morgon eller kväll

en dagbok med inriktning på småprat

jag använder en liten GR kamera för fickbruk - den känns mer som kamera än en mobil

först hemifrån mot kajen

Malte, min hund, sitter i mitt knä ännu så länge

sen går vi ned till kajen där Liljeholmsbron slutar, på Lövholmssidan

Marievik kan det heta

i alla fall ligger det båtar vid kajen, husbåtar och sedan det gamla järnvägsspåret mot cementfabriken

som många gärna fotograferar från Bergsundsstrand, tex Affe som tar vackra nattbilder av det egentligen fula, cementfabriken alltså

lite järnvägsspår och träd längs kanten

Bergsundsstrand och Reimersholme  skymtar mellan de löv som hänger sig kvar

jag ville bara ta det gröna idag

även ett tråkigt  elskåp kan piffas upp med skuggans hjälp

en typ naturrouge  om vi utgår från att skåpen är feminina

här har kommunen stoppat biltrafik på ett tydligt sätt

några unga med tag-klåda har signerat lite

det går att passera med cykel och rullstol vid sidan om

Malte nosar, markerar och bajsar lite

det här är hans tycker han

stege och livboj om vi skulle ramla i sjön

ofta ser jag ensamma män som fiskar här, någon av dom har bundit upp sin stol bakom ett träd, fiffigt

-

ett stilla, tyst och skönt ställe att bara vara på, en och annan går förbi men inte så många

dom flesta har ens lust att gå hit

tack och lov

när cementfabriken flyttar får vi se vad som händer

många är de som vill bygga här och till Gröndal längs vattnet

framför mig i vattnet skymtar en av sandtransporterna till cementfabriken

den kommer ofta och det röda speglar sig i sjön-

-

jag tycker min lilla GR gör bra ifrån sig

blad och löv syns tydligt

-

detta är alltså nästan i Stockholm, över bron och stadstrafiken är ett faktum

språng hit och dit, krutrök och damm

det är skönt att mitt lilla område finns kvar

resterna av Stockholms industrier från för länge sedan

en blev konstgalleri, museum - Färgfabriken

en del är på väg att tömmas, brunna fabriker, raserade byggnader, dom är många

en del hoppas jag blir kvar för att bevara områdets identitet

Gröndals kulturförening vill göra den brunna fabriken strax bortom Färgfabriken till ett Kulturhus - det hoppas jag dom får igenom

/inger

Postat 2024-10-16 19:35 | Läst 151 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

vilken inspiration det, kan, ge med andras levande, berättande bloggar i bildflödet, bilder kollektioner mm

på en del ställen har det redan varit nattfrost

kanske ligger det, som här,

spår av sommarlek blir känslan för mig

-

jag känner mig stimulerad och glad över de bilder med text jag sett i bloggar

resor till Grönland, Bläckfiskdyk mm

och

en man, flera män, som ständigt bekymrar sig om analogt, filmkvalitet, konvertering från digitalt mm -

är det ena bättre än det andra - ständig oro över att valet blev rätt eller mindre rätt

'

men, så blev det mängden av bilder, det kom kollektioner

en ny medlem i vårt lilla Sällskap

kul, roligt, stimulerande allt, alla bilder all livskraft som vill framåt

-

så jag plockade fram de första som kom upp

som jag inte sett på flera år

-

släpp dom lösa tänker jag

-

den här sista är is på en asfalterad yta

som har skrapats ren med en grävskopa, grus har lämnat spåren

så tänker jag, varför måste jag berätta det

lite osäkerhet kanske

så skönt detta var

det har blivit mer liv här på FS som ett tag kändes helt djävla insomnad

så synd på en sån fin ide'

nu ser, åtminstone jag, framåt

jag tror jag lägger mig tidigt och ser en bra film

/inger

Postat 2024-10-15 21:18 | Läst 174 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

livet går vidare, det bara maler på dag efter dag - bland går en vecka snabbt ibland hur lång som helst

men jag finns

och skapar

-

 den här killen som jag förvandlat från lite blyg Goth

till

en lite tuffare, åtminstone utseendemässigt, typ

utan

hjälp av ai

för honom ligger livet öppet

i hans blick kanske det går att se det lite osäkra, det känsliga 

-

en kamera

ett ögonblick

redigering

-

plötsligt ser jag ett ansikte

inne i det verkliga fotografiet

jag vill helt enkelt ur detta skapa ett nytt, en ny person som besitter det liv som finns därinne

en slags charad blir det

-

ai

är en annan sak förstår jag nu efter Annika Nordenskölds beskrivning av sitt arbete

hon skapar med ai's hjälp

en person tex som är skapad av associativa minnen samlade från hela världen

jag kommer helt i gungning av tanken

-

däremot känns det som jag nu kan släppa mer på min personliga obehagskänsla av att gå för långt, det är jag som person som styr och skapar bilden utifrån mina personliga förutsättningar

jag är en människa

jag skapar

redskap, rent tekniska använder jag utifrån mig och mina personliga förutsättningar

-

jag är en splittrad person

alltså kan mina bilder framstå som splittrade i sina sammanhang

men utan ai

finns jag

lämnar avtryck, personliga

-

det är bra att finnas

jag såg just att Bob Bovin inte finns

-

vi skall alla den vägen vandra

/inger

Postat 2024-10-14 19:18 | Läst 165 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

ett möte med två unga människor väcker egna minnen, även jag har varit ung och förälskad

 det ena mötet ägde rum i Gamla Stan

det unga paret såg så härligt nyförälskade ut

och sa ja till mig och publicering

för tjugo år sedan

-

hästarna bor i Skagen

vid dom gamla minkfarmarna

jag såg just en kort film om Annika Nordenskölds AI skapande

utifrån sina egna inre föreställningar om sig själv i olika situationer

hon låter även AI göra förlagor till skulpturer som hon sedan själv  gör i keramik

-

 jag blir påverkad av denna, till synes, lekfulla, samtidigt allvarliga lek

min nyfikenhet väcks

-

Nobelpris -tagaren varnar för hur AI kan ta över så vi till sist inte vet vad som är vad

jag förstår det

-

om allt blir, utan att vara

hur vet vi då vad som är

-

det är lockande

men  jag säger nej

allt inom mig säger nej

-

Photo Shop får vara det mest avancerade jag vill utsätta mig för

/inger

Postat 2024-10-13 21:17 | Läst 210 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

ögonblicksbild - med hund i knät och en hand är det lite svårare att fotografera än annars

men det går det också

en mild, solig dag där en strimma belyser en del av en klisterremsa

höstmörkret sänker sig

i en annan del av världen pågår en utplåning genom dödande av människor som tillhör olika muslimska terrorgrupper

och många många andra, oskyldiga,  dödas, överlevande, skadas -  liv och egendom  slås i spillror

tillit och hopp går om intet i djupa själasår

-

 alltid måste vi försvara demokratin och den sekulära västerländska rättsstaten - tänker jag

men hur

i dessa religiösa regimer  där människan 

som människa räknas bort

-

Hitler och Stalin bildade en pakt 1939-41 för att bla dela Polen

-2 dra världskriget var ett faktum

blir 3 dje ett faktum

en ögonblicksbild av ett förflutet skede i nazityskland

är den en bakgrund till det som är uppdämt i Israel nu

redan 1933 byggdes det första koncentrationscentret i Dachau

-

varför vill några utplåna andra människor

är det

storhetsvansinne

är det

religion, folkslag, oliktänkande,

eller att vissa människor inte ses som människor, tex utvecklingsstörda, handikappade mfl

-

den här ögonblicksbilden med den lilla pojken

från Bergen-Belsen 1945

skakar mig

får mig att gråta

över den totala brist på känslor och människokänsla som fanns och finns i den - 

dödade människor ligger utspridda längs hans väg

-

vilka är vi

vad händer med pojken

vad hände med min pappa

-

min pappa kämpade till sjöss med Dom Alierade mot nazisterna

han började, som mycket ung, utbilda sig i London  till maskiningenjör på fartyg

kriget bröt ut

han blev snabbt omskolad till radiotelegrafist för att delta för Norge

-

 i Medelhavet, transportera solstingsjuka frivilligsoldater som kämpat mot Rommel i öknen

tillbaka till Australien

han blev aldrig människa igen efter dom upplevelserna

uppsvällda lik i sjön     fullständigt galna  australienska män inlåsta i lastrummet under däck - dom spoades med havsvatten och slang som deltagit frivilligt i kriget

för att skydda demokratin mot nazismen

-

flygangrepp i medelhavet - hur ljudet lät - när fartyg sprängdes och dom räddade det som gick

han var med på truppfartyg dagen D - 6 juni 1944

han har visat mig platser när vi var där

på stranden

kom i tanke om allt detta när jag ser och hör om utplåningen som sker nu

det som skedde då

jag vill att det tar slut nu

-

den lilla pojken 

har sällskap av små flickor

som undrar var mamma och pappa är

på alla ställen i världen förekommer det

Postat 2024-10-12 20:35 | Läst 216 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
1 2 3 ... 44 Nästa