Fnasket i plasket
eller "Gudinna vid hyperboreiskt hav".
Denna staty kallas av stadens innevånare för "Fnasket i Palsket" men det riktiga namnet är "Gudinna vid hyperboreiskt hav".
Denna skulptur på Rådhustorget, invigdes i maj 1956. Initiativet kom från Gävle-Dala Järnvägs AB som i samband med Gävles 500-årsfirande 1946 överlämnade en gåva på 200.000 kronor för att "hugfästa tillkomsten av landets första större järnväg och dess främste tillskyndare, Per Murén". Önskemålet var en springbrunn på Rådhustorget och en minnesstod vid bolagets järnväg. Per Muréns minnesstod blev en skulptur placerad mellan polishuset och Länsmuseet. Se även GDJ-fonden.
Uppdraget att göra springbrunnen gick till Eric Grate, som ritade en kraftfull kvinna liggande i ett brunnskar. Den utställda modellen fick mycket kritik som grov, vulgär och skandalös. Med den föreslagna hästsvansen ändrad till en hårknut blev gudinnan huggen i granit enligt förslaget. Brunnskaret, som i delar formats av granit, monterades på plats.
Springbrunnen, som till en början kallades Gävle-Dalabrunnen eller Dalabrunnen, kallas i dag för Gudinnan, i folkmun Fnasket i plasket.
Gudinnan ingår nu i bilden av Gävle och används som symbol på trycksaker och liknande. Mansfeld-Håkanson, S: Skulptur i Gävleborg; Ehn, M: Skulpturstaden Gävle.
//Ewa
Tack för en historisk och intressant resa i tid och rum.
Vad ska man säga om statyn då..?
- Nej, jag avstår! *S*
Ha det gott /Lasse
Jag har många minnen runt henne. På 60 talet när jag pluggade i Gävle hade vi många hyss runt henne.
Ganska ofta fick hon bada skumbad, men det allra bästa minnet jag har är när klassens blygaste kille badar med henne med en 75-a i näven på sin studentdag. Det var en syn för gudar.
Hon har även blivit rengjord med tandborste på teknisternas inspark.
Jag gillar henne, hon är en kraftfull kvinna
// Marianne
Det är bra med folkhumorn, den ger ofta ett nyttigt perspektiv på saker och ting. Denna skulptur är inte i min favoritstil, men visst är det uttrycksfull.