Bilder och tankar, De mest utsatta får det värre.
De mest utsatta får det svårare , lite kanske av det politiska och media utbudet viktigheten bluff och konkurrens.
De som inte har kraften att tigga, dör bort likt dåligt skötta företag. Så ska det vara.
Men nu är det så att jag försvarar ,och står upp för den här äldre mannen , som verkligen har fått konkurrens. Jag har sett under mina promenader en "kraftkarl", som tunnat ut genom åren ,och numera ser uppgiven trött ut. Snart är han som det olönsamma företaget, dött som vi kan sopa bort. Jag tog den här bilden medan jag hörde en pappa berätta för sin familj, medan fru och barnen tindrade. De ä störmrike de där, de e som en lige. Och sen vände han blicken mot tyska kyrkan, och sa. De där är Storkyrke, som ökså kalles Slottskyrke, de va der de gift sej,Prins Daniel. åh kronprinsessan medan han visade och pekade mot Tyska kyrkan,och familjen tindrade ytterliga en gång över mannen, pappans vetskap. Vad är sanning och osanning?
PS Jag fotograferar inte tiggare i vanliga fall
/ Bengt
Själv kan jag trösta mig med att blivit lovad 50 kronor mer i månaden om jag röstar rätt.
Sten
/ Bengt
Sten
Kände starkt för din berättelse och tänkte länge på hur jag ville kommentera den. Ämnet är ju varken enkelt eller självklart.
Lite trist att det bara gjordes billiga politiska poänger av det.
Å ena sidan har det så långt jag kan minnas (sen 50 & 60-talen) funnits tiggare i Stockholm. Även uteliggare och s.k. A-lagare. Pilsnergubbar kallades dom för. Samtidigt har samhället alltid ställt upp - ofta lite fyrkantigt och förnedrande - men det har funnits en 'sista' gräns. Det har därmed också alltid funnits de som betackat sig den förödmjukelsen och hellre valt en annan.
Det som upplevs nytt är den ökning av 'yrkesmässigt' tiggeri som nu förekommer. På min bild du tidigare kommenterade 'UNHCR-tjejen' med en tiggare i bakgrunden, blev hon avlöst av en 'kollega' och tog över det aktiva promenerandet med en kopp. Gav en viss känsla av 'yrkesmässighet' som jag inte upplevt tidigare.
Det riktigt tragiska är det raljerande som följer och som du så väl beskriver i din historia. Alldeles oavsett varför någon förnedrar sig till offentligt tiggeri har jag mycket svårt att tänka mig att det skulle ge några 'övervinster'.
Jag känner stor sympati med såväl den man du beskriver som ditt ställningstagande. Förhoppningsvis är inte gatan hans sista alternativ och det samhälle som inte har förmågan att garantera det sista skyddsnätet kan knappast kalla sig civiliserat.
/ roger
/ Bengt
Det skrivs och talas så mycket, man vet inte vad man ska lita på, bara det att utsatta människor förnedrar sig till tiggeri.
Ingen människa i vårt rika samhälle ska nödgas tigga - det är ett bottenmärke för vår empati ...