Vandrar vid Verkeån igen

Vinterns andra vandring längs Verkeån. Den här gången är jag längre österut, mellan mynningen i Hanöbukten och Brösarps backar. Här är landskapet mer öppet än längre in i landet och både motiven och vyerna blir annorlunda. Är du nyfiken på den förra vandingen så finns den här.

Snön har nu försvunnit (nästan) och det är lite vår i luften. Dagen är lite blåsig och det märks på de öppna backarna, men solen bryter tidvis igenom de tunna molnen.

#1
Jag fascinerades av mönstret på den här trädstammen.

#2

Ett förfallet hus. Det låg precis intill en bebodd gård, så det var inte läge för vidare utforskning. Jag stör mig lite på de vita diagonala spröten.

#3

Längs museijärnvägen ligger sliprar här och där. Jag kände för en hård svartvit konvertering av det här motivet. Ser du rälsspiken?

#4

Det här motivet var vackert i verkligheten. Mossan lös så fint i motljuset. Jag har försökt att återskapa stämningen jag upplevde, men får man göra en bild så rörig? Kan de dominerande stammarna uppväga alla kvistar?

#5

Spricka i tallstam. Jag har en variant tagen högre upp längs stammen utan lövhögen, men jag valde denna.

#6

Det blåser i Skåne ibland och ställer man ett jakttorn på öppen mark så måste det förankras. En jättestor sten måste ju funka bra! Tjaa...

#7

Enstaka snöfläckar fanns kvar. Jag tvekade om jag skulle gör den här i färg eller svartvitt, men valet föll till slut på svartvitt.

#8

Det här förvridna trädet skrek: Fota mig!

#9

Jag pinnade på bra i slutet för att hinna fram till Havängsdösen innan kvällssolen försvunnit. Jag tänkte att det kunde blivit fint med stenarna upplysta av guldaktigt solljus med blå himmel och hav i bakgrunden. Det sket sig. En blå timmen-bild blev det istället. Jag har medvetet behållit den blå tonen. Stenshuvud syns i bakgrunden.

#10

Kliché-bild eller vackert? Beror på smaken.

Forsakar i vinterskrud

Tidigare, innan snön kom, besökte jag Hallmölla, ett av Skånes två någotsånär betydande vattenfall. Det andra, Forsakar ligger även det på ostsidan, lite längre norrut, vid Degeberga. Nu hade det dock blivit vinter och naturen var insvept i ett fint snötäcke, fast den här dagen hade mildvädret kommit och snösmältningen hade påbörjats.

Det är mycket vanligt att man får syn på strömstare här, och jag fick chansen att ta lite bilder. Den var ganska skygg, så det blev inga direkta artporträtt. Fast fåglar i miljö är ju också trevligt! De bilderna är beskurna en del.

Det blev mycket svartvitt den här gången. Dagen bjöd på ganska tråkigt och grått ljus, så jag tyckte det var det som passade bäst i många fall.

Någon bild som sticker ut?

#1

#2

#3

#4

#5

#6

Nedre fallet.

#7

#8

Har den rackabajsaren bajsat?

#9

Vinterkompott

Här i Skåne har vi haft en konstig vinter. Milt med flera plusgrader den mesta tiden, men två veckor med kallt och snö. Då fick vi 40 cm och mer i drivorna förstås, för det blåste en ständig ostvind, tidvis kuling. Solen visade sig inte alls. Tyvärr inte en enda vacker vinterdag med gnistrande snö, sol och minusgrader. Det återspeglar sig i årets vinterbilder. Ja, det är ju några veckor kvar på vinterperioden, så än vet vi inte om sista snön har kommit. Det visar sig!

#1
 
Rickarums skog = hemmavid.

#2

Rickarums skog.

#3

Rickarums skog.

#4

Rickarums skog.

#5

Rickarums skog.

#6

Långstorp, norr om Höör.

#7

Långstorp.

#8

Långstorp.

#9

Häglinge. Nu har snösmältningen kommit igång och det är bara fläckar kvar i granskogen.

Jag vet vad jag gjorde förra sommaren

Ja, mina sommaraktiviteter är förstås inte lika spännande som den film jag travesterar på i rubriken. I det här fallet snarare motsatsen, lugn och ro vid havet. Jag hade jobbat ganska intensivt under våren och hade därför möjlighet att sluta lite tidigare några dagar den sista veckan jag jobbade innan semestern, första veckan i juli. Då åkte jag ner till stranden och vandrade, fikade lite och fotograferade lite också, även om det inte var huvudsyftet. Bilderna är tagna vid Äspet i Åhus och Friseboda, som ligger lite längre söderut i Hanöbukten.

#1

#2

#3

#4

#5

#6

#7

Vattenfall på Österlen

Samma dag som jag gick längs Verkeån, som jag bloggat om tidigare, så gjorde jag också ett kort besök vid Hallamölla. Här finns ett av de få nämnvärda vattenfallen i Skåne. Det är nog Hallamölla och Forsakar som kan duga att kallas vattenfall. Mörkret började falla, så jag hann inte med så många bilder. En av utmatningarna med Hallamölla är att få bra "skottvinklar" på vattenfallen. Det är mycket vegetation som gärna skymmer sikten.

Jag tror den gamla kvarnen fortfarande går att köra. Jag minns att man visade den i drift när jag var barn, men det är ju ett tag sedan...

#1

#2

#3