livet går vidare, det bara maler på dag efter dag - bland går en vecka snabbt ibland hur lång som helst
men jag finns
och skapar
-
den här killen som jag förvandlat från lite blyg Goth
till
en lite tuffare, åtminstone utseendemässigt, typ
utan
hjälp av ai
för honom ligger livet öppet
i hans blick kanske det går att se det lite osäkra, det känsliga
-
en kamera
ett ögonblick
redigering
-
plötsligt ser jag ett ansikte
inne i det verkliga fotografiet
jag vill helt enkelt ur detta skapa ett nytt, en ny person som besitter det liv som finns därinne
en slags charad blir det
-
ai
är en annan sak förstår jag nu efter Annika Nordenskölds beskrivning av sitt arbete
hon skapar med ai's hjälp
en person tex som är skapad av associativa minnen samlade från hela världen
jag kommer helt i gungning av tanken
-
däremot känns det som jag nu kan släppa mer på min personliga obehagskänsla av att gå för långt, det är jag som person som styr och skapar bilden utifrån mina personliga förutsättningar
jag är en människa
jag skapar
redskap, rent tekniska använder jag utifrån mig och mina personliga förutsättningar
-
jag är en splittrad person
alltså kan mina bilder framstå som splittrade i sina sammanhang
men utan ai
finns jag
lämnar avtryck, personliga
-
det är bra att finnas
jag såg just att Bob Bovin inte finns
-
vi skall alla den vägen vandra
/inger
Jag gillar bilden, den har något som kittlar näthinnan, tanken sätter såklart igång; och hur gjorde hon här?
/Gunnar S
annars, kan jag i min fantasi känna, blir det som ett stort rus utan varaktig kontakt, blott några sekunder här och där
en centrifugkänsla där vi alltid skall vaskas ur det bästa vi har
dom av oss med kvaliteter, som kunskaper, går till kompost
direkt efter att dom tömts
alla vi andra odlar i komposten till herrarna
gud vilken bisarr fantasi jag fick av din kommentar
om hade kunnat teckna hade jag gjort en framtidsvision
lika hemsk som Aniara
men tack
det blev ju ganska spännande
/inger