Rapport från "Holken"

Ungarna växer och har nu fått på sig "dunjackan". Skönt, för det är inte så varmt alla dagar. 

Och ingen verkar bry sig att holken badar i ljus var 30:de sekund

Mor och far får det allt stressigare. Vem orkar med sju barn i dag? Och så trångbott.

Holken

Nu har talgoxungarna kläckts i holken som jag berättade om i mitt  förra blogginlägg.

Här är ungarna kläckta, men honan (Eller hanen?) låg stilla på dem som om hon ruvade.  Det var en kylig dag så kanske hon gjorde det för att de skulle hålla vämen.

Beskuret läge för att de nakna små liven sak synas bättre.

Man kan säga att min holk är en Iphone-app,   eller i alla fall ett Iphone-tillbehör. Som bilden visar har jag gjort ett uttag i taket med hål för lins och blixt. Problemet var att hitta en foto-app som hade intervallfunktion. Jag använde från början Gorillacam, men blixten funkade inte p.g.a. att ljuset från hålet blev för starkt och senare  vid en uppdatering togs intervallfunktionen bort. Nu har jag istället installerat en app som heter Cameratimer och den funkar, men det går inte att ställa in längre intervaller än 30 sek, och det tycker jag är lite för kort. Är det nån av er läsare som har nåt bra app-tips så är jag tacksam.

Holken med plats för mobilen.

Som ni ser i nedre bildkant, så finns ett fotohål till, men talgoxen byggde bobalen så hög att den täckte detta hål.

Det är synd att jag inte fick några bilder av själva bobygget, men där var jag för sent ute, och kanske kamerablixtarna då hade skrämt bort fåglarna så att ingen häckning hade blivit av.

Det är i alla händelser underbart att komma naturen så nära att man får insyn i djurens familjeliv. Det sägs om den helige Franciskus att inga vilda djur visade någon skygghet för honom. En sådan egenskap vore väl guld värd för en naturfotograf?
Men man får väl hålla tillgodo med kameraholkar och olika gömslen så länge. 

Rapport från hästhagen

Det är skönt så här i vårtider gå in i hästhagen som är granne med min bostad. Där har  jag satt upp mina holkar och där kan jag sitta och njuta av fågelsången. Den här gången var det grönsångaren som stod för underhållningen, men det var inte det lättaste att fånga den på bild. 2-3 sekunder på varje ställe sjöng det sin trudilutt och om den var exponerad för ett kameraskott så var den borta innan min sega autofokus hade hittat skärpan.  Några bilder blev det dock.

Sämre gick det att fånga härmsångaren på bild, men jag fick i alla fall njuta av dess variationsrika sångstrofer.

En av mina holkar är specialpreparerad för mobiltelefonen och där kan jag göra hemmahos-reportage. I år är det talgoxen som är hyresgäst.

Fortsättning följer hoppas jag. (Det ligger något invävt i bobalen, ser nästan ut som en död flugsnappare. Har här möjligen försiggått ett hemskt drama? Det får vi veta i höst när holken ska rensas.)

Turistjippo och naturupplevelse

Går det ihop? Ja, vid Hornborgarsjön gör det det.  Åkte dit denna kylslagna vår och hyrde mig ett gömsle. 800 kr./ dag för två kvadratmeter utan värme och rinnande vatten och med en plasthink att uträtta sina behov i.

Men utsikten var bedårande, även om ljudnivån var i högsta laget. Tänk er 10 000 tranor och kanske lika många svanar som tutar oupphörligt från klockan sex på morronen till halv nio på kvällen. Då drar hela sällskapet ut på sjön igen för att övernatta.

Kröp in i gömslet c:a 21:00 på kvällen och frös mig igenom natten i min 40:åriga gamla dunsovsäck, och blev väckt i sex-snåret av tranornas revelj.
Vilken syn, att i det röda morgonljuset se tusental av tranor, svanar och gäss komma inflygande mot stranden med soluppgången i ryggen. Redan där hade jag fått valuta för mina 800 spänn.

Morgonkonserten ges!

Se upp! Här kommer jag.

Sen kom dagens dansuppvisningar som en extra bonus. Inte hade jag tråkigt under de 15 timmar som showen varade.

Hur kan de håla balansen på dessa styltor?

John Cleese i skepnad av en trana.

Trandisco till högljudd musik!

Sångsvanar.

Mindre sångsvan.

Kajor är också värda en bild, särskild när de placerar sig så vackert i trädet.

Avfärden ut mot sjön för nattvila organiseras.

Hamreströmmen

Ligger i Näsviken, en liten tätort nån mil väster om Hudiksvall.
Platsen har en intressant historia (se länken nedan), men är också en fin lokal för strömstare. Speciellt vintertid när man kan få se upp till 15-20 stycken födosöka i de kalla strömvirvlarna. Hur kan en så liten varelse hålla värmen i det kalla vattnet? Om jag inte är fel underrättad så har småfåglarna högre kroppstemperatur än vi människor.
Har man tur kan man även få se utter och bäver där, eller som jag fick uppleva vid mitt senaste besök, ett älgmöte.

http://www.motlutsflottning.se/Nyheter/HT2005-11-11.pdf

Strömstaren med sina vita ögonlock

Smycken skapade av naturen.

Ett sjöodjur finns också i Hamreströmmen. Vid sällsynta tillfällen dyker det upp och låter sig fotograferas.