Några frågor om medicin mot ångest...
Jag har några fråga till Er som har tagit eller tar medicin mot ångest, som jag hoppas Ni kan svara på. Kanske kan någon som inte tagit medicin mot ångest svara också.
Självfallet skulle jag kunna ringa till min läkare på Carema och fråga dessa saker, men jag vill gärna ha svar från personer med "egna erfarenheter".
Vad jag undrar är, när vet man om man är redo att minska dosen på sin medicin och känner man om man tar en för hög dos?
Jag tycker nämligen att det "susar" så förskräckligt i mitt huvud sedan jag började med Fontex/Fluoxetin. Jag är dessutom sjukligt trött och måste "sova middag" nästan varje dag. Andra bieffekt är att jag tappat sexlusten, gått upp i vikt på grund av ökad aptit, ständigt är förstoppad och drömmer jättekonstiga mardrömmar (mm).
Visserligen väljer jag allt detta (och mycket mer) framför ångesten, men tänk om man kunde slippa eller åtminstone minska dessa bieffekter om man justerade dosen medicin?
Kanske är det så att jag måste vänja mig med detta och fortsätta ta samma höga dos i hela mitt liv, ja kanske till och med öka dosen, vad vet jag. Men har någon av Er varit i samma situation och blivit bättre/löst problemet, berätta gärna!
Kram Milla
"Inget ont som inte har något gott med sig". På den tiden var jag i alla fall smal...Foto: Camilla Thieme
Jag har haft en del ångestladdade perioder som slagit sönder förhållande och dylikt. Jag tog aldrig någon medicin, så jag kan inte råda på det området.
Men jag kom på en del saker i mina mörka stunder som kanske kan hjälpa (fast inte när du tar medicinen kanske):
1. När man mår så, så är det kroppen som talar till dig att något är fel. Försök hitta felet (lättare sagt än gjort).
2. Tänk mindre och grubbla mindre på nätterna. Håll tankarna i schack, annars kommer du med stor sannolikhet inte få någon bra nattsömn. Och sömnbrist är något som gör dig väldigt deppig.
3. Ät bra mat. Regelbundet.
4. Morgonpromenader har hjälpt många kreativa människor från att gå under, plus en bonus är att briljanta ideér skapas då på morgonen.
5. Hitta någon du kan prata ut med. Ibland hittar man svaren då. En terapeut.
Ibland känner jag att ångesten börjar krypa sig på igen. Då lägger jag mig väldigt tidigt på kvällen. När man känner symptomen så får man ta tag i dem innan det blir värre på sätten jag beskrev ovanför.
OBS! Detta kanske inte hjälper någon annan än mig själv, men jag tror att vi människor fungerar hyfsat lika.
Hoppas du får bukt med det!
/Per
Jag har haft ångest i över 20 år (halva mitt liv) och testat det mesta, men inget har tyvärr fungerat. Tills för ett år sedan då jag började med medicin mot ångest och nu mår jag TOPPEN! Det kanske "bara" var så att jag hade brist på seratonin i hjärnan och det kunde ju ingen psykolog, sömn, mat och motion reparera ;o) Hoppas Du slipper ångest i fortsättningen och tack för Ditt inlägg!
Mvh Milla
Lycka till framåt! Håller tummarna för dig!
/Per
Lycka till framåt! Håller tummarna för dig!
/Per
Mvh Lina
Se mitt svar till Lena nedan angående att byta medicin ;o)
Tack för Ditt inlägg!
Mvh Milla
Jag tycker också att det verkar som om man hamnar i en "jämngrå" bubbla av dessa mediciner i bland, man slipper de värsta panikattackerna på bekostnad av att inget heller blir riktigt kul, man jämnas ut i humöret till en jämngrå vardag på något sätt tycker jag.
Jag vet inte riktigt vad jag tycker om dessa mediciner egentligen då en baksida är att man inte vågar sluta med dom eftersom effekten kommer så långt senare, och då tar det ju flera veckor innan man mår bättre igen om man börjar ta dem igen. Det finns ett starkt psykiskt beroende på det sättet som jag tycker att man sällan snackar om.
När jag drabbades av panikångest första gången 1984 fanns inte dessa tabletter utan då fick man sobril, som jag tycker egentligen var bättre. Man kunde då vänta tills ångestattacken var på väg och veta att man fick lindring inom en halvtimma om man tog en tablett. Jag kombinerade detta med autogen träning, som jag tycker du skall gå en kurs i. Det gav mig nog den största hjälpen till att börja fungera någorlunda normalt.
Hur som helst kan du prata med din läkare om att testa något annat ssri preparat som du kan få mindre biverkningar av, de har alla olika biverkningar som dessutom är individuella.
Lycka till!
-affe
Som käkat "lyckopiller" sedan 1994.
Jag kan dock känna glädje och sorg med min medicin.
Jag har någon cd skiva med autogen träning, får ta fram den igen ;o)
Lycka till själv!
Mvh Milla
Ps. Se mitt svar till Lena nedan angående att byta medicin. Ds.
Kram Milla
Hoppas du har det bra nu när vi är inne i det nya året. Jag fick ligga på infektion innan jul och sedan igen i mellandagarna. Först fick jag bihål inflamation och då penicillin och då fick jag en ny infektion av penicillin. Inget har två sidor aléna......
Dålig sexlust och magbesvär är klassiska biverkningar av SSRI. För det mesta innebär det lös mage. Det beror på dos storlek men också på hur pass känslig du är. En del människor tolererar mediciner sämre än andra.
Viktuppgången behöver inte bara bero på medicinen. Det kan vara att du känner dig nere och tröstar dig med mat. Tänk på hur mycket kalorier det finns i olika drycker. Jag har blivit behandlad med litium och då ökar väskegenomströmningen. Då kan det bli stora viktuppgång om man använder kalori rika drycker.
Sen kan jag också säga att jag delar en del av din situation, nästan inga pengar sjuk och med stor oro inför framtiden och hur allt skall gå. Det kostar på
din hälsa och vara utan text sjukersättning.
Men prata främst med din läkare om dina problem. Dom skall i alla fall lyssna
och se hur dom kan hjälpa.
Kika på länken från mitt bygge
http://www.facebook.com/media/set/?set=a.10150283527427701.340858.672387700&type=3
Tack, här är allt bra. Låter som Du inte haft det något vidare i jul :o( Jag VET att min viktuppgång (i alla fall till största del) hänger på min ökade aptit. För mig är det precis tvärtom, jag mår så BRA nu och vill äta allt jag inte kunde/vågade äta tidigare. Inte konstigt att jag gått upp i vikt. Jag slutade dessutom träna också.
Sköt om Dig och hoppas Du får vara FRISK!
Mvh Milla
Ps. Jättefina bilder från bygget :o) Tack för titten! Ds.
Med vänlig hälsning Milla