36 jordnötter

Att sitta i ett gömsle och osedd studera djurlivet är fantastiskt rogivande, med eller utan kamera, och är något jag ska ägna mig mera åt i framtiden.

Efter att jag fått de bilder jag ville ha på nötskrikorna satt jag kvar i mitt tältgömsle och bara iakttog fåglarna när de girigt samlade på sig jordnötter. För varje nöt sträckte skrikan på halsen för att liksom stöta ned nöten i krävan. På det viset var det lätt att räkna antalet nötter som den stoppade i sig. Och när krävan blev full nöjde den sig inte med det utan då fick den ta de sista nötterna i näbben innan den for till skogs och gömde nötterna någonstans, för att sen återkomma för ett nytt nötlass. Det blev som sagt 36 stycken innan det var fullt. När jag kom hem räknade jag upp 36 nötter och mätte upp c:a en och en halv matsked.

Den egna villa kan också fungera som ett gömsle, som till exempel bilden på gråspetten, fotograferad genom mitt köksfönster, som ger sig på talgbollarna. Jag blir fascinerad av den långa tungan som ser ut som en elkabel, och frågan inställer sig: Hur förvarar den tungan när den inte används.

Ibland blir man vittne till små lustigheter, som den här räven som tydligen var förtjust i mina plommon, så förtjust att den fann det värt besväret att klättra upp på nedersta grenen för att komma åt det åtråvärda frukterna. Den var så fokuserad på sitt tjuveri att den inte märkte när jag smög ut på altanen för att dokumentera skeendet. Tyvärr blev det bara tre exponeringar innan minneskortet blev fullt.

Misslyckade bilder

Ibland tar man bilder som blir misslyckade även om man är en duktig fotograf och då är det bara att kasta....eller?

Eller så kan man börja leka i bildbehandlingen och kanske få till något hyfsat ändå. Det är i alla händelser kul att pröva. Blir det inte bra är det ju bara att kasta sen då.

När jag uptäckte den här koltrasten i skogen utanför Uppsala, så såg jag direkt att det var en bra bild. Den satt så fint inramad av grenverket bland granarna. En exponering hann jag med innan fågeln försvann, och den blev förståss oskarp. Synd på så fin komposition.

Jag försökte skärpa den i LR, men det var ju dömt att misslyckas. Då tog jag in den i Photoshop och skärpte i "högpassfiltret" (radie 9 tror jag). Det blev lite bättre, men inte bra. Experimeterade med olika blandningslägen och stannade vid "linjärt ljus", sen konverterade jag till s/v och la på brus. (Enklast i LR). Efter det var jag riktigt nöjd med bilden, och fick också en andraplats i Kamera & Bild´s månadstävling.

Nästa misslyckade bild togs på några rådjur som sprang över en sjöända när frun och jag var ute och åkte skidor.

Samma där: Lite oskarpt, men hyfsad komposition. Så här såg bilden ut efter sedvanliga justeringar i LR.

Nu hade jag viss erfarenhet. In i Photoshop, Högpassfilter (radie 12)). Den här gången blev det "hård blandning", därefter S/V-konvertering och beskärning till panoramaformat. Och jag blev återigen ganska nöjd.

Nu går ju inte alla skitbilder att rädda, men det kan alltid vara värt ett försök.

Utsikt från min balkong

Ett ofta återkommande motiv för mig är att fånga utsikten från min balkong eller altan i olika dagrar. Här är ett exempel taget strax efter solnedgången. Jag tycker alridån nere vid bäcken samt buskarna i förgrunden är så dekorativa.

Det starka motljuset gav mig iden till dessa bilder. Överexponerade medvetet för att få den där grafiska effekten. Jag gillar när det blir så ljust att de tunnaste kvistarna löses upp i det vita.  Ljuset blev så gult att jag tyckte det blev bäst att konvertera till s/v och höja kontrasten ytterligare.

De vågräta linjerna i bakgrunden är upptrampade stigar i snön som hästarna gjort.