Bilder och tankar. När det vita känns mörkt
Det blir allt vanligare att Rumänska romer sminkar sig i vitt för att på så sätt dölja och slippa förnedringen, när de tigger. Jag undrar hur det känns när man lämnat sitt land, och i ett främmande land på morgonen förbereder sig med vita kläder och vitt smink, inför dagens pass.Jag skulle tro att det vita, även om mannen på bild ser glad ut hatar vitt ,och ser det vita som svart, och ett nödvändigt ont. Visst är det så att om jag och andra sticker till en tia då och då, så är ju det en kortsiktig hjälp.Ofta blir jag irriterad och många med mig tror jag på detta Please! Please! Men tänk,... om det nu går att tänka sig in i deras situation.Hur skulle det kännas.
Här en ung kvinna med sin mor som tar en paus från tiggandet utanför Klara kyrka. Och till sist en bild där vitt inte väcker samma ilska och irritation hos oss svenska medborgare, snarare tvärt om, stolthet./ Bengt
Bilder och tankar. Visst ljuger väl kameran i bland
Visst är väl så att svartvitt och som här beskärning kan leda oss till helt andra tankar än vad bilden egentligen föreställer. Tänkte på det när jag tog den här bilden.
Originalbilden, och den sanna är tagen i solskenet när en kvinna tar en jobb paus mitt i Stockholms city efter lunchstressen. Lite kul hur vi ser på bilder.
Bilder och tankar. Stillhet och ensamhet
Jag vet inte om jag någonsin mår bättre en när jag sitter i min roddbåt ensam på kvällssidan och fiskar abborre.
Allt var tyst spegelblankt vindstilla förutom en svan som slog sina vingar mot vattnet, och gav eko över viken likt en tändkulemotor i någon kutter som avlägsnade sig.
Bilder och Tankar. Kompisarna Rune och Stig
Det här är Kompisarna Rune och Stig. Rune är ifrån Kalix, men har bott i Stockholm många år.För fyra år sedan träffade han Stig, som var krasslig och opererat höften, och bestämde sig för att ta hand om honom och dom har blivit bästa vänner.. Rune berättade att han inte kunde se gamla människor sitta isolerade på servicehus, och nu slipper Stig sitta där eftersom Rune tar hand om honom dagligen. Stig är en väldigt musikalisk man som spelar dragspel sjunger och skriver egna låtar. Rune berättade för mig att Stig hade en fin sångröst, men var nu också opererad i halsen, och rösten hade försvagats. Men han sjöng ändå för mig, och riktigt bra även om rösten var tunn kunde jag höra hur musikalisk han var. Han föddes i Järvsö, och när jag berättade att jag var musiker och jobbat med LillBabs, berättade Rune, att LillBabs mamma hade skött om Stig när han var liten, (världen är liten).Rune är en fantastisk man. Han berättade om människorna runt Kalix, som var tvungna att flytta efter det post vårdcentraler och allmän service, mer och mer försvann. Han berättade också att gemenskapen med olåst dörr en kopp kaffe, och lite snack var helt naturligt och livsviktigt i byarna. När många tvingades flytta till hyreshus och lägenhet i tätorten isolerade med låsta dörrar utan gemenskap blev de deprimerade och dog av tristess. Rune hade också erbjudit sig att ta ut gamla i friska luften från något servicehem, men blivit bemött med att han skulle avlägsna sig, Då hade han sagt, det kan jag göra, men då ska jag också berätta hur ni drogar ner folk, så de sitter apatiskt och stirrar rakt fram. Efter det att jag berättat att jag är musiker, och gatufotograf,berättade Rune att både han och Stig var fruktansvärt trötta på folk med sina kameror och mobilkameror som ständigt skulle ta bilder på dem.Han tyckte synd om oss fotografer med gott syfte ,som fick lida av dessa okänsliga personer, det var grönt för mig att ta en bild. Men det hade jag redan gjort medan han pysslade med Stig och gav honom mackan. Jag visste att om jag skulle ta en arrangerad bild skulle den inte bli bra. Så vi bestämde oss för att kanske en mer uppställd bild nästa gång. Jag gav dem också lite pengar, som uppskattades. Bengt