"Hjärtats tankar & funderingar"

Orättvist!

 

Jag blir så arg när jag hör eller läser om vuxna människor som bor gratis hemma hos sina föräldrar, får gratis mat, toalettartiklar med mera och trots detta ändå får socialbidrag. Själv har jag ingen inkomst, kan inte arbeta på grund av diverse sjukdomar/fobier, har flera hundra tusen kronor i lån och räkningar som skall betalas varje månad. Jag skulle troligtvis inte få en enda krona i socialbidrag. (Jag har visserligen aldrig försökt, men jag är rätt säker på att det är så). Detta på grund av att jag är gift och att de räknar in min mans inkomst i den gemensamma ekonomin. Trots att min man och jag har (och alltid har haft) separat ekonomi. Att jag dessutom sparat en del pengar för oförutsedda utgifter, avbetalning på lån med mera gör ju inte saken bättre. Jag blir med andra ord "straffad" för att jag varit duktig och sparsam, medan de personer som slösat bort sina pengar får mera! Är inte det fel? Vad tycker Ni? Berätta gärna!

Missförstå mig inte nu bara, jag är inte arg på personer för att de i vuxen ålder tvingas bo hemma hos sina föräldrar, för det tror jag inte någon människa vill göra frivilligt. Jag har själv varit tvungen att flytta hem till mina föräldrar under en kortare period, när jag separerade med min förra pojkvän och det var verkligen inte roligt. Fast jag betalade åtminstone hyra under den tiden och fick inget socialbidrag. Jag tycker bara att "systemet" är så fruktansvärt orättvist.

Kram Milla

 

Hm... Hur skall jag lösa detta?

Foto: Camilla Thieme

 



Inlagt 2010-06-30 22:47 | Läst 7110 ggr. | Permalink

"Om du vill Camilla så prata med dem vid soc på din hemkommun. Jag var precis som du, full med fördommar. Men ibland kan dom också ge hjälp text med vägledning och andra typer av hjälp du kan få. Så idag är jag inte bara negativ. Der kan vara bra och förstå att man är i behov av hjälp ibland. Du får försöka att resonera dig fram. Däremot så har du nog rätt till stöd, men det beror på vilken kommun du bor i. Men i vår kommun har du rätt till viss hjälp. Men det är ju inte kul att söka socialbidrag...... Det kanske kan ge dig hjälp med den nekade sjukersättningen. Det kan ju vara så att försäkringskassan gjort fel.... I alla fall tycker jag du skall träffa en expert på området mental ohälsa. De kallas för psykiatiker och dom är bättre på området än allmänläkare. Jag vill inte vara negativ, men dom brukar kunna ge bra hjälp och det är deras läkarutlåtande som skall ligga till grund för utredningen om sjukersättning. Om du mår så dåligt som du gör så skall dom sjuskriva dig och jag förstår inte varför dom inte gjort det innan. Krya på dig och försök att tänka framåt. Jag vet att det är det värsta som finns att höra att man skall rycka upp sig...... När det inte går.... Tänker på dig Henrik"


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Helt ärligt så tycker jag du gnäller så extremt mycket hela tiden. Varför gör du inte något åt saken istället?
Svar från Trullan 2010-06-30 23:00
Men jag vet ju inte vad jag skall göra???
Har lite lätt panik över situationen.
Det är ju därför som jag skriver, så Ni kanske
kan komma med några bra förslag...
Dessutom skriver jag glada och roliga inlägg också!
Så det så :o) Du sårade faktiskt mig nu Viktor :o(
Mvh Milla
snälla Camilla!Viktor kom med ett förslag!
Jag tror att du sårar Viktor lika mycke.
mvh Rolf
Svar från Trullan 2010-06-30 23:14
Inget vidare konkret förslag...
Tror inte han ville hjälpa mig
eller att jag sårade honom...
Men gjorde jag det ber jag om ursäkt!
Verkligen inte min mening. Allt blir bara så fel...
Jag ville bara få lite förslag och synpunkter, inget annat.
Vilken tråkig stämning det blev nu :o(
Mvh Milla
Håller inte med viktor om att du gnäller så mycket utan mer bara visar din frusteration över att sveriges lagar är som dom är, tycker likadant som dig! Finns mängder av lagar som man bara blir stum över hur dom är formade etc. Fortsätt skriv om det du vill ventilera om, skit i om folk tycker du gnäller eller inte. Man behöver inte läsa om man inte vill, upp till var och en.....
Tycker iallafall att din blogg är suverän och tänker fortsätta läsa den, hoppas du kommer med mera intressanta inlägg i framtiden!

Camilla jag vet om din situation och tycker den är rätt absurd, förtillfället ger jag inte så mycket för våra stadgar och lagar som vi har i samhället. Angrip regeringen och tala om direkt till de bestämmande om din situation och fråga hur dom tänker lösa ditt problem, om dom bara ignorerar gå till pressen och samla ihop alla människor som är i samma situation. Det tror jag är absolut det bästa sättet, men jag är ingen expert dock.

Kramar
Svar från Trullan 2010-07-01 00:20
Anders, tack min vän.
Du om någon vet hur dåligt jag mår...
Jag önskar jag hade mer kraft att kämpa bara...
Jag vill verkligen fortsätta att blogga. Det ger så mycket att kunna ventilera sina tankar, sin frustration och sorg. Men även sin glädje och kärlek. Jag har verkligen känt att människor lyssnar här och många har kommit med mycket goda råd. Det skulle kännas så tomt att mista detta, men samtidigt vill jag inte såra eller göra någon annan upprörd...
Kram Milla
Jag har inga bra generalsvar.
Bara ÄLSKAR Din bild :)

/Petert
Svar från Trullan 2010-07-01 00:30
Tack Peter!
Du fick mig att le :o)
Mvh Milla
Klart du har kraften att orka fortsätta, det är en chans att kunna ventilera dina åsikter. Ja jag känner till din sjukdomsbild väldigt väl, och ser hur dåligt du mår. Vet också hur mycket försök du har gjort för att kunna bli bättre, det är för mig en gåta hur försäkringskassan arbetar, som inte ser eller vill se allt du har gjort. Sedan vet jag också hur sjukvården funkar idag, där man avbryter en patients behandling utan att patienten är frisk, sedan ställer man krav att patienten skall ut och arbeta fast man fortfarande är sjuk..... Vad fan är det för jävla samhälle!!!!!!! Det är helt sjukt!!! Det är den krassa sanningen idag!

Det är klart att man inte skall såra någon, och jag vet att du inte är den typen av människa, det kommer så mycket bra av ditt bloggande så jag tycker definitivt att du skall fortsätta utan några betänkligheter.

Kram
Svar från Trullan 2010-07-01 09:29
Tack Anders!
Kram Milla
Hur ska jag kunna komma med något konkret när det inte är mitt eget liv och jag inte ens ytligt känner dig? Svaren på varför du mår dåligt och hur du ska lösa det finns inte hos någon annan än dig själv. Min mening var inte att såra dig, utan att ge dig en spark i röven, för jag vet att du har så mycket mer kraft kvar inom dig än vad du själv tror.
Svar från Trullan 2010-07-01 09:27
Ok, tack för att Du förklarade Viktor.
Jag har inte kunnat sova inatt pga, svaren jag fick på detta inlägg.
Har haft enorm ångest, legat vaken och grubblat samt drömt mardrömmar.
Imorse hade jag en exremt hög puls och mådde (mår) botten.
Ärligt talat så vet jag inte om jag har så mycket kraft kvar... Det tär otroligt
mycket att leva med fruktansvärd ångest nästan 24 timmar/dygn... När
samhället dessutom hela tiden går emot mig, då vet jag inte vad jag skall
göra tillslut... Hoppas Du förstår lite bättre.
Mvh Milla
Själv tycker jag att det är orättvist att det är så många vars socialbidrag jag måste vara med och betala när de i många fall är fullt kapabla att arbeta.

Det är som sagt bara du som kan lösa din situation. Ju längre du väntar, desto svårare blir det. Det kommer ingen hjälp flygande. Tyvärr.
Svar från Trullan 2010-07-01 11:59
Jag tycker inte heller att de som kan arbeta skall ha socialbidrag. Bara de personer som verkligen mår dåligt och inte har någon annan utväg. Själv har jag som sagt aldrig haft socialbidrag och har endast varit sjukskriven tre år av de sjutton som jag varit sjuk. Jag är uppväxt med en far som alltid sade att man inte "fick leva på andra" och det har resulterat i många år utan någon som helst inkomst för mig. Trots att jag haft rätt till bidrag, har jag levt på mina besparingar istället. Bara för att pappa sade att man inte skall "belasta samhället". Problemet just nu är att jag inte vet vilken hjälp jag kan få eller vart jag skall vända mig...
Mvh Milla
Nyckeln ligger ibland i att sluta bry sig om hur det går. Du vill ha kontroll, känna trygghet, se lösningar. Men försök släppa kontrollen, strunta i om du lever imorgon eller ej, eller om du har pengar och mat imorgon eller ej. Tänk litet mera "skit samma" och försök fokusera på att göra något roligt för stunden, hjälpa någon annan, bjuda på dig själv.
Om jag förstår dig rätt så har du också ett behov av att bli sedd. Men satsa på att ge en positiv bild av dig själv, genom att visa upp ditt kreativa jag och din vackra person. Positiva vibbar returnerar positiva vibbar. Att allt för mycket vika ut sig som den som har ständig ångest och är arbetsoförmögen kan skapa problem i sig, det befäster din självbild, samtidigt som du bjuder in omvärlden att befästa den.
Prova att bygga upp en ny bild av Camilla, så som du vill vara, och sälj in den. Det kan i bästa fall bli en form av helande självterapi. Om inte, så är det i alla fall roligt i sig.
Allt sagt av en amatörtyckare, som bara kände att jag var tvungen att skiva något. Fånga dagen!
Citat av Dalai Lama: The great benefit of science is that it can contribute tremendously to the alleviation of suffering at the physical level, but it is only through the cultivation of the qualities of the human heart and the transformation of our attitudes that we can begin to address and overcome our mental suffering. In other words, the enhancement of fundamental values is indispensable to our basic quest for happiness.
Svar från Trullan 2010-07-01 12:15
Mycket bra skrivet Ingvar!
Tror Du träffade mitt i prick där :o)
Jag skulle verkligen behöva släppa kontrollen!!!
Hjälpa andra gör jag däremot jämt... Det är så mycket
lättare att hjälpa andra än sig själv (tyvärr?).
Jag skall absolut prova Ditt råd att försöka ge en mer positiv bild
av mig själv (även om det är svårt när självkänslan är i botten).
Stort TACK för Ditt fina inlägg!
Mvh Milla

Ps. När jag slår på min mobiltelefon så har jag texten
"Carpe Diem" som välkomsttext ;o) Ds.
Här får du litet bilder att meditera till: Den inre rymden invaderar ditt inre rum:
http://www.alinks.se/innerspace/
Svar från Trullan 2010-07-01 12:19
Tack Ingvar! :o)
Mvh Milla
Jag håller lite med Martin, det är sällan någon hjälp kommer på eget bevåg tyvärr. Jag har en mamma som lever med trasiga nervbanor i höfter, tre olika diskbråck i ryggen och som inte får hjälp någonstans ifrån heller, så jag vet en del om bråk och tjafs med myndigheter.

Det jag känner när jag läser dina inlägg är att fobier och ångest finns det ju så bra hjälp för, både medicinsk och även KBT som du verkar ha provat. Jag känner inte dig som person alls så jag ska försöka att inte skriva så att du tar illa vid dig, för det är absolut inte min mening, men det jag vill försöka få fram är att om du provar ångestdämpande, KBT osv och det inte hjälper, då måste du gå vidare. Den som utför KBT på dig måste ju kunna ge dig tips och råd på hur du går vidare om de inte kan hjälpa dig längre. Jag har svårt att tro att såna människor bara släpper en patient vind för våg.

Fobier tror jag på att det går att förbättra, kanske inte att få bort allesammans men mycket tror jag att det går att göra för att du ska kunna lära dig att leva med dem på ett sunt sätt.

Jag tror inte på att gå och störa sig på systemet, för lär inte ändras ändå tyvärr. Att det finns människor som bor hemma som du säger och dessutom får bidrag är inget jag heller känner att du bör störa dig nämnvärt på, för du vet förmodligen inget om deras bakgrund eller förhållanden, och varför dom har socialbidrag eller behöver bo hemma.

Lycka till, jag hoppas att du kan finna den hjälp du behöver.
Svar från Trullan 2010-07-01 13:36
Hej Ulrica!
Mitt inlägg skulle egentligen inte alls sett ut så här, men jag
var "tvungen" att ändra på det för respekt åt en annan person.
Tyvärr är det precis så att alla psykologer jag träffat släppt mig
"vind för våg" och jag har fått klara mig på egen hand. Jag skriver
just om det i "Min Panikångest": http://www.fotosidan.se/blogs/mittinrerum/43864.htm
Jag får alltid höra att de "misslyckas" med mig och att jag är en svår nöt att knäcka. Jag vill även påpeka att jag inte bara sitter här och rullar tummarna och tror att hjälpen skall komma till mig självmant. Jag jobbar arslet av mig nästan dagligen för att hitta en lösning på alla problem. Tack för Ditt inlägg och Din lyckönskning, det uppskattas!
Mvh Milla
Sälj mobiltelefonen och köp blommor för pengarna! Carpe Diem ska ringa i ditt inte, inte blinka på displayen! :)
Svar från Trullan 2010-07-01 13:23
Hahaha... Jag gillar inte blommor ;o)
(Förutom att fotografera dem ). Konstig tjej va? ;o)
Nej, mobilen får stanna, den kan vara bra att ha :o) Hahaha.
Mvh Milla
Om du vill Camilla så prata med dem vid soc på din hemkommun.
Jag var precis som du, full med fördommar. Men ibland kan dom också ge hjälp text med vägledning och andra typer av hjälp du kan få.

Så idag är jag inte bara negativ. Der kan vara bra och förstå att man är i behov av hjälp ibland. Du får försöka att resonera dig fram.
Däremot så har du nog rätt till stöd, men det beror på vilken kommun du bor i. Men i vår kommun har du rätt till viss hjälp.

Men det är ju inte kul att söka socialbidrag...... Det kanske kan ge dig hjälp med den nekade sjukersättningen. Det kan ju vara så att försäkringskassan gjort fel....

I alla fall tycker jag du skall träffa en expert på området mental ohälsa. De kallas för psykiatiker och dom är bättre på området än allmänläkare.

Jag vill inte vara negativ, men dom brukar kunna ge bra hjälp och det är deras läkarutlåtande som skall ligga till grund för utredningen om sjukersättning. Om du mår så dåligt som du gör så skall dom sjuskriva dig och jag förstår inte varför dom inte gjort det innan.

Krya på dig och försök att tänka framåt. Jag vet att det är det värsta som finns att höra att man skall rycka upp sig......
När det inte går....

Tänker på dig
Henrik
Svar från Trullan 2010-07-08 21:38
Tack för Ditt inlägg Henrik, det uppskattas :o)
Jag har skickat in läkarintyg, men det hjälpte tyvärr inte.
Har begärt att beslutet skall omprövas och väntar nu på svar.
Socialbidrag får jag som sagt inte, dels för att jag är gift, men
även för att jag har sparade pengar.
Ha det bra!
Mvh Milla