To stay or not to stay analogue,
World Pinhole Photography Day
Idag då det är World Pinhole Photography Day kände jag mej tvungen att pyssla lite och "fira". Om man en gång släpar hem en gran till julen och ett par björkar till midsommaren måste man väl bygga sig en kamera en sån här dag!
Det är alltså en tändsticksask, en Fomapan 100 på ena sidan och en tom kassett på andra sidan. Optiken är "Hartwall gin longdrink" alltså ett litet hål gjort i plåtbit från en tomburk. Frammatningsmekanismen är av samma tillverkare. Slutaren är som synes av typen "Efke infraröd". En vinkork försedd med stativgänga är limmad undertill. Sedan behövs ordentligt med isoleringstape för att göra det hela ljustätt.
"Harwall matchbox pinholecamera mark II"
Here we go
Trevlig fortsättning på WPPD!
Palakoski
Som analogfotograf kommer det mesta med lite fördröjning. De här bilderna är från långfredagen då frun och jag besökte Palakoski friluftsområde i Vichtis (Vihti) ca 30 km nordväst om Helsingfors. Vi gick en dryga 5 km slinga i varierande natur och terräng, allt från för trakten rätt så höga berg till små kärrområden mellan bergen. Dessutom rinner där en å som på ett ställe bildar en rätt så fin fors (koski = fors). Det här var en helt ny bekantskap för mig trots att det ligger på enbart tre kvarts köravstånd hemifrån. Definitivt värt besöket och det kommer med högsta sannolikhet att bli flera.
Skulle vara intressant att höra vad den här har sett genom åren...
Generationsskifte?
Vi råkade också på ett litet isfall
Och till sist en obligatorisk bild på en del av forsen. Det skulle ha blivit en bättre vinkel från motsatta stranden, men jag kände inte för ett vad just då
Bildinfo för den som är intresserad:
Olympus OM-4Ti, Fomapan 100 exponerad enligt ISO 100, Kodak HC110 1:63 10 min i 20°. Scannat med Epson V700.
Dagens värv
Eller egentligen gårdagens (filmen skulle ju också framkallas). Sonen är på permission från armén och då passade ja naturligtvis på att utnyttja lite gratis arbetskraft. Platsen är mitt barndomshem som blev tomt för ett drygt halvår sedan då min pappa somnade in efter en kamp mot cancer. Han bodde där enda till slutet bortsett från den sista månaden som han vistades på sjukhus. Nu står som sagt huset tomt och kräver en del underhåll. Vet inte riktigt vad jag skall göra med det, finns en hel del minnen och känslor...
Men igår var en omkullblåst bjök på agendan och den nu har den "värmt första gången", följande blir väl nån gång i vinter.
Kameran var en Olympus XA-3. En liten kompakt kamera som ryms i vilken ficka som helst och aldrig sviker. Jag gillar den skarpt och den följer ofta med om jag inte kan / vill släpa på nåt större. Filmen är Fomapan 100 exponerad enligt ISO 100. Framkallad i HC110 1:63 10 min i 20 grader. Negativet scannat med Epson V700.
Trevlig fortsättning på lördagkvällen.
Porkala
Porkalaudd med omnejd "arrenderades" åt Sovjet Unionen efter kriget. Området innefattade från väster delar av Ingå kommun (min hemkommun) hela Degerby, delar av Sjundeå, största delen av Kyrkslätt ända till delar av Esbo i öster. Befolkningen fick 10 (tio!) dagar tid i september 1944 på sig att packa ihop sina ägodelar och lämna hus och hem åt ryssarna, samt att hitta nån annanstans att bo. Bl.a min mors och min svärfars familjer tvingades iväg. Arrendetiden var på 50 år, men ganska snabbt ansågs Porkala inte så strategiskt viktigt längre, utan lämnades tillbaka 1956. Vid återlämningen var det mesta gamla förstört bl.a gravstenar hade använts vid brobyggen och dylikt. Degerby kyrka hade används som biografsalong!
Trots att det idag är över 60 år sen vi fick området tillbaka finns det ännu mycket som påminner om parentesen, som det kallas i folkmun. Bunkrar och andra byggnader i varierande skick finns ännu kvar är och där. Det mesta är förstås uppstädat och återuppbyggt och längst ut på udden finns idag härliga friluftsområden (som jag säkert kommer till ännu i nån blogg framöver). I dag i snöslasket (rätt stämning för sånt här) gick jag en runda på ett område som det finns en del gamla övergivana ryssbyggen kvar i skogen. De är nu populära objekt för traktens "konstnärsbörjan".
Naturligtvis fotograferade jag min vana trogen det mesta på film. Men några blidenrmed ajfåånen blev det också.
Tervlig fortsättning på lördagkvällen.
Hur allt fick sin början
Året var 1981 och jag gick i Karis i högstadiet på åttonde klass. Som klassföreståndare hade jag vår tecknelärare (som det hette då, inte bildkonst) Rolf Grandell. Rolf hade kommit till skolan året före och var en aktiv hobbyfotograf , vi fick bl.a ett mörkrum till skolan på hans tid. Själv hade jag absolut noll koll på allt vad fotografi hette. Men hösten 1981 ordnade SFSI (Svenska Finlands Skolidrottsförbund) sin första "fjällvandrings och fotokurs" i Hemavan i tärnafjällen. Det visade sig att Rolf skulle vara en av ledarna vilket ledde till att några från klassen anmälde sig och jag en av dem. Som jag sade visste jag inget om foto och följaktligen ägde ingen kamera (förutom en Agfamatic 200 som jag fått i födelsedagspresent). Jag frågade den lokala fotohandlaren och fick låna en Praktica med 50 mm objektiv från deras begagnathylla. Vi, ett femtontal ungdomar och tre ledare, startade från Helsingfors tidigt på onsdagmorgonen för att hinna med dagsbåten från Vasa till Umeå. Framme i Hemavan var vi mitt i natten. Vi bodde på Björnbergsgården som tyvärr brann ner nån gång på 90-talet.
Björnbergsgården Praktica, Agfapan 400, Rodinal. Skannat gammalt negativ.
Jag glömmer aldrig första morgonen när jag tittade ut genom fönstret och björkskogen "brann" under en klarblå himmel och norska snötäckta toppar i bakgrunden. jag var såld med en gång och efter det har det blivit många färder norrut, bl.a ytterligare 2 gånger till Tärna med SFSI. På morgonen fyllde vi termosarna, packade med smörgåsar och fick några Agfapan 400. Efter det bar det av till fjälls och första smakproven på att fota med systemkamera...
Inspiratören Rolf som drar en trudelutt på sitt munspel på väg mot Viterskalsstugan. Praktica, Agfapan 400, Rodinal. Skannat gammalt negativ.
En fors nånstans längs vår rutt. Praktica, Agfapan 400, Rodinal. Skannat gammalt negativ.
Efter första dagen till fjälls inreddes ett rum i Björnberggården till mörkrum, där jag framkallade min första film. Följande dag ut igen och på kvällen första gången egna mörkrumskopior, kändes magiskt. Dygnen gick fort, nog blev det väl någån timmes sömn men rätt så sparsamt av den varan. På söndagmorgon startade vi tillbaka hemåt många upplevelser rikare och flera av oss bitna av fjällflugan.
Agfapan 400, Rodinal. Skannad gammal papperskopia.
Bloggaren som 14-åring första gången på fjälltur utstyrd med Adidas vindjacka, Levis jeans, Nokia gummistövlar och lånad Praktica, men bra gick det! Bilden är tagen av någondera av mina kompisar Thomas eller Mikael. Det var redan gamla i gamet, Thomas hade en Canon Ftb (kvar ännu idag) och Micke en Nikon FE2 som kändes nästan utopistiska för en snorvalp i mopedåldern. Men redan året därpå var jag tillbaka med en Olympus OM-10 som införskaffats med egna pengar! Lite harmar det att jag inte minns modellen på Praktican. Jag skulle ha lust att skaffa en likadan bara för att som minne av den här resan.
Trevlig fortsättning på påsken.