det finns en sandlåda jag inte kände till - regler om vad och hur

fotografering skall ske

jag har fotograferat i sextiofem år nu

haft kopieringsapparat och mörkrum från jag var tolv

intresset att fotografera människor och miljöer

avtog

däremot att experimentera med film och framkallning 

tyvärr har allt försvurit i en flytt

men jag minns

även hur jag och en studiekamrat experimenterade med miljöer, närmast absurda

han hade i sin lada en jättelik voliere med fåglar och träd

vi gjorde bilder av alla sorter där, kul var det

jag har alltid haft en bra kamera, värdesatt och pressat ur den det yttersta

ur den

jag använder 28 mm för det passar mig bäst

det är en sann glädje att upptäcka nya möjligheter inom fotografi

konservatismen sitter i sitt rum och stör inte mig

men förbud och pekpinnar vill ingen ha

bilden dök upp i min samling, vet ej hur den kommit dit och vem som tagit den

/inger

båtar och skepps vattenlinjer, kaj skrap och istötningar - kan ge rena konstnärliga bilder

under många många år har Årstavikens båtklubbar med vinteruppläggning innan tvätt och skrap

gett mig rena rama skärgårdsresorna i fantasin

det är skavt, sprucket och slitet

det kan ge fin fina fotografier

för en sån som jag

ren avbildning men mycket mer, innehåll

en liten berättelse tom

vattenlinjer

vattenlinjer

stora skepp i Skagen

med sprucken

rostig

lack

alla hade någon liten punkt att se

eller 

jag får med fantasins hjälp

en resa in under skeppet

in i växter och djur

allt är gratis

och

så fint som jag 

är i stånd

att göra det

vad är det som skrämmer

att se

att titta

att röra sig  framåt

starka  krafter stoppar

det finns bromsar

tyvärr

leken skall styras

Greta, fnyser någon föraktfullt 

en

som inte vill se 

det alla andra ser

konst fnyser någon föraktfullt

bara något för kulturknuttarna

säger den som inte ser

en rå bild från ett skepp med många rostskador

det finns vackert

fult

det man inte kan förstå

men denna är ett äkta fotografi

som resten av mina bilder

jag trivs med att se

höra

och att

leva

/inger

ute med kamera och Malte, min lilla fyrbenta vän

jag minns den tiden när jag cyklade

jag har nästan aldrig behövt åka kommunalt, cykeln eller gå

nu är det elektriskt

stora kraftiga hjul

en rullstol som min gamla skogsmaskin

solen sken

efter en vecka på sjukan,, njurpaj

med dränage och sten

långsamt upp

och

ut

ljuset kan verkligen bli svart i motljus

darrig

på fri hand

men, dock

kanske en ung flicka log

över tanken

om 

sig själv som äldre

/inger

att läsa andras texter, att kommentera bilder med egen text

plötsligt förstår jag att 

det finns

flera olika kategorier

när det gäller fotograferandet

vilka man vill

eller inte vill

skall kommentera

dom bokstavstrogna 

som jag inte kan kommunicera med

vi skriver på olika språk

dom  som

inte gillar att,

jag  lägger ut min text

om

vad bilden ger mig för associationer

det duger inte

dom som tycker om att skapa bilder

utifrån egna förmågor

det är ibland

som om 

att det finns

en slags rätt eller fel

en hierarki

kan jag kommentera den eller den

tänker jag ibland

och

blir lite mörkrädd över kategorisering

bara en undran

en dag då korven

kanske

kostar en tia

på Kommersen

som revs

men finns i minnet

och

på bild

/inger

Dans blåsippor dansar - mina trossar sjunger

färggrannt  på olika sätt

blåsipporna väcker vårkänslor och minnen

jag kan minnas min lilla hand plocka bukett till mamma

glädjen över att se dom i vas på bordet

stoltheten i mitt lilla bröst

nu är jag vuxen

blåsippor får inte plockas mer

men dom finns där och dansar i sol och vind

minnena finns kvar i handen och bröstet

men, något dåligt

vändes till något bra idag

en förtöjning höll

trossarna till mitt skeppsskrov höll i den känslomässiga stormen

det blev stiltje

fast förankring

då kom trossar och skrov från min bild väl till pass

in i PS med den och en annan och  lite ritande

så var saken biff

för mig som hittat mitt uttryck för min glädjekänsla

/inger