DET FOTOGRAFISKA SAMTALET....

har jag fört under en längre tid med mig själv. Jag som många andra gjorde fotografiska erfarenheter i tonåren som sedan fortsatte i någon form med familjedokumenterande bilder under den period när man bildade familj och barnen kom till världen. Sedan tog det liksom stopp även om intresset fanns likaså möjligheterna. I riktigt vuxen ålder tog intresset fart på riktigt i början på 2000 talet men då kom fokus att hamna mer på teknikskifte och pixeljakt än på innehåll. Sedan några år tillbaka har jag intresserat mig för de "stora" inom främst dokumentär men även konstfoto till en viss del.

Samtalet jag för med mig själv idag utgår mycket från riktning. Dvs. vad är min utgångspunkt för det som jag vill åstadkomma med mitt mer "seriösa" fotograferande. Tittar jag igenom mina bilder och bildarkiv hittar jag mycket som jag är nöjd med men den röda tråden, avstampet, riktningen är inte lika lätt att hitta.

Det jag kommit fram till genom mina egna samtal och bildstuderande är att jag attraheras av en mer avskalad bild där huvudmotivet verkligen tar plats i bildramen. Jag vet också att jag inte är den fotograf som kliver upp i ansikten på folk med sin vidvinkel eller har förmågan att på annat sätt få till ett intressant innehåll som fyller hela bilden. Jag är heller inte den typ som sätter på telet. Så efter en del funderande har jag bestämt mig för att nu blir det en kamera och ett 50 mm objektiv. Då är jag färdig med det tekniska och kan fokusera mer på det jag vill utveckla mig i, nämligen själva bildskapandet. Helst skall jag komponera bilden helt färdig i sökaren utan att behöva beskära, men som glasögonbärare kan viss skevhet i bilden behöva en justering i efterhand. Kanske låter detta asketiskt men jag tror att detta är min väg att komma vidare både med min ståndpunkt/utgångspunkt för mitt fotograferande och att skapa intressanta bilder. En utmaning but you have to train your brain!

2014-05-03 17:35   alf109

Viktigt att köra med en brännvidd som överensstämmer med den egna personligheten. Vidvinklar är för folk som vill vara mitt i smeten, normalen för de som gillar att vara med men lite betraktande vid sidan av och telen för de som vill vara med men inte törs. ;)
-affe

2014-05-03 18:42   syntax

För något år sedan presenterade jag för mina bekanta och vänner en bildkollektion där jag visade den speciella karaktären för 35mm, 50mm, respektive 85mm (24x36). Jag talade pedagogiskt om vidvinkelobjektivets branta perspektiv, normalobjektivets neutrala dito, och det korta telets koncentrerande förmåga. Jag gödslade rikligt med exempelbilder. Saken var bara den att alla bilderna var tagna med 50mm - åstadkomna med lite listiga variationer av fotograferingsplacering och fotograferingsvinkel. De flesta på mottagarlistan har erkänt att dom gick på saken med hull och hår, fram till slutet av texten där jag avslöjade det rätta förhållandet.
Alltså - man kommer långt med ett normalobjektiv om man gnuggar sitt bildseende några varv.