Bild och text som verkligen berör. I dagens Arbetarbladet kan jag läsa att riskkapitalbolaget bakom vårdbolaget Attendo plockat ut en miljard ur bolaget för att dela ut till sina ägare. För mig är det inget skillnad än vad ett bankrån är. Dom är tydligen väldigt säkra att det blir en ny regering så det är bäst att ta ut så mycket som möjligt medans tid är. För oss skattebetalare blir det en dyr affär. Den här mannen hade kunnat ha det bra om inte girigheten hade styrt.
Själv kan jag trösta mig med att blivit lovad 50 kronor mer i månaden om jag röstar rätt.
Sten

Hej Bengt.
Kände starkt för din berättelse och tänkte länge på hur jag ville kommentera den. Ämnet är ju varken enkelt eller självklart.
Lite trist att det bara gjordes billiga politiska poänger av det.

Å ena sidan har det så långt jag kan minnas (sen 50 & 60-talen) funnits tiggare i Stockholm. Även uteliggare och s.k. A-lagare. Pilsnergubbar kallades dom för. Samtidigt har samhället alltid ställt upp - ofta lite fyrkantigt och förnedrande - men det har funnits en 'sista' gräns. Det har därmed också alltid funnits de som betackat sig den förödmjukelsen och hellre valt en annan.

Det som upplevs nytt är den ökning av 'yrkesmässigt' tiggeri som nu förekommer. På min bild du tidigare kommenterade 'UNHCR-tjejen' med en tiggare i bakgrunden, blev hon avlöst av en 'kollega' och tog över det aktiva promenerandet med en kopp. Gav en viss känsla av 'yrkesmässighet' som jag inte upplevt tidigare.

Det riktigt tragiska är det raljerande som följer och som du så väl beskriver i din historia. Alldeles oavsett varför någon förnedrar sig till offentligt tiggeri har jag mycket svårt att tänka mig att det skulle ge några 'övervinster'.

Jag känner stor sympati med såväl den man du beskriver som ditt ställningstagande. Förhoppningsvis är inte gatan hans sista alternativ och det samhälle som inte har förmågan att garantera det sista skyddsnätet kan knappast kalla sig civiliserat.
/ roger