REFRACTIONS AND REFLEXIONS
Fransmännen har en term för det livslånga lärandet - formation permanente. Uttrycket fann jag hos Ralph Gibson när han nämner att hans kreativa process fortfarande är igång. Både uttryck och Gibsons konstaterande är hoppfullt för en själv. Gibson som varit assistent till både Dorothea Lange och Robert Frank har passerat de 75 och har många intressanta ingångar i professionen fotografi. Han säger bland annat att först studerar man fotografi sedan tjänar man fotografin och först därefter blir man eventuellt ett med fotografin.
Förhållningssättet till sitt arbetsredskap är också lite intressant, han säger tex : I have used the 35 mm rangefinder Leica M for over 40 years. The combination of balance, silence and tactility are all very important. Even more significant is the fact that one can see outside of the frame as well as within the frame at the moment of exposure. This informs my decisions and gives tempo and rhythm to shapes as they evolve within and outside the picture area. I can see something, raise the camera to my eye and expose the film and remove the camera away from my eye while continuing to see and relate to the subject.
Han säger också: I belive that the best way to learn framing is to work with rangefinder camera and 50 mm lens exclusively for a period of years. You must get to the point where you can unhesitatingly place yourself at the correct distance from an object so that it will be framed corrctly when you bring the camera to your eye. It is only by performing this exercise over and over again, as a pianist would practice scales, that the camera becomes an instantaneous ectension of the eye. Once having mastered this exercise for the 50mm lens, you can quickly apply it to other focal lengths.
Så sammanfattningsvis gäller alltså formation permanente.
Nyfikenhet, är en bra drivkraft, för livslångt lärande. //PeterL
Gia