.15 ringer väckarklockan och efter frukost promenerar vi till Queen Street Station. Det är mycket personal på tågstationerna här, de hjälper till så alla smidigt kommer igenom spärrarna och svarar vänligt på alla frågor även från förvirrade turister. Vi åker tåget på West Highland Line till Oban som flera gånger blivit framröstat som "The most scenic railway line in the world". Vi är spända på om det kan stämma.

Tågfönster på resan mellan Glasgow och Oban. Verkar bli si och så med solskenet. Det är ett dieseldrivet tåg som mullrar rätt ordentligt, fönstren är öppna annars skulle det imma igen totalt för det är ordentligt regnfuktigt. Det ramlar in löv från träden som växer nära spåret.

Regntunga skyar någonstans i Skotska högländerna mellan Crianlarich och Tyndrum.

Det var varmt och skönt på tåget men det verkar inte alla tycka. Det finns ingen restaurangvagn, dock kommer en dam med snacks och kaffe/te, tyvärr var det uruselt pulverkaffe. Vi passerar många fina stationer som byggdes på 1800-talet under den Victorianska eran. Naturen övergår från skog till böljande kullar och vi njuter verkligen av utsikten. Det regnar rätt mycket så möjligheten att ta bilder ut genom tågfönstret är rätt dålig men några bilder blir det.

Dalmally, som ligger efter River Orchy, har kul perrongutsmyckning. Observerar att stationsskylten har namnet på både engelska och gaeliska, ibland är det väldigt stor skillnad.

Dalmally är en station från den viktorianska tiden. Här går det att bo och bli omhändertagen av Graham som drive hotell här.

West Highland Line tog oss lyckligen till Oban och det var verkligen en enastående fin tågresa som tyvärr stördes av en hel del ordentligt regnande. Här tog vi en snabb lunch i hamnen och gick sedan direkt till färjan. Utsikt från färjeterminalen mot ön Lismore och i bakgrunden Morvern som tillhör fastlandet och tillsammans med Ardnamurchan är väldigt avlägsna trakter. Vi siktar dock på Isle of Mull.

Från färjan har vi den klassiska utsikten mot Oban med McCaig's Tower & Battery Hill högt ovan staden. Vi skymtar också Oban Distillery med sin höga skorsten.

Färjan passerar nära The Dog Stone i utkanten av Oban. Sägnen säger att jätten Fingal brukade binda sin hund Bran här när Fingal gick på jakt i Hebriderna. Bran morrade och grymtade och vandrade runt runt stenen med kedjorna rasslande. Det sägs att det fortfarande hörs hur kedjorna rasslar och Bran grymtar, särskilt när det är storm.

Maiden Island. Sägnen säger att en ung flicka anklagad för något brott blev bunden här i mening att hon skulle vilja erkänna. Hon vägrade och när tidvattnet kom in så drunknade hon. Det finns många öar i Skottland som heter Maiden Island och det är troligt att de fått sina namn av att användas som tillflyktsort för kvinnor under orostider.

Lismore lighthouse. Lik alla andra fyrar som den produktive Robert Stevenson ritade under sin flera decennier långa karriär.

Färjan anländer till Craignure på Isle of Mull och där stiger vi på buss 95 som tar oss till största orten Tobermory. På bussen gick det att betala med kontanter, Visa, Mastercard, busskort. Någon fick åka med en hållplats utan att betala. Någon blev avsläppt lite före hållplatsen. Märks att vi är i en glesbygd, här bor ca 2800 personer.

Tobermory på Isle of Mull. Utsikt över hamnen, huvudgatan Main Street med de färgglada husen, busstationen och destilleriet.

Utefter vägen till och från hotellet växte det mycket björnbär som var mogna, de åt vi många av.

Ung trut på spaning och kanske lite värmande fläkt från skorstenen.

Här växer palmer. På Harbour garage hyrde vi vår bil nästa dag.

Central tältplats, kan va lite stökigt på lördagkvällen kanske. Alldeles vid busstationen och destilleriet. Fin utsikt mot Main Street.

Gråtrut som spanar på menyn. Kolla på den stackars trutens högerben, där sitter ett svart buntband. Vi frågade men ingen visste hur det kommit dit. De hade försökt fånga den för att ta bort det men det är svårt att fånga en trut.

Äntligen framme i Tobermory på Mull. En lång och innehållsrik resa som gick smidigt och utan problem. Dock uppfylldes inte våra förhoppningar om solsken utan det var mest regn men vi slapp blåsten som kan vara rätt besvärande här på Hebriderna.

Mer från Mull i nästa inlägg.

2023-10-09 22:22   Lena Holm

Det här ser ut att bli en mycket intressant resa att följa. Vädret är som det är i Skottland men det är vackert ändå, trots en del regntunga moln. Om det däremot öser ner kan man ju inte göra så mycket. Haggis, tatties och neeps, jösses va gott.
Hälsningar Lena

Svar från stenp 2023-10-10 11:19

Välkommen på resan :)

Största problemet med regnet var att kameralinsen behövde torkas av hela tiden och det är ju inte optimalt för fotograferandet.

2023-10-10 08:55   begust

Ser fram emot kommande inlägg. Sitter och funderar på en resa i Skottland nästa år.
Vi ska först till Yttre Hebriderna och kommer sedan med färja till Malaig.
Undersöker nu hur en liten rundresa därifrån kan läggas upp på bästa sätt.
Mvh Bengt

Svar från stenp 2023-10-10 11:15

Vi var en vecka på Yttre Hebriderna i september 2006. Från nordligaste punkten Butt of Lewis till ön Eriskay i söder. Det är sig nog rätt likt idag också. Finns väldigt mycket att se. Hur länge planerar ni att resa runt? Med bil?