DEN ENDA

vet inte hur

men jag jag hamnade på en tillställning 

som skulle ta upp vår tids mörka sidor

kvällen inleddes med ett brandtal 

om att mänskligheten

kan delas upp i två hälfter

dom som har och dom som inte har

men det som började så lovande 

blev till en seg tröttsam kväll

som slutade med att alla slog sig för bröstet

och såg världen genom ett glas mousserande vin

den enda som lyckades fånga mitt intresse

var en vacker men något sliten kvinna

jag glömmer inte 

hennes erotiska nästan viskande röst

när hon drog mej till sig och berättade

att hon hade ett självlysande hjärta

som lyste så starkt

att hon kunde stå utomhus om natten

och vägleda rymdfarkoster

Bruno K. Öijer ur diktsamlingen; och natten viskade Annabel Lee