en dagbok med inriktning på småprat

när en liten smula sanning blev förståeligt, för mig, tog jag en resa på Hem.net -

för att titta efter en liten skog med sjökontakt

några bilder en god vän tog

jag har aldrig varit där

men en jordkällare

finns det

och sammanfallet uthus

det finns en vattenbrunn och ett torrdass

huset är nedbränt 

men mellan två små, typ, sjöar, tjärnar ligger dryga tre hektar gammal granskog

det är mitt

med landsvägskontakt

grannkontakt, jakt

nära Lomträsk

med fiske och kultur

-

jag tänkte ge det till några unga människor

som jag ännu inte känner

så att de kan  bygga sig ett hem där

-

dokumentera som ett fotografiskt projekt

-

kanske ett kollektiv

Gröna vågare hette det när jag var ung

Skogsnäs kollektivet finns ju fortfarande kvar

fungerar

-

jag tror det är sant att vårt uppbyggda samhälle 

långsamt packar ihop

något nytt måste växa ur det gamla

eller hur

-

/inger

Inlagt 2024-10-31 13:36 | Läst 135 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Jag skulle ge mycket för en jordkällare på tomten och en vedspis i köket. Inget av dessa två är ens rimligt i vårt hus eller på tomten. Innan jag träffade min sambo bodde jag i ett torp från 1750 och älskade det. Då hade jag en öppen eldstad i köket (+ en vanlig spis förstås) som jag älskade, kor och kalvar utanför fönstret och del i en fantastisk jordkällare. Hoppas du hittar rätt människor för ditt projekt.
Hälsningar Lena
Svar från morgondotter 2024-10-31 21:28
härligt att bo så som du beskriver
jag har ritat ett hus som liknar det du beskriver, men jättemodernt med solceller och till stor del inne i ett växthus där odlingar kan växa
mycket av det fina beror på byggmaterialet, både trä och sten

öppen eldstad och stängd, både och med luft utifrån
förr på landet hade jag dvärghönor, underbara små varelser och äggläggare
dom gick lösa när vi var hemma

jag hade tänkt mig, om jag själv utvecklade projektet, att ha både höns och, om inte varg eller björn finns - ha lite djur
en dröm förstås
nu är jag för fysiskt tungrodd

men visst vore det kul att några tog tag i det och dokumenterade med bilder utvecklingen

tack för din kommentar
häsningar Inger