Nu är det allvar!

Det är roligt när ryktet att man är intresserad av galma kameror sprider sig. Det dyker nu och då upp folk med nån gammal kamera de hittat som de vanligtvis ger bort. Så var fallet med den här.

Den här skönheten dök upp en vacker dag för några månader sedan. När jag öppnade den såg den riktigt bra ut trots att "lådan" var en aning sliten. Jag försökte googla mej fram till vilken modell, men det visade sig näst intill omöjligt, det finns hur många som helst liknande kameror. Jag hittade den här sidan som innehåller massor av infromation om Ihagee / Exkta: www.dresdner-kameras.de  men inte heller med hjälp av den lyckades ja lista ut nåt. Jag skickade ett mail till Michael Sorms som upprätthåller sidan och fick ett svar inom en timme! Enligt honom har den det här långa och välklingande namnet: Ihagee-Photoklapp-Patent Duplex 710. Tillverkad mellan 1925 och 1939. Han berättar vidare att huset var av trä till 1927 och att den utanpåliggande sökaren var mitt över objektivet fram till 1926. Eftersom min är av trä och har sökaren på sidan är den från 1927. Han skickade också med en scan av Ihagees försäljningskatalog från det året. Kameran kostade då 98,- reichmark. Han skriver att det var "Eine gute und teure Kamera" när det begav sig!

Den verkade annars fungera men slutaren blev öppen på längre tider. Försökte "gymnastisera" med den, det brukar hjälpa, men nix. Enfaldig som jag är förde jag den på service. Där fick jag reda på att slutartiderna styrs av den krommade tvärliggande luftcylindern ovanför objektivet. Den släpper ut luft den tid man ställt in (om jag förstod rätt). Nu funkar den igen, hur exakt det får vi se. Av en kompis fick jag lånat rullfilmsbakstycket för 6x9 på övre bilden. Det är inte i bästa skick men räcker säkert för att testa slutartiderna. Om nån har en bättre liggande så är jag intresserad. Skärpeinställningen kommer att bli intressant. Skärpan ställs direkt på mattskivan som kan jämföras med ett immigt bastufönster... Men med slutaren på T så den hålls öppen ser man någonting, åtminstone i bra ljus.

Ihopfälld är den liten och smäcker. Utvändigt lite sliten, men åtminstone en Leica är mera värt desto värre den ser ut. Det följde med två hållare för glasnegativ, men det får bli otestat (än så länge åtminstone).

Trevlig Valborg eller Glada Vappen som vi säger här!

World Pinhole Photography Day

Idag då det är World Pinhole Photography Day kände jag mej tvungen att pyssla lite och "fira". Om man en gång släpar hem en gran till julen och ett par björkar till midsommaren måste man väl bygga sig en kamera en sån här dag!

Det är alltså en tändsticksask, en Fomapan 100 på ena sidan och en tom kassett på andra sidan. Optiken är "Hartwall gin longdrink" alltså ett litet hål gjort i plåtbit från en tomburk. Frammatningsmekanismen är av samma tillverkare. Slutaren är som synes av typen "Efke infraröd". En vinkork försedd med stativgänga är limmad undertill. Sedan behövs ordentligt med isoleringstape för att göra det hela ljustätt.

"Harwall matchbox pinholecamera mark II"

Here we go

Trevlig fortsättning på WPPD!

Palakoski

Som analogfotograf kommer det mesta med lite fördröjning. De här bilderna är från långfredagen då frun och jag besökte Palakoski friluftsområde i Vichtis (Vihti) ca 30 km nordväst om Helsingfors. Vi gick en dryga 5 km slinga i varierande natur och terräng, allt från för trakten rätt så höga berg till små kärrområden mellan bergen. Dessutom rinner där en å som på ett ställe bildar en rätt så fin fors (koski = fors). Det här var en helt ny bekantskap för mig trots att det ligger på enbart tre kvarts köravstånd hemifrån. Definitivt värt besöket och det kommer med högsta sannolikhet att bli flera.

Skulle vara intressant att höra vad den här har sett genom åren...

Generationsskifte?

Vi råkade också på ett litet isfall

Och till sist en obligatorisk bild på en del av forsen. Det skulle ha blivit en bättre vinkel från motsatta stranden, men jag kände inte för ett vad just då

Bildinfo för den som är intresserad:

Olympus OM-4Ti, Fomapan 100 exponerad enligt ISO 100, Kodak HC110 1:63 10 min i 20°. Scannat med Epson V700.

Dagens värv

Eller egentligen gårdagens (filmen skulle ju också framkallas). Sonen är på permission från armén och då passade ja naturligtvis på att utnyttja lite gratis arbetskraft. Platsen är mitt barndomshem som blev tomt för ett drygt halvår sedan då min pappa somnade in efter en kamp mot cancer. Han bodde där enda till slutet bortsett från den sista månaden som han vistades på sjukhus. Nu står som sagt huset tomt och kräver en del underhåll. Vet inte riktigt vad jag skall göra med det, finns en hel del minnen och känslor...

Men igår var en omkullblåst bjök på agendan och den nu har den "värmt första gången", följande blir väl nån gång i vinter.

Kameran var en Olympus XA-3. En liten kompakt kamera som ryms i vilken ficka som helst och aldrig sviker. Jag gillar den skarpt och den följer ofta med om jag inte kan / vill släpa på nåt större. Filmen är Fomapan 100 exponerad enligt ISO 100. Framkallad i HC110 1:63 10 min i 20 grader. Negativet scannat med Epson V700.

Trevlig fortsättning på lördagkvällen.

Porkala

Porkalaudd med omnejd "arrenderades" åt Sovjet Unionen efter kriget. Området innefattade från väster delar av Ingå kommun (min hemkommun) hela Degerby, delar av Sjundeå, största delen av Kyrkslätt ända till delar av Esbo i öster. Befolkningen fick 10 (tio!) dagar tid i september 1944 på sig att packa ihop sina ägodelar och lämna hus och hem åt ryssarna, samt att hitta nån annanstans att bo. Bl.a min mors och min svärfars familjer tvingades iväg. Arrendetiden var på 50 år, men ganska snabbt ansågs Porkala inte så strategiskt viktigt längre, utan lämnades tillbaka 1956. Vid återlämningen var det mesta gamla förstört bl.a gravstenar hade använts vid brobyggen och dylikt. Degerby kyrka hade används som biografsalong!

Trots att det idag är över 60 år sen vi fick området tillbaka finns det ännu mycket som påminner om parentesen, som det kallas i folkmun. Bunkrar och andra byggnader i varierande skick finns ännu kvar är och där. Det mesta är förstås uppstädat och återuppbyggt och längst ut på udden finns idag härliga friluftsområden (som jag säkert kommer till ännu i nån blogg framöver). I dag i snöslasket (rätt stämning för sånt här) gick jag en runda på ett område som det finns en del gamla övergivana ryssbyggen kvar i skogen. De är nu populära objekt för traktens "konstnärsbörjan".

Naturligtvis fotograferade jag min vana trogen det mesta på film. Men några blidenrmed ajfåånen blev det också.

Tervlig fortsättning på lördagkvällen.